Atuagagdliutit - 07.09.1978, Blaðsíða 23

Nup kommunalbestyrelsiane
sulinerme erKaimassamerngit
agdl. borgmesteriusimassoK Rasmus Berthelsen.
kunglkormiut nunavta katerssugausivianut pulaornigssamut pivfigssarsi-
pumiåsit. katerssugausivik Hans Egedep nalånérsunik sarKumersitsivoK.
Regentparret fik også tid til et besøg på Landsmuseet, som i anledning
af jubilæet viste en udstilling om Nuuk (Godthåb) på Hans Egedes tid.
AG-p Kinuvigingmanga kommu-
nalbestyrelsime sulinivne entai-
massavnik oKaluasålårKuvdlunga
piuminaitdliorumananga OKåtåru-
mavdlugo akuerssmarpunga.
erKaimassat sukumerdlugit ag-
dlautiginiåsagaluaråine angnertu-
vatdlåsaKingmat erKarsautigåra
kommunalbestyrelsip autdlarter-
Kårnerane ukiune sujugdlerne pi-
ssutsit erKartulårumavdlugit suli-
nermilo periarfigssat KanoK ltu-
simassut taitsiarumavdlugit. tå-
ssame uvdlumikut ukiut 27-t Kå-
ngiusimåput kommunalbestyrel-
sit nutåt sulinerata autdlamer-
neranit. taimåitumik imaxa i-
nungnut tamåkuninga maling-
nauniartartunut soKutiginarsinau-
vok påsitsiåsavdlugo taimanikut
plssutsit sulinermilo ajomartor-
siutausinaussartut tusatsiåsav-
dlugit. uvdlumikut ineriartomer-
me kommunalbestyrelsip suleKa-
tauvfigisimassåne pilersineKarsi-
massut angussarineKarsimassut-
dlo påserusugkåine igdloKarfik
Nuk angalaorfigilåginartariaKar-
poK nangminerdlo takuvdlugit u-
kiut ingerdlaneråne nåmagsine-
Karsimassut sunersut. nalungilar-
put taméko åssigingitsunik isu-
maKarfigineKarsinaussartut, atau-
serdle isumaKatigissutigisinau-
varput umngåinarneKarsimångi-
laK sapingisardle nåpertordlugo
kommuneKarfiup inuinit pissaria-
KartineKartut angujartuåmeKar-
simavdlutik.
sorme kommunalbestyrelsimut
ilaussorténgorniarusulersimavu-
nga? nalungilara kommunalbe-
styrelsime ilaussortauneK atorfe-
Karfingme aulajangersumik ator-
fiungilaK, inuitdle tatigingningne-
rånik pissuteKartumik angune-
Karsinauvdlune. ukiut ingerdla-
neråne nunaKarfivtine åssigingit-
sutigut suleKatauniartarsimavu-
nga. nunanratima tatigingning-
nermik takutitarsimavånga uva-
ngalo tatigilersimavåka. kaju-
migsåmeKartarpunga kommunal-
bestyrelsimut ilaussortångorniar-
Kuvdlunga, tamånalume sapisiler-
simanivnut pissutausimavoK, Ki-
nigauniartunut ilångupunga, Ka-
nordlo inerneKåsassoK Kinersi-
ssugssat aulajangerumårpåt.
nalungilarput taimane nunav-
tine ineriartornikut nutarterivfi-
ussugssat nagdliutilersut åmå-
taoK kalåtdlit nålagkersuinikut i-
ngerdlatsinerme penatauneråne
nutånik pissoKartugssångortoK.
taimåitumik taimane Kinigagsså-
ngortitunut ilångusimanera pisa-
nganermik ilaKångitsungilaK.
taimane 1951-ime juli Kåuma-
taugå Nup kommuneKarfiane su-
jugdlermérsumik kommunalbe-
styrelsimut ilaussortagssanik nu-
tånik KinersineKarpoK. ikigissag-
ssåungitsunik Kinigagsséngortito-
Karsimangmat pisanganautaussu-
nut ilauvoK, Nup igdloKarfiane
pingasuinait ilaussortagssatut Ki-
nigaussugssaungmata. KinersineK
nåmagsingmat éngutunut ilauv-
dlunga kommunalbestyrelsimut
ilaussortångorpunga. tåssa sulinen
autdlartipoK. pissugssåussuseK ti-
gussaK ingerdlåneKartugssångor-
poK sapingisaK nåpertordlugo a-
ngussaKarfiginiåsavdlugo. Kinersi-
ssut isumavdluardlutik Kiviarpå-
tigut uvagutdlo tuniussagssaKarfi-
giniåsavavut. Kinersissivut — nu-
nancativutdlume sulenatigivdlu-
ardlugit ingerdlatsiniartariaKar-
pugut.
autdlarteriarnerup nagsatari-
sinaussai åssigingitsut
sunalunit nutåK autdlarnerneKar-
tOK ajornartorsiutitaKångitsorneK
ajorpoK. taimanikut Nup kommu-
niane åma taimåipoK. taimanikut
agdlagfeKarfit nuna tamåkerdlu-
go pissortaussut igdlonarfingmilo
pissortaussut sulir.erminngne a-
torsinaussait ardlaKångenaut ta-
marmigdlo inugssaileKinatik. i-
ngagdlune kommunalbestyrelse
nutåK tamåkununa pitsunguvoK.
nangminerissavtinik atautsimitar-
feKångilagut agdlagfeKaratalunit.
taimåitumik sulinivtine anger-
dlarsimavfeKångitsutut misigisi-
marKajånartarpoK. atautsiminig-
ssaK Kanigdligångat atorniaku-
jungnex iluagtitsiniakujungnerdlo
suliaKutåungitsorneK ajorput, a-
ngatdlatit nangminerissatut ator-
sinaussat singnagtorinerdlunit a-
jornaKaut ilaussortatdlo niuver-
toruseKarfingnitut atautsiminig-
ssamut aggertinigssåt eKussåru-
jugssuarKårdlune nåmagsineKar-
sinaussardlune.
kæmnerip agdlagfia tåssalume
åma kommunip agdlagfiginiagag-
ssaralua inérånguvoK taimanikut
åma sulissugssanik amigautenar-
fioKissumut ilapigtutaonalune,
taimanikume kæmnereKarfiup su-
lissuinut sisamaussunut nåmauti-
ngilardlunit. åligOK kommuneKar-
fingåtsiapilugssuarmut suliagssa-
nik ingerdlatsiviussoK. kommu-
nalbestyrelsip sujuligtaissua su-
liagssaminik isumagingningnig-
ssaminut inungnigdlo ornigutunik
OKalcKateKarnigssaminut inigssa-
minik aj ornartorsiuteKartardlune.
kommunalbestyrelsip atautsi-
minermine oKalugtigssaminik a-
rr.igauteKarnera amåtaoK kajéngi-
laK. isumavdlutaussutuånguit av-
dlanit tigumineKarérput suliag-
ssaileKingeKalutigdlo. Kujanartu-
migdlume avdlatutdlo ajornartu-
mik kommunalbestyrelsime ilau-
ssortat ilait sujuligtaissordlunit o-
KalugtaujutigissarpoK, nauk av-
dlat OKauserisséinut nangmineK
tungiminit malingnauniarKigsår-
tugssaujutigitigalune, ilaussortå-
me OKauserissait Kavdlunåtu-
ngordlugit agdlagtorneKartarma-
ta kingornatigutdlo atautsiminer-
me agdlagtaivigssuarnut kalåtdli-
sungordlugit agdlangneKartug-
ssauvdlutik ilaussortatdlo autdla-
rartinagit piarérsimaniartug-
ssauvdlutik ilaussortanit atsior-
neKartugssåusangmata. kommu-
nalbestyrelsip tamarmiussup au-
lajangigå nåpertordlugo taimani-
kut pissutsit taimåiput, sorunalu-
me ukiut ingerdlaneråne periaut-
sit avdlångoriartortineKarsimav-
dlutik.
sulenatigigdluarneK angu-
ssaKarfiuvdluartarpoK
OKauserissavne måna tikitdlugo
ajomartorsiutinut tungassuinait
taisimavåka. isumaKartoKarniaKi-
nanile sulinea ajornartorsiorneri-
navingmik ingerdlasimassoK, tai-
mailiorsimavungale åma kingug-
dliarssuti takussagssaaalårKuv-
dlugit sut tamarmik manigsor-
siuinardluta avKutigineKarsinåu-
ngitsut åmalo nalungikaluardlugo
pissutsit NungminaK pinatik av-
dlanisaoK nåpitagssausimassut,
nuånersorpagssuitdlume suleaati-
gigdluarnerup pilersisimassai å-
ma taigorniaraluaruvkit ikigtuså-
ngikaluarput.
sulinerput autdlartisimalersor-
dlo, tamånalume Kinigagssångor-
tiniaravtale nautsorssutigerérdlu-
go påsivarput suliagssaileKingit-
dluinås?vdluta. nåmagtorssuarnik
suliagssaKarpugut. taimanikut u-
kiut ineriartornikut, Kåumarsa-
gaunikut nutarterinikutdlo apo-
rauvfiussutut taineKarsinaugu-
narput. pissutsit sungiusimassav-
ta amerdlaKissutigut avdlångorti-
neKarfigssåt nagdliusimavoK sar-
fatutdlo unigtitagssåungitsutut
Kivdlertorutdlune, issivut uisitau-
simåput ungasingnerussortaoK a-
lékartertariaKalerdlugo. amerdla-
Kissutigut iluarsartussiniartaria-
Kalerpugut. nu*årpagssuit ineriar-
tornerup autdlartitup nagsatari-
ssai piumassarissailo tåkussortut
aulajangiviginiartariaKalerpa-
vut lamarmik imailiatdlåinardlu-
git atulersineKåsanersut imalunit
någgårneKåsanersut. påsivarput-
dle nunavtine pissutsinut naler-
Kutungorsardlugit atortulersita-
riaKartut sujunigssame ineriar-
tornikut ingerdlatsinigssarput su-
jumut Kigsimigaujutigalugo aula-
jangivigissariaKartåsavdlutik, i-
sumaKartarpungalo taimanikut u-
kiut 1960-ikut tungånut migssåi-
nilo atutut imåinåungeKissut. o-
Kitsuinåungitsut, soKutiginartut
nuånersoKaKissutdlo. Nuk igdlo-
KarfiuvoK sukaKissumik ineriar-
tortoK pissortarissaminitdlo miki-
ssungitsunik piumassaKartoK,
nauk ilåne nåmagserusutaugaluit
aningaussat atugagssarititaussut
kigdleKåssusiat pissutauvdlune a-
tautsikut nåmagsineKarsinausså-
ngikaluartut, tamånalume ilåne
Kinersissivtinut påsiuminåisinau-
ssaraluarunarpoK sulissussiniar-
tunutdlo pakatsinardlunilo aju-
ssårnarsinaussaraluaKalune. nalu-
ngilarpume kigsautigissat tamar-
mik atautsikut pineKarsinausså-
ngitsut pilersiniagkatdle ilåtigut
kinguartiterneKartuarångamik i-
luaKutauvfigssarigaluamingne ki-
mérukiartortarputdlusoK. autdlar-
teriarneK sapingisaK nåpertordlu-
go ajungitsumik isumangnaitsu-
migdlo pilersiniartariaKarpoK u-
kiut ingerdlaneråne ajomartor-
siutaulersinaujumårtut sapingi-
samik pinavérsårtiniaraluåsav-
dlugit. kommunalbestyrelsip su-
liagsså Nup igdloKarfianiginångi-
laK kommuneKarfigdle tamåker-
dlugo, tåssa igdloKarfingmut niu-
vertoruseKarfingnutdlo (taimani-
kut taima taineKartarmata) tu-
ngassuvoK, niuvertoruseKarfitdlo
igdloKarfivtutdlo åma piorsaivigi-
neKartugssåuput, tåukunanilume
pissariaKartineKartut åma angni-
kigissagssåungeKalutik, iluarsar-
tussivigissariaKardlutigdlo.
ukiut sulivfiussut autdlartisi-
måinalermatale påsivarput suliag-
ssat pilersitagssatdlo nangminér-
neruvdluta ingerdlåtariaKarivut.
mato ikersipoK tåssunalo takusi-
nauvarput sujunivtinitut sussut.
matulo angmarnerujartuårneru-
ssariaKarpoK. anguniagagssavut
nangminérdluta pilersikiartuårta-
riaKarpavut. aningaussat inger-
dlatsinivtine sanaortcrtitsinermi-
lo atugagssarisinaussavut kigdle-
KaKaut silatusårtumigdlo ator-
niartariaKardlutik. suleKatigig-
dluarneK avåmut ilungmutdlo
sangmissumik ingerdlatisavdlugo
påsivdluarniartariaKarparput, ta-
matuma mikingitsumik ikiorsersi-
nauvåtigut, OKarsinausoraungalo
nangminérneruvdlune ingerdlat-
sinigssap angujartuårneKamgsså
taimanile arajutsisimaneKångilaK
sujunerfigineKarsimavdlunilo, na-
lungilarputdlo ukiut ingerdlane-
råne angujumårigput. ukiut ikig-
tQngitsut Kångiuteriånguatdlartut
sujunerfigissaK anguneKarpoK.
kigsautigisavarput tamåna kom-
muneKarfingmut inuinutdlo suli-
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
ssussivdluarnigssamut atordluar-
neKardlunilo iluaKutigssanik a-
ngussaKarfiuvdluarumårtoK
Nup igdloKarfia
issigingnårdlugo
igdloKarfivta ineriartornera åma-
lume agdliartomera malingnauv-
figiniardlugo åmåtaoK igdloKar-
fiup nangmineK erKåtalume alia-
nåissusia issigingnårumavdlugo
KåKitaraugut issikivik nuånersoK
najorumavdlugo nuånårutigiu-
mavdlugulo. angalasimavdlune ti-
kikiartordlugo Nup igdloKarfia
siniatårdlugo avatånitdlunit or-
nigdlugo Kanigdliartuårdlugo nu-
ånitdlåraoK nutåliaussunigdlo
naujorartunigdlusoK takussagssa-
Karfiujuartardlune. tingmissartu-
mitdlo Kulangiuårdlugo sordlume
siårtartoK agdliartorneralo ersser-
Kingnerulersardlune. åmale igdlo-
Karfik avdlatut issigingnåmeKar-
sinauvoK.
1960-ikut erKåne amerikamiut
sorssussuat NungmipoK umiar-
ssuarmik arKartartumik ingiat-
dlomeKardlune. uvdlut ardlåne
KaerKutipunga arKartartumut i-
lauvdlunga Nup ikerane angalao-
KataorKuvdlunga imavdlo iluanut
arKamigssåne peKataorKuvdlu-
nga. ingminut sapiutimeraluar-
dlunga KaerKåssumut akuerssivu-
nga, tåssame Nup umiarssualivia-
nit silåmut autdlarpugut. Nup i-
kerane kaujalukårKåriardlune ig-
dloKarfiup nalånut pissugutdlo o-
KarfigineKarpugut imap iluanut
mcrssungnerane timip ilåtigut su-
kutdlunit malungnauteKarumår-
nersoK. OKarfigineKarpugut siu-
tivta igtuatdlangnigssåt imaKa ki-
siat malugiumårigput. taimalume
pivoK. imap iluanilerpugut „kav-
fisorussåjutigalugo". — taimait-
dlunga OKarfigineKarpunga igdlo-
Karfiga imap iluanit issigingnår-
Kuvdlugo. nålagåta saniminut pi-
sipånga Kingutaussånguåkutdlo i-
ssigingr.årKuvdlunga. arKartartup
Kingutå imap Kåvatigut nuisang-
mat Nup igdloKarfia imap ilua-
nit issigingnåratånguarpara. i-
ngagdlune alutornarpoK.
Rasmus Berthelsen.
Mac Baren Mixture
smager lige så godt,
som den
dufter.
23