Atuagagdliutit - 22.09.1977, Blaðsíða 8

landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . lands
pigingnigtugssåussut-
sip OKausertaliornera
landsrådip iluarigå
rådivdle iluariumångilå nangminerssornerulernigssaK
pivdlugo atautsimititaliat agdlagfeKarfiata migssi-
ngersusiå KanoK ilivdlune augtitagssat åmalo inger-
dlatsinikut pilersitsiartornerup tungågut. rådip kig-
sautigå migssingersusiat „sumigmarneKarsimagu-
nartut“ atautsiminerme sarKumiuneKarKuvdlugit.
migssingersusiaK pilersiartornigssamut ingerdlatsinigssamutdlo pisussutit umåssuseKångitsut tungågut, lands-
rådip nåmagiumångiså.
pigingnigtugssaunermut tungatit-
dlugo OKausiliat, nangminerssor-
nerulernigssamut atautsimititali-
at junime Nungme atautsimika-
mik angusimassait, landsrådip ta-
marmiussup isumaKatigai.
landsrådip åma isumaKatigå a-
tautsimititalianit oKatdlisigssiau-
gatdlartoK augtitagssanit iserti-
neKarsinaussut avguaKatigigtar-
nigssånut tungassoK.
rådivdle akuerssissutigiumå-
ngilå migssingersusiaK nangmi-
nerssornerulernigssamut atautsi-
mititaliat agdlagfeKarfiata sulia-
risimasså augtitagssarsiornerme
pilersitsiartornermut ingerdlatsi-
nermutdlo tungassoK. rådip kig-
sautigå migssingersusiat avdlat
pingasut takujumavdlugit, suju-
singnerussukut nangminerssorne-
rulernigssaK pivdlugo atautsimi-
titaliane suliarineKarsimassut, a-
perKumut tungassumik aulaja-
nglngikatdlartitdlune. migssinger-
susiat tåukua pingasut atautsiml-
nerup ingerdlanerane sarKumiu-
neKåsåput.
landsrådip sujuligtaissuata Lars
Chemnitzip sarKumiussinermine
OKautigå nåmagisimårnerardlugo
nangminerssornerulernigssamik
atautsimititaliat pigingnigtug-
ssaunermut tungatitdlugo oKau-
sertaliarisimassåt: — inernera u-
vanga Kangale anguniarsimassav-
nut Kanigtuararssuvoic: åndgssti-
ssineK, kalåtdlit soKutigissåinik
KularKérissoK peKatigititdlugulo
nålagauvfiup sivneranik peKate-
Karumanermik takutitsissoK
paragraf 8
OKausertaliornera, nangminer-
ssornerulernigssamut inatsisine
paragraf 8-mitugssaK, ima OKau-
sertaKarpoK:
„Kalåtdlit-nunåne aulajanger-
simassumik najugagdlit Kalåtdlit-
nunåta nunatåta pisussutainik pi-
ssugssåussuseKarput.
ingm. 2. najugaKavigsut pisu-
ssutinut umåssuseKångitsunut pi-
sinautitauvfé igdlersorniardlugit
åmalo nålagauvfeKatigingnerme
soKutigissat igdlersorniardlugit i-
natsisikut aulajangersarneKarpoK
pisussutit pineKartut autdlarner-
sautaussumik misigssuivfigine-
Karnerat, nangissutaussumik mi-
sigssuivfigineKarnerat iluaKuti-
giniarneKarneratdlo pissåsassoK
nålagkersuissut landsstyrivdlo i-
sumaKatiglssuteKarnerisigut.
ingm. 3. ingm. 2-me tameKartu-
tut isumaKatiglssuteKartinago
landsstyremande piumassaKarsi-
GRØNLANDSPOSTEN
• er bladet, hvori Deres an-
nonce virker bedst og
hurtigst
En annonce i
Grønlandsposten
læses af ca. 20.000
i Grønland og Danmark
nauvoK aperKut landstingimut
sarKumiuneKåsassoKl tåunalo au-
lajangisinauvdlune taimatut ima-
lingmik isumaKatiglssuteKarnig-
ssamut landsstyre peKatåusångit-
sok“.
isumaKatigingneK pingåruteKartoK
landsrådip sujuligtaissuata ersser-
Kigsarpå, pingårtorujugssussoK,
kalåtdlit nangminerssorneruler-
nigssamut atautsimititaliame i-
laussortaussut isumaKatigingnig-
ssåt, aperKume tamatumane. tai-
ma oKarnine tungaveKarnerarpå,
atautsimititaliane Kavdlunåt i-
lausscrtaussut ardlaKartut taima
OKausertalinigssamut aitsåt aku-
erssiumanerånik partéitatiming-
nik cKaloKateKarKårdlutik. — i-
nuit akornåne OKatdlinerme påsi-
narpoK akuerssissut taimåitcK a-
kingmisåruteKångivigsumik angu-
neKarsinåusångitsoK, Lars Chem-
nitz oKarpoK nangigdlunilo: — pi-
ngårtumik konservativit akornå-
ne, partitdlume avdlat iluåne o-
KauseKartoKartarpoK isumaKartu-
nik, atautsimititaliame Kavdlunåt
ilaussortaussut ingassåussisima-
ssut åma ersserKigsarpå, ataut-
simititaliane Kavdlunåt ilaussor-
taussut mardluk — ilaussortaK
FremskridtspartinérsoK Venstre-
socialistinérsordlo atauseK — o-
Kausertaliornermut isumaKatåu-
ngingmata, ilatik avdlat tamaisa
assiginagit. Fremskridtspartit i-
sumaKarput, nunap ilua atautsi-
mut pigineKartoK, sule nålagauv-
feKatigigkatdlartitdlune. Venstre-
socialistit kigsautigåt kalåtdlit
nunaKavigsut pigingnigtugssau-
neK agssortugagssåungitsumik
pigigåt.
landsrådime Siumup ilaussor-
taisa sujuligtaissuat, landsrådime
sujuligtaissup tugdlia Jonathan
Mctzfeidt OKarpoK, peKatigigdlu-
tik paragraf 8-p OKausertaliorne-
ra isumaKatigigigtik, nangitdluni-
lo: — tungaviatigut sule aulaja-
ngiusimavarput, pigingnigtuneK
nunaKavigsut inuit pigigåt, må-
nåkutdle oKartariaKarpugut, ta-
matumunga suniuteKardluarner-
påusassugut taima oKausertalini-
kut, Siumup agsut isumerfigisi-
massågut. ajussårutigissariaKar-
pcK, Kalåtdlit-nunåne landsrådi-
mut ajornarsimangmat tungaviu-
ssukut aulajangiussisimaneK pi-
gingnigtugssaunermut tungatit-
dlugo. CKarpoK taima sivisumk i-
lånilo såkcrtumik isumaKatiging-
niartarnerit aperKiimut tamatu-
munga tungassut pivdlugit isu-
maKardluinartune, Kavdlunåt po-
litikeré partivdlo nålagauvfeKa-
tigingnermik aulajangiussisima-
ssut, nauk uliaKångikaluarpat-
dltinit. — tamåna tamavtinut tor-
KigsisimanartcrujugssuvoK, Jona-
than Motzfeldt OKarpoK
avdlangutigssatut sujunersutit
Jørgen Olsenip OKausertaliap
ingmikortua 2 avdlångorterKuv-
dlugo sujunersuteKarpoK rådivdlo
isumaKatigissutigå sujunersut i-
långutdlugo nangminerssorneru-
lernigssamik atautsimititaliat tug-
dlianik atautsiminigssånut nag-
siuneKåsassoK.
Jørgen Olsenip sujunersutigå,
ingmikårtume 2-me oKautsit ki-
ngugdlit avdlångortineKåsassut
....nålagkersuissut landsstyriv-
dlo isumaKatigissutaisigut“ unga:
„ . . . nålagkersuissut landstingit-
dlo“_
tamatumunga pericutimisut tai-
vå, taimaisiornikut ingmikortoK
3 pérneKarsinåusassoK, åmalo i-
sumaKardlune isumaKatigingni-
arnerit taima pingåruteKartigissu-
nut tungassut nukingiutariaKå-
ngitsut. åssersutitut taivå Marien-
bcrgime atautsimisimaneK mart-
sime 1975-ime, taimane landsrå-
dip forretningsudvalgia aulaja-
ngerniarnermine isumaKatigigsi-
mångingmat uliamik ujardlertug-
ssat akuerineicarnigssånut tunga-
ssumik kingornalo tamåna piv-
dlugo issornartorsiorneKartardlu-
ne.
— isumaKarpunga, landstingip
tamarmiussup onatdlisigalugit
aulajangersartariaKarai augtitag-
ssanut tungassut, OKarpoK.
Lars Chemnitz isumaKångilaK
Marienborgime atautsimlneK å-
ssersutigineKarsinaussoK: — uva-
ne tåssa KularKérneKarsimavoK
taima pissoKarKinginigsså, oKar-
poK. tamarmik landstingimut
sarKumiuneKartåsagpata tordlag-
patdlålisaoK sivisuvatdlålerdluni-
lo.
eKaitsunigssaK kigsautigalugo
pisussutit umåssuseKångitsut av-
Kutigalugit pigssarsiat avguarne-
Kartarnigssanut tungassume
nangminerssornerulernigssamut
atautsimititaliane amerdlanerit
isumaKatigåt, aveKatigingneKar-
tariaKartoK igdlugit tamarmik 50
prccentimik pissardlutik, nang-
minerssorneruneK ingminut ani-
ngaussalersulerniariarpat. tamåna
landsrådip isumaKatigå.
landsrådip sujuligtaissuata o-
Kautigå, aperKuterpåluit — sor-
dlo suna najorKutaralugo avgua-
KatigigtarnigssaK — sule aulaja-
ngiutivingneKarsimångitsut.
nangmineK Jonathan Motzfeldtilo
cKatdlisigssiorsimanerarput nang-
minerssornerulernigssamut ataut-
simititalianut, ersserKigsarpålo
nangmineK pingårtikine aulaja-
ngersagkat sapingisamik eKaitsu-
nigssåt.
Jonathan Motzfeldt OKarpoK,
Siumut åma ilalerissoK sujuner-
sutigineKartutut avguaKatigigtar-
nigssamik, nangigpordlo: — tamå-
kua ilarpagssue sujunigssame ta-
kordlugåinåuput. aperKutauvor-
me aningaussanik isertitagssaKa-
rumårnersoK. sujunertaussaria-
KarpoK nangminerssorneruneK i-
sertitatigut taimåitutigut ingmi-
nut aningaussalersusassoK. tamå-
na anguneKarérpat KanoK iliorto-
Karumårnera isumaKatigingniu-
tigssaujumårpoK hjemmestyrip
nålagkersuissutdlo akornåne. mi-
anerssorKUssutiginiåinarparput
rådip ingminut aulajangersagka-
tigut måtutinginigsså, taimailiv-
dlugo hjemmestyrip nangmineK
aperKume tamatumane iliuseKar-
sinaunera kigdlilerdlugo.
migssingersutit pingasut
peKångitsut
sujulerssuinikut årKigssussinikut-
dlc pissusigssanut migssingersu-
siaK pivdlugo Lars Chemnitz o-
KarpoK, tåussuma kalåtdlit Kav-
dlunåtdlo politikikut OKartugssau-
titait nukigtoKatigigsikai. migssi-
ngersutip imarå, pisussutit umå-
ssuseKångitsut irigerdlatineKarne-
rat ministereKarfingmit ingmi-
kortineKåsassoK ingmikut inger-
dlatsivingordlune, kisiånile imai-
livdlune pissortaKartineKarnera
nålagauvfiup atåniginåsavdlune
ministeriussugssaK årKigssussi-
nerme akissugssåusavdlune. Lars
Chemnitzip tikuarpå, tamatuma
tungågut ajornakusorsimassoK å-
ssigigsitauvdluinarnerup maling-
nigsså, åmalo Kalåtdlit-nunåta
tungånit tamåna nangminerssor-
nerulernigssamik atautsimititali-
anut uparuarneicarsimassoK aki-
ssugssacKatauneK angnerussoK
perusungneKardlune uvdluinarne
ingerdlatsinikut.
Jonathan Motzfeldtip kigsauti-
gå, rådip tamatumane aperKume
aulajangernigsså kinguarterKuv-
dlugo, uparuardlugo migssinger-
suteKartoK A-mik, B-mik C-mig-
dlo (migssingersut D landsrådimut
sarKumiuneKarame, A-p B-p C-
vdlc eitikarnerat). — isumaKarpu-
gut, Jonathan Motzfeldt OKarpoK,
migssingersutip C-p åssigingneK
någgårsinaunerdlo Kavdlunåt ka-
låtdlitdlo akornånltugssaK erKor-
nerugå. nangminerssorneruler-
nigssamut atautsimititaliane ka-
låtdlit autdlartitaisa tamarmik
migssingersusiaK C isumaKatigåt,
tåunale sarKumiuneKångilaK. pi-
simassut misiligtagkatdlo sty-
ringsudvalgip sulivdlune sukå-
ssusianut periausianutdlo tunga-
ssut iliniutigalugit kigsautigår-
put, rådip ilaussortaisa misigssor-
dlugitdlo sanigdliutariaKarait
mingnerungitsumik C D-lo.
Otto åma Konrad Steenholdtip
Siumup piumasså taperserpåt
migssingersutit sujugdlit sarKu-
miuneKarKuvdlugit, råde sule au-
lajangertinago
Otto Steenholdt åma OKarpoK,
Danmarkime inuit aperKutautl-
kåt, kalåtdlit uliamik navssårto-
Karpat isertitat kisermåunialeru-
mårneråt. ersserKigsarpå, inuiait
tåuko mardluk akornåne pissut-
sit ajornerulersineKartariaKångit-
sul, taimailivdlune Kalåtdlit-nu-
nåt ånåuniarsinaujuåsangmat, pi-
sussuteKåsångikaluarune.
Konrad Steenholdtip uparuar-
på, kalåtdlit nangminerssorneru-
lernigssamut atautsimititaliane
ilaussortaussut tamarmik mig-
ssingersusiaK C isumaKatigingmå-
ssuk OKartoKarsimassoK, tamåna
inatsisinik påsisimassagdlit mi-
sigssusagåt, migssingersusiap C-p
sut nagsatarisinaugai påsiniardlu-
go. taimatut inatsisileritut tungå-
nit nalilinigssaK neriorssutigine-
KartoK Nungme atautsimititaliat
junime atautsiminigssånut iner-
simåsassoK tåkusimångilaK — a-
kerdlianigdle migssingersut D tå-
kusimavoK.
Niels Carlo Heilmannip kigsau-
tigå rådip paragraf 8-mut aulaja-
ngernigssåta kinguartinigsså å-
malo Jørgen Olsenip avdlångu-
tigssatut sujunersutåta. tungavigå
sujunersuleKartoKarsimanera
landsstyrerne sujuligtaissup nang-
minérdlune landsstyremandinik
tcrKaissarnigssånik. —- sujuner-
sut taimåitoK akuerineKåsagpat
ersissutigissariaKarpoK sujuligtai-
ssup oicausigssaKarpatdlålernig-
sså, oKarpoK.
Lars Chemnitzip OKautigå ta-
månarpiaussoK nangminerssorne-
rulernigssamut atautsimititaliat
landsrådip isumånik tusarniaine-
rat, åmalo tamarmik isumaliutig-
ssissutitut landsrådimut uteru-
mårtut.
Jonathan Motzfeldtip Niels
Carlo Heilmann akivå, nangmi-
nerssorneruneK pivdlugo inatsi-
me aulajangersagkat maligdlugit
landstingip landsstyre tamåt tu-
nuartisinaugå. tamåna isumang-
naitdlisauterujugssuvoK, OKarpoK.
b.
8