Atuagagdliutit - 22.09.1977, Blaðsíða 23
atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
nangminerssornerulerumår-
nigssamut erKarsauterssutit
inuiaKatigit akornavtine KuleKu-
taK taimåitOK tusarssaujartuina-
lerpoK, taimåitariaKarmatdlume.
OKatdlisausinaussutdlo sunut ta-
manut sangmisitårtut sareumer-
tarnerat inuiaKatigit iluåne atug-
kamingnik KånginagaKarusungit-
sunut, kisalo sunik periarfigssa-
nik iluaKutigingnigkumavdlutik
suliniarusugtunut ikigissagssau-
jungnaeriartulisåput. nuånårdlu-
nga misigissåinarpunga, inuiaKa-
tigit iluåne sussunik OKatdlisau-
sinaussunik sarKumersoKartarå-
ngat. nålagkersuinikut ugtorne-
Kautsit sunut tamanut sangmive-
Kartut, avisitigut OKatdlisigineKa-
lerångata.
„tåukua Kinigaråvut ajornartor-
siutivut OKatdlisigissariaKarpait“
sordlo OKariartautsit taimåitut
nalivtine sule ingassagpatdlårtu-
mik atorneKartuarput. kisalo „Ki-
nigkanik" sunik tamanik påsisi-
mangnigdluartunik isumaKarfi-
gingningnerit, åma sule ikigissag-
ssåungeKalutik, singnagtugkatut
ersserKarigkaluardlutik, kisiånile
piviussunik timitalingmigdlo su-
liniaKatigingikuvta „nunasiaune-
rup“ nalånisutdle, sarfamit uvav-
tinik sunut tamanut ingerdlåssi-
ssumit sarfauteKåtårussårtuar-
tugssat. inuiaKatigiussugutdle a-
Kugtorissavta tungåsigut isumav-
dluarfigingnigpatdlårnerput, ki-
salo tåussuma avKut nalungina-
miuk-mik isumaliortarnerput, na-
Kalåtdlit-nunåne angalaniaråine
nunap pissusia perKutigalugo
angnerussumik imåkordlune si-
låinåkordlunilunit angalassaria-
KartarpoK. helipoktere atordlugo
angalaniarsinauneK kigdlileru-
jugssuvoK, arfiningorneK sapåtdlo
kisisa angatdlaviginiaråine imalu-
nit uvdlut mardlugsuinait anga-
laniaråine, imaKa nunaKarfing-
mukardlune angatdlatit aulaja-
ngersimassumik ornigtagaringiså-
nut, imalunit savautiligtut pisini-
ariartuinarniaråine il. il..
tamatumane angatdlat imåti-
gorslnaussoK pissariaKarpoK. umi-
atsiaK Kalåtdlit-nunåne Dan-
markime nunanilo avdlane bilitut
ipoK. umiatsiat amerdlanerit, åma
inutigssarsiutit pingårnerssåne
aulisarnerme atortut, benzinator-
tumik motcreKarput. tamatuma-
nilo aperKuterujugssuaK pingor-
Pok: KGH-p KanoK ilivdlune mo-
torinut tåukununga atungitsorsi-
nåungisaK benzin literimut 2,00
kr-lersortinerå?
nautscrssuilåriarta. Danmarki-
me benzin literimut 2,25 kr-nik
akeKarpoK, tåssånga ilångautigi-
ssariaKardlune akitsut moms, må-
namut sule 15 procentinaussoK,
tåssa 0,34 kr. sulilo ilångautig-
ssauvdlune nålagauvfiup akitsuti-
gititå 1,22 kr. literimut, taimalo
akivia kr. 0,69-ingorpoK, tåssunga
ilauvdlune kangianit Kiterdlermit
agssartornera niorKuteKartuvdlo
iluanårutigå.
KGH navsuiaivoK, ikumatigssat
måne ingmikut issigtunut atugag-
livtine Kujanartumik Kasukariar-
tulersimavoK. ajornartorsiutit i-
larpagssue aKugtorissavta sukor-
Kutisavdlugit miserratigssåungit-
sumik nalulertarpait, måssa a-
nguartit akornåne KanoK iliusig-
ssanik ilisimåringnigtut ardlaKar-
simagaluarpatalunit.
måna nålagkersuinikut sulinia-
Katigigfit ardlariussut „Siumut"
„Atåssut“-dlo akunermingne na-
kussusertik akunermioralugo, ilå-
nilo Katimålårtuinakasingordlu-
tik perial taleraluarput, Kularnå-
ngitsumigdlume åsit Kinigauneru-
ssut akunermingne. erKåine nu-
tarKat mardlukutårdlutik avKU-
tausinaussunik unisanatik, kisalo
nalertik tungavigalugo alapernai-
sertuaraluarput, amerdlaneruv-
dlutik sujunerfigssanik piuminar-
tunik ujåssivdlutik.
sujuline taivåka nålagkersuini-
kut suliniaKatigit ardlariussut, o-
Kåinarniardlangale måkuninga
agdlagtussunga ,,Siumut“-p peri-
ausé Kaningnerugivka; nauk ilå-
tigut mamardlinertigut nunavtine
inuiaKatigit mardlussut kulturi-
mikut atugkamikutdlo åssiglnge-
Kissut ardlåinik pérsitsiniartutut
taineKartaraluartut, uvanga tai-
matut issigingisåinåsavåka inoKå-
me issertuarane inuiaKatiminut
tikussuiniartoK såkortuliortumik
kisalo kimitsiniartupalåtut taine-
KarlariaKångilaK. „Atåssut“-miu-
ssiatut sananeKarsimassut, Vene-
zuela-me pisiarineKartut. ilumut
taimåinerpoK, ilumut literimut
saniatigut 1,31 kr-nik akeKarner-
poK? ilame angatdlåneKarnerat
kangianit Kiterdlermit Danmarki-
liarnermit akisunerunaviarsimå-
ngilaK?
akilivut canadamiut Labradori-
me uvaguvtitutdle issisiortigisså-
såpuj avangnarpasigsumikamik,
tåukualo ikumatigssait uvagut a-
torsinåusavavut. akivtine gallon-
imut 92 cent-inik akeKarpalug-
poK, tåssa månåkut aningaussat
nalingat atortoK nautsorssutigalu-
go 5,10 kr. 4,5 literimut. tåssalo
avguaKatigigsikåine literimut 1,13
kr-Kardlune akitsutit niorKute-
Kartuvdlo iluanårutigssai ilångu-
terérdlugit. ulia kiagsarnermut a-
tortugssaK (dieselolie) akivtine å-
ma akikineruvoK, literimut 20
øreKarame, sorme akimut avKu-
sårtångilagut KGH uiardlugo? a-
kissutigssamik silatorpalugtumik
tungavilersordluagkamik OKar-
tugssaussut akilik.
ajungitsut åma ilångutilårtaria-
Karput. KGH uliamik ajornartor-
siuleraluarneK pivdlugo Kangåi-
naK-una akitsuivoK, navsuiardlu-
go, uningassutitik akitsortut ki-
ngusingnerussukut akitsoriatåru-
jugssuarnigssåt pingitsorniardlu-
go. tamatumane torratdlaisima-
Kaut. månåkume akiussoK siviki-
nerpåmik ukiune Kuline atorsi-
nåusaoK! Gutip nalungilå, kiser-
måussinermik nåkutigdlissut (mc-
ncpoltilsyn) KanoK CKåsagaluar-
tut OKåsaguma: nunavtine inuia-
Katigit kalåtdlit Kavdlunåtdlo på-
seKatigigdiuardlutik sujunigssa-
me, ilame kinguårigpagssujumår-
tut su.iunigssåne suleKatigigdluar-
sinaussutut isumaKarfigiuarpåka
akunermingne taimatut piumå-
ssuseKåinarunik. sujuliane OKar-
punga: Atåssut-miutut, kisiånile
ajcraluartumik tåukua ardlåinå-
nutdlunit sule ilaussortångorsi-
mångilanga.
månalo KuleKutaK pivdlugo a-
niatitsilåsaunga. miserratigssåu-
ngitsumik måna nalivtine suliag-
ssarpagssuaKalerpugut, nangmi-
nerssornerulerumårnigssarput pi-
ssutigalugo; atuarfeKarnivtigut i-
ngerdlatiiaunerput åssigingitsu-
kutånik KuleKutanigdlo aulaja-
ngersimassunik, OKatdlisigssar-
pagssuaKarpoK; kingulinilo taigu-
gagssåka tamarmik. s. i. sulissar-
tOKarnikut pissutsit, piniartut au-
lisartutdlo-Karnikut, nunavta pi-
sussutainik iluaKutigingningniar-
nigssat, kommunikutårtune suli-
agssat, pereingnigssap tungåtigut
suliagssat, inuiaKatigit suliagssar-
tait: kulturivta atarKinartup
sangmivé åssiglngitsut, ilagéKar-
nermut tungassut, sutdlo Kåumai-
ssaKariartornerme avKutigiumå-
gagssat, mingnerungitsumigdlo
nålagkersorneKarnivtigut sang-
mivit éssigingitscrpagssuit, av-
dlatdlo tamaisa ingmikutårdlugit
taigorsinåungisavut.
nersut, taima angnertutigissumik
iluanårusertoKarpat, sulivfeKarfik
tåuna sangmissagssaisa ilagigalu-
arpåssuk? taimane atuissartut ne-
ricrssorneKarput NÅMAGINAR-
TUMIK SUKUMlSSUMIK nav-
suiåuneKarumårtut. sordlule sule
tåkutcKarane.
ikumatigssat aké sordluna „pi-
umassårssutaussut" åmalume nå-
lagauvfiup aningaussivianut imai-
latseréKissumut suniuteKangåtsiå-
ngitsorunaratik, kisiånile taimåi-
tut tusarngartaujungnaerput. tai-
måikaluartoK inuit atuissartut a-
tausiåkåt tamåna ajunårutigissa-
riaKångilåt.
umiatsiaK kisiat taivara. nalu-
neKéngitsutut avdlanik pissaria-
Kartinerussavtinik avdlanik iku-
matigssaKarpoK, sordlo kiagséu-
mut, bilimut maskinanut il. il..
Lars Jensen, K’aKortoK.
OKautiginiarpara benzinap akia
2,25 erKartugara Fynime benzinap
akianik unangminermit pissung-
mat, taimåikaluartoK „nalingi-
naussumik" ake literimut kr. 0,20
migss. angneruinartarpoK, taima-
lo nautsorssutit takutitåka ajor-
toKarneranik oKalugtuarput.
Kujassut
ernivta toKunerane alianartume
misigingneKataussorpagssuarnut
telegraminut naussorpagssuarnut-
dlc Kujanårdluta inuvdluarKussi-
vugut.
Gaba Sara Katångutailo
ukuaitdlo.
tamåkorpagssuitdlume pissuti-
galugit nålagkersuinerme inger-
dlatsiniartortavut eKérsimårdlui-
nartussariaKarput. sut inuiaKati-
gingne pingåruteKångitsut, asero-
riartutausinaussutdlo, Kinersi-
ssartutik suleKatigalugit nangi-
para, suleKatigalugit suliniaKati-
gigtariaKardlutik, aperKutit ajor-
nartorsiutinut tungassut, inuiaKa-
tigingnutdlo tamanut nåmaginar-
nerussumik nåmagsisinaujumav-
dlugit. tamatumungalo tungatit-
dlugo oKarumavunga: kalåtdlit
nunavta ministereKarfia nunavti-
nik påsisimangnigdluartunik, å-
malo inuiaKatigingnut avdlanut
akuliutiavatdlångitsunik inugta-
KartariaKarpoK. ukiorpagssuarne
nålagkersuinikut ingerdlåneKarsi-
mavugut, nålagkersuissut Kuleri-
årpagssuit ingerdlatsissoralugit.
isumaKarpungalo taimatut nålag-
kersueriauseK, Kujanartumik Ki-
magkiartorneKalersimassoK. o-
Kauserdlo atuarsimassama ilåni-
toK issualårdlara: „isumaKarpu-
gut nålagkersuinerput mingner-
paugångat, inerterKutitdlo iking-
nerugångata, pitsaunerpåmik i-
ngerdlatsisscKartartoK". nunavta
pisussutai tåssane nunaKartut pi-
gissariaKarpait, pissutigalugo: ...
OKautsit taimåitut tusarngartari-
ungnaivigpavut. tåssa måne dan-
skit nålagauvfiata iluåne: inatsit
1953-imérsoK tungavigalugo, ki-
siånile kulturit nunap tåussuma
iluåne åssiglngitsut mardluk ing-
mingnut katiguneKarsinåungitsut,
tamarmik Kagdliujumåssusermik
pigissaKartut ... tåukua ilaKuta-
ringnut, inuiaKatiglkutånutdlo a-
sercrterissartut. nunap iluåne nå-
lagkersuinikut KångilertorneKar-
sinaussut; kalåtdlit nunarssuar-
put avangnarpasissutsine pissuti-
galugo ilåne Kajagkukungnaer-
dlugo, kalåtdlinut kinguårigpag^
ssuarnut takutitsissarsimassoK, i-
lånilo saimåssutsimigut alianåisi-
nåussutsimigutdlo takornariarti-
minut ajasortitsingårtarsimassoK,
KularissariaKångitsumik pisussu-
terpagssuaKarpoK inuiangnit av-
dlanit pilerigineKangårsinaussu-
nik. sujuaissavut ukiorpagssuarne
atortorissånguatik nikanaraluar-
tut atordlugit ingmingnut napa-
tituarsimåput, amerdlasorpagssu-
itdlume munertik pigdliutigissa-
riaKarsimavåt, najugkane éssigl-
ngitsune Kasuerserfigssarsisimav-
dlutik. avicutigissatik sussut isu-
maliutigivdluagkamik ikioKati-
gigfigalugitdlo, Kångerdluartarsi-
mavait uvdloK måna kinguårit
uvdlumikumut atassut tikitdlugit.
taimåitumik uvdlumikut naliv-
tine ajornartorsiutit periarfigssat
åssiglngitsut isumaliutigivdlua-
gaussutdlo atordlugit suliniarta-
riaKarpugut, nunarput kingulig-
ssavutdlo ajunginerussumik ukiu-
ne kinguågssavta nagdlerumågag-
ssåne atugaKarsinaorKuvdlugit.
nunarpume tåssaungmat uvagut,
kisalo sujunigssame tåssunga nu-
nasissarumårtugssat piat, timikut
anersåkutdlo eKaitsumik sule-
riauseKardlutalo „Kinigkavut" su-
leKatigerusugtariaKarpavut, tåu-
kunånga nikanarnerussutut isu-
malicrtauseK, aKugtorissatdlo su-
na sujunerfiginerigput tikuartut-
dlugitdlo aulajangéKatiginiarta-
riaKarpavut, inuiaKatigiujumav-
dluta timikut anersåkutdlo per-
Kigsut.
atuartugssat inuvdluaritse
Knud Egede.
ikumatigssat sok
taima akisutigaut?
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amcrdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
AG-kut
aperKutit
AG-kut aperKutit kommunit kå-
tuvfiånut, kisalo landsrådip til-
synsrådianut åmalo sineriak ta-
måkerdlugo bygderådinut.
Kavsériardlunga suliariniartar-
simagaluarpara bygderådit suliv-
fingme imalunit piniarniarfigssa-
me nalåne aningaussanik naliliv-
figineivarsinaunersoK.
uvdloK månale tikitdlugo ilua-
mik påsissaKångilanga, nauk su-
jorna Ado Lynge radiukut OKau-
seKautine akivdluaraluaKissoK.
tauva ivsaK NarssaK landsrådimut
ilaussortautitå nåpisimavara, o-
Karpordlo tamåna ånaissaKautigi-
simaguvtigo inussutigssarsiorne-
rup tungåtigut taortisiaKautigisa-
gigput.
taimåitumik Kulåne taissavnut
suliagssaK tamåna misigssorKuga-
luarpara.
Bygderådinut inuvdluarKussiv-
dlunga åmalume suleKataussunut.
bygderådsmedlem,
Jens Skifte,
Sydprøven.
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
Philips
DET ER SUND FORNUFT!
f-------
fijSSSSSSi
- ■ - —
RR 645. Kassetteradio med
FM, MB, LB, KB og 49 m
bånd samt kassettebåndopta-
ger. Indbygget mikrofon. KR.
1.450,-
c/j
o
cc
u
o
o
<
cc
r 'i
u
9270 KLAR UP
En gros for Grønland
23