Atuagagdliutit - 01.12.1977, Blaðsíða 30

naligfgsitauneK
kigsautigåt
arnat inusugtut mardluk arnat peKatigigfiånut nutå-
mut avdlaunerussumutdlo ilaussortat oxaloKatigine-
Kartut
„Tigit“ tåssauvoK Sisimiune ar-
nanut peKatigigfiliarineKarsima-
ssck nutåK. sujorna ukiukut ar-
nanit inusugtualungnit pilersine-
KarsimavoK, pissutigalugo arnat
peKatigigfiånut piorérsumut ilau-
ssortångorsinåunginamik.
„Tigit“ atuagagssiamik sarKU-
mersitsisimåput taiguteKartitdlu-
go „Kilut“, arnåinarnitdlo ag-
dlangneKardlune. normo sujug-
dleK aussaK sarKumerpoK tug-
dligssålo ukiup ingerdlanerane
sarKumersineKagssamårdlune. a-
tuagagssiaK ukiup agfåkutårtumik
sarKumersineKartåsaoK.
peKatigigfingme ilaussortat
mardluk, iliniartitsissoK Elise
Lynge, sulivfigssuarmilo sulissar-
toK Juliane Johnsen, „Tigit“ pi-
lersineKarnerånut tunuliaKutau-
ssok ima oKautigåt:
Elise Lynge: — amerdlasut isu-
manarput kukunerussoK arnat a-
vigsårtarnerat, sordlo peKatigigfi-
liornermikut, kisiåne takusinau-
varput tamåna pissariaKartOK.
taimåitumik taimailiorpugut.
— sok pissariaKarpa?
Elise Lynge: inuiaKatigingne å-
malume inuiaKatigit inusungne-
russortåine arnat ilumut naKisi-
maneKarput — timimikut tarni-
mikutdlo. taimåitumik isumaKar-
pugut arnanut atugagssaritine-
Kartut iluamik påsisitsiniutigine-
Karnigssait pissariaKartOK.
— isumaKarputit arnat åssigi-
ngisitsivfigineKartut?
Elise Lynge: so, tamatigut.
Elise Lynge: åssersutigssat nu-
åninerssarait imigagssartorsima-
nerup kingunerinik arnat timimi-
kut perssugtarneKartarnere. ta-
måna taimågdlåt arnanut tung-
neK ajorpoK, kisiåne ilaKutariu-
ssunut tamanut.
— arnaK taimailiorneKarune
KanoK iliusava?
Elise Lynge: soruname politinut
nalunaersinauvoK imalunit inung-
nik ikiuissarfingmut sågfigingnig-
dlune. kisiåne taimailiortOKångi-
ngajagtarpoK.
— arnat tamåko ikiorniardlugit
KanoK iliortoKarsinauva?
Elise Lynge: ajornakusortoru-
na. arnat misiginerdlugtitausima-
ssut oKaloKatigissavut oKauseKa-
rusugpatdlårtångitdlat. tamåna
paitsugagssåungilaK sumik pissu-
teKarnersoK. tuniutinarumångit-
dlat.
kalåtdlisut radioavise
Danmarkime
Danmarkime kalåtdlisut radioavi-
sip autdlakåtineKartarfia januarip
2-ånit avdlångusaoK. autdlakåtit-
sissarfiulisaoK nal. 18,05—18,15,
tåssa arfineK-mardlunut tangneK
atautsimit tangneK pingasunut.
kalåtdlisut radioavise avalagsima-
ssut akornåne soKutigineKaKaoK
nålaortartutdlo amerdliartorput.
Er du medlem af
Grønlands
Idræts-
Forbund?
Så køb AG hver gang,
G.I.F. har sin egen
avis i AG
sianiutigigsautit pérdlugit
Juliane Johnsen: — „Tigit“ aut-
dlartikavtigo sujunertarårput ar-
nat ajornartorsiuteKartut peKati-
gigfingmut ornigusinaussariaKar-
tut sujunersorneKardlutigdlo.
Elise Lynge: nalungilarput ar-
narpagssuit issartagartumaKissut.
arnat tåuko ajornartorsiuteKaKi-
ssut peKatigigfingmut ilaussortå-
ngorsinaussugaluarpata Kåumar-
saivigineKardlutigdlo, tauva issar-
tagkat sianiutigigsautit tunuarti-
neKåsagaluarput. arnat-uko oKa-
lcKatigssaileKissartut. ajornartor-
siulernermingne nakorsaK kisiat
ornitagssaralugo misigisimåput.
arnarpagssuaKarpordle ingminer-
migsut atugaKartunik, tåukulo a-
tautsimut ajornartorsiutimingnik
OKaloKatigisinauvait.
Juliane Johnsen: amerdlasut
issartagkat sianiutigigsautit peri-
arfigssatuamigtut issigait, kisiåne
peKatigigfivtinut ilångutugalua-
runik ajornartorsiutitigdlo OKalo-
Katiglssutigalugit tauva ikiutauv-
dluarsinaugaluarpoK issartagkat-
dlo igdlikartineKarsinaugaluar-
dlutik. pissutsit tamåko arnat pe-
Katigigfine sangmineKartariaKa-
raluarput.
soKutigincKångitdlat
— sok „Arnat PeKatigingnut"
ilausscrtångcrsinåungilase?
Juliane Johnsen: misiligaluar-
pugut, malugårputdle ilaussortau-
ssut ånilångatigigåt ingiarneKar-
nigssartik, tatigissåussuserming-
nik ingiarneKarnigssartik. tamåna
aulagsautigåt.
Elise Lynge: såkortungåtsiartu-
mik sassutarivåtigut OKardlutig-
dlo Kavdlunårpalugpatdlårtugut.
OKarput Danmarkime iliniartutit-
dluta agsut isumagssarsiortorsi-
massugut. ama isumaKarpunga
tupåtdlaKissut. arnat peKatigigfiat
inusugtortaKarpiångilaK. taima a-
merdlatigaluta tåkuteriatårnerput
imaKa tupåtdlautigerujugssuarsi-
måsavåt. misigisimavarput oKau-
serissavut soKutigineKångitsut.
Kavdlunårpalugpatdlårnerput u-
torKatsissutigåt, tamånalo agso-
rujugssuaK nikatdluatdlautigår-
put. Kavdlunårpalugpatdlårsima-
guvta ilorraup tungånut sågtini-
ardluta ikiortariaKaraluarpåtigut.
arnat sulissartut nauk?
kisalo isumaKarpugut arnat peKa-
tigigfine pingårtineKarpatdlårtoK
arnat angerdlarsimassugssaune-
rat. arnat angerdlarsimavfing-
mingne sulissugssatut pikorigsar-
nigssait sordluna pingårnerpårpå-
tut issigineKartoK, kisiåne måna
pinago (sordlume amerdliartui-
nartut taima isumaKartut): åiparit
sordlo méiKanik perorsainerup
tungåtigut.
— sok erKarsautit tamåko isu-
maKatigineKångitdlat? angerdlar-
simavfingme ataKatigingnerup a-
serorneKarnigsså ånilangatigine-
Karpa?
Elise Lynge: erKigsisimårnartu-
mik atautsiminerat erKarsautinik
tamåkuninga akornusersimane-
rigput naluvara.
Juliane Johnsen: sordluna ar-
nat tåukua oKarfiginiaråtigut mi-
siligtagaKarneruvdlutik, angisu-
kasingorérsunik méraKardlutik
il. il. misiligtagaKarneK pingår-
nerutipåt — uvaguvtinut anånau-
sinauvdlutik, sordlo taimatut.
Elise Lynge: — sulissartut ar-
nat pivdlugit oKaloKatigeriaralu-
arpavut. sok arnat sulissartut pe-
Katigigfingme ilaussortåunginer-
sut. tåssame arnat peKatigigfiåne
arnat pigssarigsårnerussunik tai-
ssariaKagkavut kisimik ilaussor-
taungmata. akiput OKardlutik ar-
nat sulissartut agginarsinaussut.
tamatumanile isumaKarpunga ar-
nat peKatigigfisa suliait pivdlugit
angnertunerussumik påsisitsiniai-
ssoKartariaKartoK.
oKarnigssamut nangåssarput
— isumaKarpise arnat nålagker-
suinerme peKataussariaKartut?
Elise Lynge: — påsisinåungilara
OKartoKarångat arnat nålagker-
suinerme peKatåusångitsut. ki-
kutdlunit nålagkersuinerme peKa-
tauniarsinåuput, pivfigssaKarunik
nukigssaKarunigdlo.
Juliane Johnsen: kisiåne arnat
sulissartut imaKa nålagkersuiner-
me peKataorusugtaraluardlutik
pivfigssaKångitdlat periarfigssa-
Karatigdlunit sivisumik sulissar-
nertik åma ilaKutamingnik mér-
Kamingnigdlo isumagingnigtug-
ssaunertik pissutigalugit.
— arnat nålagkersuinermut
KåumaisimassaKarpat?
Juliane Johnsen: soruname ar-
nat nålagkersuinermut soKuti-
gingnigtarput. akunermingne oKa-
luserissarpåt. iluarsissariagdlit
årKigkusutatik OKaluserissarpait.
— atautsimmerne tamanutdlo
angmassumik katerssunerne sule
arnat ikigtuinait OKauseKartarput.
SOK?
Elise Lynge Juliane Johansenilo.
Elise Lynge: arnap tunuarsi-
mårtugssaunera pissutigalugo. tå-
ssa taimåituarpoK. isumaKarpu-
nga tamåna tåssaussoK ilerKuto-
KaK kinguåringne ajoKersutigine-
KartuartoK. amerdlasut OKarusug-
taraluarput, kisiåne nangåssar-
put.
— sok nangåssarpat? igdlaruau-
tigineKarnigssartik ånilångaga-
lugo?
Juliane Johnsen: uvanga nang-
mineK tamåna misigisimavara.
katerssunerit ilåne oKauseKarama
angutit avatangissimalo avdlat
igdlautiginarpånga.
Elise Lynge: kinguårit inusung-
nerussortaisa arnat atautsimmer-
ne oKauseKartarnigssait soKutigi-
neruvåt. angutit inusungnerussut
arnat isumåinik tusarusugtarput.
peKatigigfinguavtine åmåtaoK
ingmivtinut iliniartitarusugpugut
inuit amerdlanerussut atautsimi-
titdlugit OKauseKarnigssamut o-
KatdliseKataunigssamutdlo.
— uvdlume KinersissoKaraluar-
pat tauva arnamik Kinersisaga-
luarpise arnaunera plnardlugo?
Elise Lynge: suna sujunertari-
nerå apei-KutauvoK.
suleKatiglsaugut
— arnat angutitdlc nålagkersui-
nikut avigsårtortineKåsåpat ima-
lunit anguniagaK atausiussoK su-
leKatigissutigineKåsava?
Elise Lynge: iluaKutauvatdlå-
sångilaK arnat avigsårtorunik ar-
natdlc ajornartcrsiutait kisisa
sangmivdlugit. suleKatigingneKar-
tariaKarpoK. arnat nangmingneK
ajornartorsiutinik issigingneriau-
seKarput. isumaKarpunga arnat
angutiningarnit silatusårnerussu-
mik isumertartut nålagkersuine-
rup tungåtigut, inugpalårnerussu-
nik isumertardlutik. arnat avig-
sårtutilisagaluarpata angutit tu-
nugdliutineKarKajålisåput, sordlu-
me uvdlume arnat taima pineKar-
tut. tamånalo kukussuvoK. kig-
sautigissarput tåssa naligigsitau-
nerulernigssaK, arnat angutitdlo
suleKatigingnerulernigssåt. tama-
tumuna inuiaKatigit pitsauneru-
ssumik ingerdlalisåput.
G.U.
nangminerssorneru-
lernigssaK pivdlugo
påsisitsiniaineK
GOF-ip nuna tamåkerdlugo ingerdlatå
Hjemmestyrekommissionip K’åu-
marsainerme kåtuvfik suleKatiga-
lugo nangminerssornerulernig-
ssaK pivdlugo agdlautigissanik
sarKumiussissarnera autdlartipoK.
su.iugdliutdlugo „nangminerssor-
nerulernigssaK — naitsumik o-
icautigalugo" sarKumersineKar-
poK. tåuna naKitaK kalåtdlisuinaK
sarKumerpoK. naKitagssat tugdlé
nangminerssornerulernigssamut
tungassut åssigingmik sarKaKar-
dlutik (sordlo åssiliartaussoK)
sarKumertåsåput. månåkumut pi-
lerssårutaussut maligdlugit ing-
mikut måko naKitångordlugit sar-
KumersineKartåsåput:
nangminerssornerulernigssaK
pivdlugo inatsisigssatut sujuner-
susiaK, atuarfeKarfik pivdlugo ag-
dlautigissaK, ilagingnut tungassut,
Kalåtdlit-nunåta radiuanut tu-
ngåssuteKartut, augtitagssat ulia-
siornerdlo, inungnik ikiuissarner-
mut tungassut, inutigssarsiutinul
tungassut, mingnerungitsumik au-
lisarnermut tungåssuteKartut ki-
salo nangminerssornerulernigssa-
mut tungatitdlugo kommunit su-
junigssame KanoK suleKataunig-
ssåt.
tåuko tugdleringnere atuvingi-
kaluardlugit naKitat påsissutig-
ssatut sanåt saritumersitarnigssait
pingårnerssauvoK.
naKitat inungnut apunigssait
K’åumarsainerme kåtuvfiup isu-
magissugssångorsimavå tåuko na-
Kitat nunavtine tamanut siåmar-
tinigssait, tamånalo månåkumut
imatut pilerssårusiorsima varput:
Nungme agdlagfeKarfiup naKitat
GOF-ip ingmikortortaKarfinut
tamanut nagsiussortåsavai, tauva
ingmikortortaKarfit agdlagfeKar-
fisa suliagssarilisavåt naKitat tåu-
ko igdloKarfingme imalunit nu-
naKarfingme inungnut apunigssåt.
tamåna igdlunut avguåussinikut
pissåsaoK kisalo peKatigigfit åma
avKutigalugil atautsimissutausi-
naussutut atugagssångortineKar-
sinauvdlutik sordlo åma inersi-
massunut atuartitsinerme studie-
kredsertitsinerme taimailiortoKar-
sinaussoK. taineKarsinauvordlo a-
tuarfit angnerussunik klassigdlit
pissariaKartitsinikut tunineKarsi-
nåusangmata.
neriutigineKarportaoK avisérKat
avKutigalugit naKitat arajutsine-
Kånginigssåt pissarumårtoK, sor-
dlo naitsungugaluartumik sarKU-
mersimassunik erKartuinikut.
kingusingnerussukut radiukut
nangminerssornerulernigssaK
pivdlugo autdlakåtitsissarnigssaK
neriutigineKarportaoK, sordlo åma
1978-ip ingerdlanerane TV avKU-
tigalugo nangminerssorneruler-
nigssaK oKaloKatigingnikut sang-
mineKarumårtoK anguniarneKar-
toK.
naKitat sarirumertugssat ardla-
Karmata atautsimut katerssornig-
ssait inuit ilaisa Kularnångitsu-
mik pilerigisavait. oKautigisinau-
varputdlo inatsisigssanut tunga-
ssut erKåingikuvtigit påpialap a-
ngissusia A5 atorneKarnerusang-
mat, sordlo naKitaK sujugdleK
samumertoK angereatigalugo.
kk-
30