Atuagagdliutit - 19.04.1979, Qupperneq 11

AG
arfia KångiupoK, månåkutdlo pa-
nerpatdlåleriartorpoK, taimailiv-
dlune sineriak sinerpasingneru-
ssok tugtorpagssuarnit neriniarfi-
usinaujungnaerdlune. tugtut ikili-
artorput. tamåna ingerdlåinåsaoK,
tugtut amerdlåssusiat Kangarnit
Kavserarterutimininguåinångor-
dlune.
— sorme Kitåta avangnå a-
vangnarpiålo månåkut tugtoKar-
dluarfiungitdlat, nauk 1800-kune
taimåisimagaluardlutik? aperxut
tåuna agsut sangmisimavara. isu-
maKarpunga imåisimassoK, Ka-
låtdlit-nunåta avangnå atautsi-
mut issigalugo naussukitdliartor-
simassoK ukiut kingugdlit 3-400
ingerdlaneråne — aussame sialu-
kinerussardlune. naussoKardluar-
fiussoK kujavariartorsimavoK) ta-
månitdlunilo Kavdlunåtsiait na-
låne. taimåitumik Kavdlunåtsiait
kujatåniginarsimåput. Kalåtdlit-
nunåta kujatåta naussorigdluar-
nerata sivisunera — avangnånilo
pårdlagtuanik pinerata akornat
— ukiut 1047 migss. sivisussuse-
KarsimavoK. nautsorssutigiguvti-
go, kingugdlermik angnertuner-
pauvfigisimagå ukioK 1000 migss.,
tauva tugdlianik angnertuner-
paorKisaoK ukioK 2050 migssåne.
tåssa imåipoK Kalåtdlit-nunåta
kujatåne „vikingeKarujugssuar-
nerata nalåta pissusia" utenusaoK
ukiune hundredene tugdlerne. ta-
måna pivdlugo OKalugtuarumår-
punga kingusingnerussukut ag-
dlauserissame.
sujunigssame KanoK isassut
tugtume sujunigssame KanoK pl-
såpat? aperKut påsiniarsinauvar-
put ukiut 121 uteruvta. tauva aut-
dlartivflgisavarput silåinaup av-
dlångorfia månåkutut ltoK. tåssa-
lo 1857 migssarpiåne Kalåtdlit-
nunåta kitåne tugtut amerdlavfi-
ginerpaussartik angorérsimavåt
agsutdlo ikiliartulerdlutik. ukiut
tåkuput naussoKardluarfiungitsut
silåinauvdlo tugtunut nalerxuti-
ngivfé. kisiånile 1900-p tungånut
aussame sialoKarneronrilerpoK
naussutdlo tugtut nerissartagait
amerdliartulerdlutik. tugtut amer-
dliartorKilerput. amerdliartorne-
ratdle angnertungineruvoK, per-
Kutigalugo aussat sialuisagtartut
1910-1920 tåukualo kingornagut
naussut sermiutalermata, tugtut
sule amerdlivdluångitsut.
— taimatut pissusiussartut su-
junigssamut nutikuvtigik, tauva
tugtut amerdlåssusiat amerdliar-
torKilfsaoK ukiut 2020-2030-kut
migssåne. kisiåne månåkut tugto-
Karujugssuameratut angnertutigi-
naviarane. taorsiutdlugo ilimagi-
ssariaKarpoK maligteKåsassoK så-
rugdleKarujugssuarneranik sordlo
månåkut Kångiutumisut åmalo
kingornagut tugtoKarujugssuar-
Kigdlune.
1950-ikune tugtunik ungorinermit, NQp Kangerdluane Itivneranut Norgemit tugtunik nujuitsunik nOgtissoKarérmat. — paitsorutaungåtsiarpoK, Chr. Vibe
oKarpoK, Kalåtdlit-nunåta tugtue nuniussausorineKartarmata. tugtut nujuartat ukiune tQsintilingne Kalåtdlit-nunåne QmassOsimåput, åmalo 1952-ime
tugtut nujuitsut nunaliguneKarnerånut perKutauglnarpoK taimanlkut tugtut nujuartat ikilerujugssuarsimanerat, åmalo naluneKardlune amerdleriarujug-
ssuarKigkumårnersut. (åss.: Chr. Vibe).
En situation fra en rensamling i 1950erne, efter at tamrenerne var indført fra Norge til Itivnera i Godthåbfjorden. — Det er en udbredt misforståelse,
siger Chr. Vibe, at alle grønlandske rener er indført. Vildrenen har levet i Grønland i årtusinder, og når man i 1952 indførte tamrenen, så var det ude-
lukkende fordi vildrenen på dette tidspunkt var på bunden af en nedgangsperiode, og at man ikke var klar over, at der netop forestod en stor op-
gangsperiode. (Foto: Chr. Vibe).
erKaimassat mardluk
— soruname taima silåinaup av-
dlångorartiginerisa kingunerisi-
nauvåt iluagtisimårneK ajutoru-
jugssuarnerdlo inungne tugtunik
isumavdluteKartune, Chr. Vibe
nangipcK. — kisiåne tamatumane
Kalåtdlit-nunåne periarfigssaKar-
nerusimavoK sordlo Canadame
nunap timåne eskimoKarfingnit
åmalo Athobasca-indianerinit.
Kalåtdlit-nunåne periarfigssaKar-
simavoK aulisarnermut puissini-
arnermutdlunit nungnigssamut,
tugtut ikiligångata tåmavigkånga-
talunit.
— erKaimassaKarpunga Alaska-
me 1965-ime tikerårnivnit, tåssa-
nikama OKaloKatigissaKalugo es-
kimoK, Pete Soovalik> Point Bar-
rcwimioK. méraunerminik inu-
sugkatdlarnerminigdlo OKalugtu-
pånga. mikissunguvdlune anånae-
rusimavoK, angutåtalo tugtut nu-
nånut amårdlugo ingerdlåtarsi-
mavå, uvdlorpagssuit pisugtar-
dlune tugtusiordlune. ilåne sivi-
sorujugssuarmik kågtarsimåput.
ukiup ilåne sigssaK sinerdlugo i-
ngerdlassarsimåput puissiniarner-
mik inuniuteKarniardlutik.
— ernaimassaK tåussumatut ltoK
avdla tusarpara auvartitdlunga i-
låtigut ilagalugo Lars Goliathsen
kangåmiormio 1950-ikune. uvdlu-
ne ardlalingne pisugpugut tatsit
ikårtordlugit kugtigut majordluta
Kangerdlugssuarme autdlainiar-
figssarput ornigdlugo nunap ti-
månitoK. linukut Lars Goliathsen
oKalugtuarpoK eskimup Point
Barrrowimiup oKalugtuåta åsser-
dluinangajånik, tåssa nangmineK
inusugkatdlarame nuname tamå-
ne angalaortarsimavdlune uvdlut
ardlerdlugit atausinguamigdlunit
tugtumik takunane. uvdlut ar-
dlerdlugit kågtarsimåput ånar-
Kartardlutigdlo naggatågut atau-
serårångamik. taimåisimavoK
1920-kune, tugtut kingugdlermik
ikilerujugssuatdlarmata 1950-ikut
migss, tikivigdlugit sivisussuse-
Kartumik.
— ukiualuit matuma sujornagut
KaerKusimavara dr. Strandgaard
umassunik nujuartanik ilisimatu-
sarfingmérsoK Kalåtdlit-nunåli-
arKUvdlugo neriutigalugo, Kav-
dlunåt nujuartanik ilisimatut Ka-
låtdlit-nunåne ajornartorsiutinik
soKutigissaKalisassut. taimatut tl-
kerårnera ilåtigut kinguneKarpoK
tugtunik misigssuinernik måna-
mut ingerdlassunik. pingortitap
pissusia avdlångortisinåungilar-
put. kisiåne pingåruteKarpoK på-
siniåsavdlugit tugtoKardluartarfit
tugtuisagtarfitdlo pivfigssaugat-
dlartitdlugo inutigssarsiornerit
tåukc najorKutaralugit årKigsi-
naujumavdlugit, Chr. Vibe nagga-
S1VOK.
-h.
Cerut-
cigaret-
i^ygierel
MATCH. En helt ny
type cerut, du aldrig
har smagt før.
Den er fremstillet
af specialbehandlet
ceruttobak blan-
det med cigaret-
tobakker, som du
er vant til.
Match har en over-
raskende mild, dejlig
smag - og rygetiden for en
pakke Match med 17 stk.
er længere end for 20
cigaretter. Prøv at skifte
til Match.
Køb en pakke i dag.
Du er bedre tjent
med Match.

’-’v.
4007
auvarérnerme tugtut amé panersiagssåuput. Kanga åmit pisiniarfingmut
tunissagssatut pingåruteKarput. (åss.: Chr. Vibe).
Efter jagten skal renskindet tørres. I ældre tid var skindet en vigtig salgs-
vare til butikken. (Foto: Chr. Vibe).
1 1