Atuagagdliutit - 02.02.1978, Síða 9

Tunume uliasiordlune
KivdlerinigssaK någga
EF-kommissione neKeroruteKarsimagaluarpoK ani-
ngaussalissutigiumavdlugit 44 miil. kr. misigssuinig-
ssamut atausiardlunilo misiltvdlune Kivdlerinigssamut,
kisiåne aKutsissugssatut atautsimititaliat Kivdlerinig-
ssaK itigartipåt.
Kalåtdlit-nunåne augtitagssat ilu-
aKutiginiarneKarneråne aKugti-
ssugssatut atautsimititaliat tai-
mågdlåt akuerisinausimavåt EF
tapissuteKåsassoK Kalåtdlit-nu-
nåta tunuane nunap imånut tor-
rusimarngata misigssornigssånik
pilerssårutinut, tapissutigssat pi-
umassaKauteKångitdluinardlune
tuniuneKåsagpata. atautsimitita-
liat kigsau'.igingikatdlarpåt, mi-
silivdlune KivdlerissoKarnigsså
Tunup avatåne. tamatumunga
tungassumik aulajangertoKåsagu-
ne utarKerKårtariaKarpoK nang-
minerssornerulernigssap atuler-
nigssånut.
EF piumagaluarpoK aningau-
ssarpålugssuarnik aningaussali-
nigssamut Kalåtdlit-nunåta tu-
nuane uliamik ujardlernermut.
1977-ip nålernerane EF-kommis-
sione sujunersuteKarpcK 44 mili.
kr. atorumavdlugit imap narKa-
nik sajugtitsissardlune misigssui-
nigssamut åmalo atausiardlune
misilivdlune Kivdlerinigssamut
Tunume nunap imånut torrusi-
manerane uliaKarnersoK gaseKar-
nersordlo påsiniardlugo. taimatut
neKeroruteKarneK erninaK Kav-
dlunåt EF-ime pissortaussut a-
perKutitalerpåt. kigsautigineKar-
poK aKugtissugssatut atautsimiti-
taliat tamatumunga isumasiorne-
Karnigssåt, Kavdlunåt tungånit o-
KauseKånginerme. aKugtissugssa-
tutdlo atautsimititaliat, Køben-
havnime atautsimérKåmersut er-
ssarigsumik itigartitsiput.
pilerssårut avdlångugaK
36 mili. kr-nut
akerdlianik aKugtissugssatut a-
tautsimititaliat isumaKatigisima-
våt avdléngortitdlugo pilerssåru-
siaK, månåkut sarKumiuneKartug-
ssaK EF-kommissionimut. piler-
ssårume tåssanipoK taimågdlåt i-
map narKanik sajugpitdlagtitsi-
ssardlune nunap sananeKautainik
misigssuinigssaK Tunume nunap
imånut tcrrusimarnganik. misi-
livdlune KivdlerisscKarane. piler-
ssårut akeKartugssåusaoK 36 mili.
kr. migss. aKugtissugssatut ataut-
simititaliat akornutigssaKartingi-
låt, EF-ip nangmineK tamåt ilåi-
nålunit akilisagpago, taimågdlåt
nåmagalugo EF-imit tapissut pi-
umassaKautitaKåsångigpat, peKa-
tigititdlugulo KularKérneKåsagpat,
misigssuinerit pisscrtanit inger-
dlåneKåsassut.
nunap pingutaisa
åssiliornerat
36 mili. kr-nik nalilingmik piler-
ssårusiaK taineKartoK taineKarsi-
nauneruvoK misigssuinigssamik
pilerssårutaorérsumik angnertu-
sisitsinertut, Kalåtdlit-nunåne u-
jaragsiutut misigssuivfiup ukiut
pingasut ingerdlaneråne 8 mili.
kr-nut suliagssaugaluanik, niu-
vernermut ministereKarfiup nu-
kigssamik misigssuinermut atu-
gagssaugaluinik. tamatumane pi-
neKarpoK sananeKautinik nalu-
naerssuineK Tunup nunatåta i-
månut torrusimanerane misig-
ssuinerit inernerisa påsitikumår-
påt navssårtoKarsinaujumårner-
sck uliamik imalunit pingcrtitap
gasianik.
-h.
augtitagssatigut Kalåtdlrt-nunåt
aningaussatigut nangminérsfnåusaoK
kisiåne tauva isertitat 1 milliard kroner sivneKåsåput
— nangminerssornerulernigssamut atautsimttitat su-
junersuteKångitdlat tamatuma saniatigut aningaussat
avguarneKartarnigssånut tungassumik. kingusingne-
russukut tamåna Kalåtdlit-nunåta Danmarkivdlo isu-
maKatigissutigiumårpåt.
pissorlat Kalåtdlit-nunåne augti-
tagssatigut isertitait sujugdlermik
atorneKåsåput Danmarkimit Ka-
låldlit-nunånut aningaussanik
nugtissarneK pissariaeruniardlugo.
isertitat atorneKåsåput nangmi-
nerssornerunerme hjemmestyre
Danmarkimit tapissutinik utarKi-
narungnaersiniardlugo.
taimatut aningaussarsiornikut
anguniagaKartoKåsassoK Kalåt-
dlit-nunåt angnertumik augtitag-
ssanik piaivfiulisagpat nangmi-
nerssornerulernigssamut atautsi-
mititaliane amerdlanerit isuma-
Katigåt isumaliutigssissume ag-
dlagsimassugssatut, Kanigtukut
landsrådimut sarKumiutagssame.
aningaussat Danmarkimut
Kalatdlit-nunånutdlo
åma atautsimititaliane amerdla-
nerit isumaKatigåt, pissortat iser-
titait augtitagssarsiornikut, måna-
mut aningaussanit nungneKartar-
tunit, Danmarkimit Kalåtdlit-nu-
nånut, amerdlanerulisagaluarpa-
ta tauva „Kalåtdlit-nunåta nåla-
gauvfiuvdlo tamarme iluaKutigi-
sagåt", imåipoK, isertitat Kalåt-
dlit-nunåta Danmarkivdlo pisså-
sagait.
aperKUt mianernartoK tåssaugi-
narpoK, KanoK Kalåtdlit-nunåta
Danmarkivdlo avguartåsagait tai-
ma pissoKåsagaluarpat. aperKut
tamåna atautsimititaliat akisimå-
ngilåt. atautsimititalianile amer-
dlanerit sujunersutigåt, ajornar-
torsiut anigorneKarumårtoK ki-
ngusingnerussukut isumaKati-
gingniarnikut åmalo nålagauvfiup
pissortaisa hjemmestyrivdlo isu-
maKatigingnerisigut. igdlugit ar-
dlåta KanoK ilissukutdlunit piu-
massarisinåusavå, taimatut isu-
maKatigissutigssap isumaKati-
gingniutigineKarnigsså.
aningaussat nungnenartug-
ssat 1 milliard kroner
atautsimititaliat åma akuerssår-
simavåt aningaussatigut nautsor-
ssuinigssaK angissusigssånik „må-
namut nugtissarnerup" Danmark-
imit Kalåtdlit-nunånut. tåukua
angissuseKarput nautsorssuivfing-
me ukiume 1977—1978-ime 1005
millioner kr.-nik. pissortat iserti-
taKartalisagpata Kalåtdlit-nunåne
augtitagssarsiortOKalerneratigut
avdlatut oKautigalugo tåukua 1
milliard kroner sivnerpatigit ait-
såt OKatdlisigineKalersinåusaoK
avguarneKarnigssåt Danmarkip
Kalåtdlit-nunåtalo akornåne.
Kalåtdlit-nunåta aningau-
ssatigut ineriartornera
atautsimititaliatdle avguartarnig-
ssamik ajornartorsiut agtulårsi-
mavåt, tåssame isumaKatigiga-
rniuk, ukiumut augtitagssatigut
isertineKartartugssat ilait ani-
ngaussat Danmarkimit pissut sa-
niatigut hjemmestyrimut nékar-
tåsassut Kalåtdlit-nunåne inuni-
arnerup ajunginerulissutigssåtut
åmalo pissortanit akiliutit ilag-
ssåtut. aningaussat taimåitut a-
torneKarsinåusåput Kalåtdlit-nu-
nåta aningaussarsiornerata ineri-
artortineranut åmalo sitdlimatitut
aningaussarsiornikut ungasingne-
russoK issigalugo tungavigssau-
ssume, imåipoK uliasiorungnaer-
nigssamut imalunit augtitagssar-
siorungnaernigssamut.
avguaKatigigtarnigssame pe-
riausigssat inatsisiliorne-
Kåsåput
atautsimititaliat tamatumane a-
ningaussatigut årKinigssamut
nautsorssutigåt, inatsissartut
inatsisiliorneratigut aulajanger-
sarneKåsassoK isumaKatigissut nå-
lagauvfingme OKartugssaussut
hjemmestyrivdlo isumaKatigissu-
tigissåt augtitagssatigut isertitat
KanoK avguartarnigssånik milliar-
dit taineKartut KångerneKarånga-
ta. — autdlartivfigssaK tåssaussa-
riaKarpoK, kalåtdht isertitamk pi-
ssagssait hjemmestyrimut nåkar-
tåsassut åmalo hjemmes.yrip ki-
sime atorsinåusagai. nangminer-
ssornerulernigssamut atautsimiti-
taliai isumaKarput, isertitanit tai-
måitunit unerartitsineKartaria-
KåsassoK Kalåtdlit-nunåta suju-
nigssame aningaussagssaKarnigsså
KularKérniardlugo. aningaussat
taimailivdlugit ilineKartut hjem-
mestyrimit aKuneKåsåput hjem-
mestyrimitdlo taimågdlåt atorne-
Karsinåusavdlutik. atautsimitita-
liat sujunersutigåt, augtitagssati-
gut isertitat avguarneKartarnerå-
nik inatsime aulajangersagaKåsa-
ssok aningaussat unerartitat ator-
neKarsinaunerånik åmalo sumut
ilineKartarnigssfinut,
Kalåtdlit-nunåne augtitagssar-
siornikut Kavdlunåt isertitagag-
ssait pivdlugit taimågdlåt ataut-
simititaliat isumaliutigssissutig-
ssatut migssingersutåne agdlagsi-
mavcK, aningaussat nålagauvfiup
isertitainut ilénguneKartåsassut
nålagauvfiup isertitaisut avdlatut.
OKåinarta
tamaisa pissarpavut
STEIN PETTERSEN
Maridalsveien 62 . Oslo 4
Norge
KORT OVER
KONCESSIONSOMRADER
OG LAKSEFISKERI
Gionland og Canada
Blok nr. Koncessionshavere
26 Amoco - Demincx • Pan Canadian
27-29 Chevron - BP - Saga - NIOC
30-31 ARCO - Cities Service - Mispanoil
Hudbay - Pctrofina
32 Mobil - Amoco • Demincx - Pan Canadian
33-36 Total - Gulf - Aquitainc - Grcpco
37-38 Ultramar - Murphy - Gold Ficlds - Bomin
Kortet viser, hvor laksefiskeriet ifolge den
nugti'ldcndc kvotaordning må finde sted
udenskærs, nemlig indenfor 12 sømilegræn-
sen. Laksen er dog også vidt udbredt i hele
havområdet udenfor denne grænse. Idet
de storste forekomster dog findes over fiske-
bankerne, bl.a. Lille og Store Mellcfiskeban-
ke, og den er tidligere blevet fisket udenfor
12 sømilegrænsen.
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfiup Kalåtdlit-nunåta kitåne nunap
åssinga sanatisimavå, aulisarfiussartup sumivfianik takutitsissoK
uliamik ujardlerfiussugssatut akuerssissutausimassunut sanigdliut-
dlune. åssip Oma Kulånltup takutipå månamut kigdlilersOtit malig-
dlugit sume kapisilingniartoKarsInautitsineK, tåssa 12 sømilinik kig-
dleKarfiup iluane. kapisigdlitdle imamut tamanut siaruarsimassoru-
jugssuput. amerdlanerssait ikangnerssuit aulisagaKarfit nalånlput.
ilåtigut Lille åma Store Hellefiskbankime. kapisigdlit sujornatigut
12 sømilip avatåne piniarneKartaraluarput. Kernertumik nalunaer-
ssorneKarsimassut tåssåuput 1977-ime Qliamik ujardlerdlune Kivdle-
rivftt.
Ministeriet for Grønland har ladet udarbejde kort, som viser fiskeri-
områdernes placering i forhold til koncessionsområderne for olie-
eftersøgning ved Grønlands vestkyst. Ovenstående kort viser, hvor
lakse-fiskeriet må finde sted ifølge den nugældende kvota-ordning,
nemlig inden for 12 sømilesgrænsen. Laksen er dog også vidt ud-
bredt i hele havområdet uden for denne grænse. De største fore-
komster findes over fiskebankerne, bl.a. Lille og Store Hellefiske-
banke. Laks er tidligere fisket uden for 12 sømilesgrænsen. De
sorte felter markerer, hvor olieboringerne fandt sted i 1977.
ARCTIC DIESEL
v/ Ing. PETER ROSING
maskinarbejderinik piårtumik sulisugssarsiorpoK. ilaKutarit
atautsit inigssaKartineKarput. kisimitut inigssarsiorneKarsi-
nåuput.
soKutigingnigkuvit sågfigitigut:
Arctic Diesel . Boks 15 . Ilulfssat
Telefon uvalikut 4 31 01, unukut 4 32 12
Mac Baren Mixture
smager lige så godt,
som den
dufter.
9