Atuagagdliutit - 12.05.1977, Blaðsíða 17

pingårnerutitaK ig-
dlufnåsiorpatdlårpoK
— ministererput Jørgen Peder Hansen taima isuma
KarnerarpoK
AG-p 28. april agdlauserissaisa
pingårnerssåta Kaiåtdlit-nunåta
kitåne imåne uliaKarneranik mi-
sigssuissoKarneranut tungassut a-
perKutingortipai Nordsøme eko-
fisk-feltime norskit uliamik Kag-
dluivfiåne uliamik aniassorneK
tungavigalugo. ersseridgsumik o-
Kautigilara, soruname pissusigssa-
misordluinartusorigiga Kaiåtdlit-
nunåta erKåne misilivdlune Kiv-
dlerinerne isumangnaitdlisautit
perKigsårtumik nalilisavdlugit
månåkut Nordsøme uliamik ania-
ssortoKarsimanera erKaimavdlugo.
taména autdlartineKarsimavoK
sapingisardlo tamaviat perKigså-
rutdlugo ingerdlåneKåsavdlune. i-
sumaga maligdlugo agdlauserissat
pingårnerssåta ajornartorsiutinut
pingårtunut tungassut sarKumer-
Kåmersut pissusigssamisortumik
sangmisimavai.
tamåna OKautigeriardlugo, aju-
ssårutigikånerdlugo påsivara ig-
dlersuerpalungitsumik nåmagi-
nartumigdlo pingårnerutitap ima-
rissai nalilerneKarsinaunerånut
tungavigisavdlugit piukunauteKå-
ngitsut. tamatumunga agdlause-
rissat pingårnerssåt, „K.P.“-mik
atsiorsimassoK, isumaga malig-
dlugo igdluinarsiorpatdlårmat.
K.P.-p ilumornerarpå Kaiåtdlit-
nunåta erKåne uliamik navssår-
niarnerup sujunertarigå pigingne-
Katigigfit aningaussaligssuit ilua-
nårutinik avguagagssarsissortag-
ssaisa „sule pisussuteKarneruler-
nigssait" — uvdlut ingerdlanerine
niorKutigssiortoKalisagaluarpat.
nautsorssutigingivigpai aningau-
ssatigut atugarissåinåungitsut
åma nautsorssutiginagit inutig-
ssarsiornermut sulivfigssaKartitsi-
niarnermutdlo iluaKutausinaune-
ra åmalo inuiaKatigit nukiliutig-
ssanik pilersorneKarnerånut ilua-
Kutausinaunera. åma ulia avKuti-
galugo nangminerssornerulernig-
ssap akigssaKartiniarnigssåne tu-
ngavigssaKarsinauneK susupagi-
neKarpoK.
åmåtaoK ingassagpoK oKåsav-
dlune Nordsøme uliap maKigtor-
nerata takutisimagå Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfik ingassag-
patdlårsimassoK. åma oKautigine-
Kartup, akuerssissutit tuniune-
Karsimassut „kalåtdlit mardlug-
suit akuerssinerisigut", takutipå
KanoK ukiune ardlalingne perKig-
sårutdlugit piarérsautausimassut
åmalo inugtaoKatigit demokrati-
skiussut Kinigkanik sivnissoKar-
tut ingerdlauseKarnerånik sussu-
pagingnigtigineK.
kisalo ukiorpålungne suliausi-
massorpagssuit isumangnaitdlisai-
niardlune åmalo mingugtitsineKa-
riatåsagaluarpat igdlersutauniar-
tugssatut sitdlimatigssat sussupa-
gineKarput, igdluatungåtigutdle
akerdlianik Kaiåtdlit-nunåta er-
Kåne uliaerdluissoKåsagaluarpat
kingunipilugisinaussai ingassagtu-
mik agdlauserineKardlutik. tai-
mailiornikut anguneKardlune pi-
ssusiviussut eKungassumik er-
ssersineKarnerat.
uterKigkusugpara, tungavigssa-
KardluartoK pisimassut kingugdlit
tungavigalugit perKigsårtumik pi-
sorme taima ulapig-
tigåt, hr. minister?
AG-p aprilip 28-åne pingårnerutitånut ministerip aki-
ssutånut tfkuaineK. avtsiliortumik Kristian Poulsenimit
„aj ussårutigikånerdlugo påsivara"
ministerip AG-p aprilip 28-åne
pingårnerutitdlugo agdlagånut a-
kissutåta imarissai pingårneruti-
tap „igdlersuerpalungitsumik nå-
maginartumigdlo nalilerneKarsi-
naunerånut tungavigisavdlugit pi-
ukunauteKångitsut".
ministere agdlagpoK isumane
maligdlugo pingårnerutitaK igdlu-
inåsiorpatdlårtoK. tamåna mini-
sterip isumå maligdlugo igdlui-
nåsiorneK erssersiniardlugo mini-
stere agdlagpoK (nangminérdlune
akissutine agdlagsimaguniuk:):
„K.P.-p ilumornerarpå Kaiåtdlit-
nunåta erKåne uliamik navssår-
niarnerup sujunertarigå piging-
neKatigigfit aningaussaligssuit i-
luanårutinik avguagagssarsissor-
tagssaisa „sule pisussuteKarneru-
lernigssait" — uvdlut ingerdlane-
rine niorKutigssiortoKalisagaluar-
pat“.
anguniagkamik sumigdlunit i-
lumorneraivdlunga sarKumiussa-
Karsimångilanga. pingårnerutita-
me ima agdlagpunga: „inuiagtut
piunéruneKarniångilagut patsisi-
gtnardlugo pigingneKatigigfit a-
ningaussaligssuit iluanårutinik
avguagagssarsissortagssait sule
pisussuteKarnerulerniåsangmata"
(pingårnerutitap kalåtdlisuane o-
KauseKatigit tåuko taima iluse-
Kartugssauniaraluartut kukulug-
tornikut avdlatulåK iluseKardlutik
sarKiimerput, K.P.). åmåtaoK ima
imaKartumik agdlagsimångisåi-
narpunga: „uvdlut ingerdlanerine
niorKutigssiortoKalisagaluarpat".
ministerip akissutå piukunaute-
Kåsagune „tungavigisavdlugo pi-
ngårnerutitap igdlersuerpalungit-
sumik nåmaginartumigdlo nali-
lerneKarsinauneranut" inup ilu-
mornerainerinik inungmit tåsså-
nga sarKumiuneKarsimångitsunik
imaKartariaKångikaluarpoK!
Marmoriliup iluanårfigineKar-
neranit landsråde 20 millioner
kruninik pigssarsivoK. — Green-
ex’imik pigingnigtut avguagarsi-
ssartutdlo — pigingneKatigigfing-
nik aningaussaligssuarnik avdla-
nitaoK pigingneKataussuvdlutig-
dlo avguagarsissartoKataussut
landsrådip pigssarsiai arfineic
mardloriardlugit amerdlatigissu-
nik pigssarserérput. imåipoK: pi-
sussutivut nunavtinit nunanut av-
dlanukåussorneKarput. nunavta
pigssarsiarai pisut nerissakuisa
sivnere. tåssa taimatut „inugtao-
Katigit demokratiskiussut Kinig-
kanik sivnissoKartut ingerdlause-
Karpat"?
pingårnerutitame ima agdlag-
punga: „sujugdlermik kalåtdlit
mardlugsuit akuerssinerisigut u-
liasiornigssamut Kavdlunåt nålag-
kersuissue akuerssiput". tamatu-
munga tungaviuvoK 1975-ime
landsrådimut KinersinigssaK sa-
påtip akunerinik mardlungnik
sujorKutdlugo ministerip uliasior-
nigssamut akuerssissutit tuniung-
magit. sapåtip akunere mardluk
Kångiugpata landsrådimut Kiner-
sineKartugssauvoK. taimanikut
forretningsudvalgiussoK akissug-
ssauvfingmut KilerssorneKarpoK
nauk nalugaluardlugo Kinersiner-
me Kinigaoi'Kisanerdlutik 1975-
imilume Kinersinerup takutipå
ilåussortarpagssuit nutånik taor-
serarneKartut. Kinersivingnit 16-
iussunit Kinersivingne 10-ne Ki-
nigkat taorserneKarput ilaussor-
tatdlo nutåt 11-t Kinigéuput. for-
retningsudvalgip ilaussortainit 4-
nit mardluk taorserneKarput. i-
laussortaK nutåK atauseK saniati-
gortumik periarfigssaKartitsinikut
ilaussortångorpoK.
akuerssissutinik tuniussinerup
nalåne pissunik malingnaussunut
pissut ima issikoKarput ministe-
reKarfik nutåmik landsrådertår-
toKartinago imaxa nutåmik for-
retningsudvalgimik sut nalussa-
vut patsisigalugit akuerssissuti-
nik agsut tuniussipatdlangniar-
toK. „ukiorpålungne suliarerér-
dlugit upalungårsimanigssamut
sitdlimaniarnigssamutdlo mingug-
titsissoKåsagaluarpat akiuniarnig-
ssamut piarérsautit" taima pit-
sautigivdluinarsimagpata sok mi-
nistere akuerssissutinik tuniussa-
Karnigssaminut utarKisinausimå-
ngila landsrådip nutåmik forret-
ningsudvalgigssaminik Kinerse-
rérnigssånut? åma tåuko „upalu-
ngårsimanigssamut sitdlimaniar-
nigssamutdlo piarérsautit" supat?
sok ima sukumitigissumik ag-
dlangneKångitdlat nunaKarfingu-
armiumut kimutdlunit påsinartu-
ngordlugit nalunaerutiginiar-
dlugit? tåssa taima „inugtaoKati-
git demokratiskiussut Kinigkanik
sivnissoKartut ingerdlauseKarpat?
inuit 1975-ime uliasiornigssa-
mut akuerssissutit ministereKar-
fivtinit tuniuniarneKalermata pi-
umassaKarsimassut tuniussinig-
ssat landsrådimik Kinerserérner-
mut åmalo forretningsudvalgimik
nutåmik Kinerserérnermut utar-
KissuterKuvdlugit taima piuma-
ssaKarput Kinigkatut sivnissutik
tatigigamikit — imåingitsoK „i-
nugtaoKatigit demokratiskiussut
Kinigkanik sivnissoKartut inger-
dlausiat" susupagigamiko. åma
TAMÅNA ministerip nalungit-
dluinarpå!
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdlunga
Kristian Poulsen
GRØNLANDSPOSTEN
• landsdækkende
• to-sproget
• er bladet, som læses i
næsten alle grønlandske
hjem
morutdlugit misigssusavdlugit
Kaiåtdlit-nunåta erKåne uliamik
ujardlernerme isumangnaitdlisau-
tigssatut sitdlimatigissatutdlo pi-
ukorutit. tamatumunga tungatit-
dlugo landsrådip forretningsud-
valgianut neriorssutigisimavara,
piukoruteKartunga nålagkersui-
ssut udvalgiliortiniardlugit, Ka-
låtdlit-nunåta landsrådia suleKa-
tigalugo perKigsårtumik Norgeme
misiligtagkatigut påsisimassåinik
misigssuissugssanik Kalåtdlit-nu-
nåne pissutsit erKarsautigalugit.
månåkut forretningsudvalgimut
åmalo inatsissartune aperKute-
KartoKarnera pivdlugo nalunaeru-
siorsimavunga Kaiåtdlit-nunåta
erKåne ujardlernerme sut isu-
mangnaitdlisautigineKarsimane.
rånut. tåssunga peKatigititdlugo
AG nalunaerusiamik tåussumi-
nga nagsisimavara Kinuvigalugo
nalunaerusiaK tamåkerdlugo avi-
simut tåssunga ilånguterKuvdlu-
go.
Jørgen Peder Hansen
Kalåtdlit-nunånut ministere
ministerip navsuiaut AG-mut
nagsiusså normume uvane inig-
ssaKångilaK normumile tugdlerme
ilånguneKarumårpoK.
åruigssuissut
Minolta
tonefilmso
gi7r dig
ptager<
100X
læbesynkrone film
Minolta XL 225,440
og 660 tonefilms-
optagere.
Optag lyden
på filmen
samtidig
med bille-
det og få
100% læbe
synkrone
film! Kameraerne
kan naturligvis også
benyttes til alminde-
lige Super-8 stum-
film. XL-systemet
muliggør automatisk
eksponering under
selv de dårligst
tænkelige lysforhold.
Enøjet spejlrefleks-
søger med alle infor-
mationer vedrørende
eksponeringen og
lydoptagelses-
niveauet. Lydsystem,
der automatisk
regulerer lydniveauet
til det ideelle.
Tilslutning af trådløs
mikrofon med sen-
der og FM-modtager.
Model XL 225-S .... kr. 1685.00
Model XL 440-S .... kr. 2060.00
Model XL 660-S .... kr. 2336.00
Alle priser er uden moms!
Forlang brochure.
Sig ja til
udfordringer
1877 - 100 år - 1977
et rigtigt jubilæumstilbud ...
□ C! lir.: Rit ihard It Vs
Nørregade 16 - 7800 Skive - Telegramadr.: FOTOEXPRES
Eksperter i hurtig og sikker forsendelse.
17