Atuagagdliutit - 10.05.1979, Page 11

mérauvdlungale takordldrtagara
- minkiuteKarnigssaK - errcupoic
Knud Jakobsenip, NarssaK pilagtutdlo teriangnianik
minkinigdlo taorsersimavai. 1. februarime NarssaK
Pelsavl ingerdlatarilerpå nerssutautiligtutdlo inger-
dlavdluardlune.
Kangale takordlértagaK emåpoK
Knud Jakobsen, NarssaK, 1. februar
ukioK måna tåssångåinartumik ner-
séutautilingormat. NarssaK Pelsavl
Narssap igdloKarfiata Kuånerssuit-
dlo akornénltOK ingerdlatarilerpå. i-
nerssuit pingasuput tamarmik ingmi-
kut 500 kvadratmeterit migssiliordlu-
git angissusigdlit. månåkorpiaK ner-
ssutauteKarfingmlput minkit 200
migssait tariangniatdlo 50-it, uvdlor-
mutdlo sulineK nåmagsineKartarpoK
pissortautitaK Hans Rasmussenimit
dmalo Knud Jakobsenimit.
— ukiune 25-ne månlsimavunga, å-
malo 1956-ip kingornatigut sanassut
nålagåtut ingerdlatsisimavunga,
Knud Jakobsen onalugtuarpoK. kisiå-
ne nerssutit soKutigissariuarsimavå-
ka, påseriaravkulo nerssutauteaarfik
tuniniarneKartOK åmalo nal. akånere
4 nagdlertinagit tuniniarnera nåmag-
sineKésassoK ulåpusersimavunga. tu-
niniarneKarmat avisimltoK takusimå-
ngilara. kisiåne Grønlandsbankenimit
ikiflkumaneKaratdlartitdlugo inger-
dlatarilersinausimavara. aningausså-
me pigssarsiarineKartugssåuput tai-
ma itut erhvervsstøtttemit ikiorsivi-
gineKarneK ajormata. kisiåne Er-
hvervsstøtterne pisiaråra — nerssu-
tauteKarfik atorungnaertugssångora-
luarsimavoK, KularnavérKUsisimåput-
dlo nalinginaussumik taorsigagssarsi-
sitsinigssamut, kisiåne aningausseri-
viup taorsigagssarsisitsinermut pi-
ssutigssarititai nalinginaussut avnu-
tigalugit. ajungilarme åma.
pingasoriautåinut inigssaKarpoK
— nerssutit amerdlanerssait tonorar-
neKarérsimassut nerssutautenarfik i-
ngerdlatarilerpara. taimågdlåt minkit
200 teriangniatdlo 50 pigåvut. kisiåne
tåuko pingasoriutåinut inigssaKar-
poK. amerdlisitsiniarKigtariaKarpu-
gut. aungmik nutarterinigssaK kuja-
singnerussumérsoK pissariaKartipar-
put. tamånale åma akisåjussugssau-
vok. ukioK sujugdleK aningaussaiåi-
nartugssåusaugut, aningaussaiautit-
dle utemerKunaraluaKaut. såtdlunit
pilertortumik pilersineK ajornartar-
put. ukiut mardlugsuit Kångiugpata
aitsåt iluagtikiartorneK autdlartisi-
naussarpoK. tåssåungilarme sutdli-
vingne avdlanisutdle ingerdlatag-
ssaK, ingerdlatsineK soKutiginérå-
kiartulerångat uvdlut 8 ingerdlanerå-
ne niorKutigssiornermut avdlamut sa-
ngutltagaK. måne avdlångortitsisa-
guvta ukiumik atautsimik imalfinit u-
kiunik mardlungnik sivisussuseKar-
tugssauvoK. emuiniamertungajak i-
poK. måna piandorfigssaK nagdlinga-
jalerpoK. piamissdrnigssamut piarér-
simångingajagpugut nauk uvdlune
kingugdlerne ulåpunerulersimaga-
luardluta.
— piarKat Kavsiunigssåt ilisima-
ssaKarfigaisiuk?
— någga, sdrdlo Storm P OKarsima-
ssok: sujuligtuineK ajornakusårtå-
vok. neriugpugutdle teriangniarKat
200-250-iusassut. taimåisagpat neri-
ssagssanut pissortautitamutdlo a-
ningaussartåtinut matussissutausi-
naungajåsåput. kisiåne minkit nalor-
ninarneruput. imaKa 4-5000-usinåu-
put.
nerissagssat KGH-imrt
— såt autdluneruvisigik. minkit te-
riangniatdlånit?
— Danmarkime ingerdlauseK aper-
KutåusaoK. månåkorpiaK teriangniat
autdlutarineKarput. tåukume åma
piuminarneruput nerissagssatigutdlo
mianerssuneKarpatdlårtariaKaratik.
nerissagssat pingåruteKangåtsiar-
put, åmalo KGH-ip aulisagkanut su-
livfigssuautånik ajungivigsumik isu-
maKatigissuteKarsimavugut. aulisag-
kat perdlukue tåssånga aissarpavut
åmalo tOKoragkat perdlukue Kerititsi-
vingmitineKartut aissarpavut. nang-
mineK aigångavtigik sussårnavému-
tåinarmik akiliuteKartarpugut. tå-
ssåupume nerissat pingårnerssait.
nerssutit nerissarpait aulisagkat per-
dlukue avgugkat, tauvalo auk Keri-
ssok augseriardlugo vitamininik aku-
ssarparput nerdliutdlugulo. teriang-
niat minkitdlo åssigingnik nerissaKar-
tarput, minkitdle narrutunerussar-
put. teriangniat såt tamaisa nerissar-
pait. KGH-ip fabrikiutå pingitsårneK
sapingajagparput, kisiåne OKautigi-
neKarérsutut oKaloKatigiuminartoru-
jugssfiput. åmalo fabrike nutåK atu-
leriarpat ajomartorsiutigssaKåsagu-
nångilaK. ajornaitsflngilarme nerssu-
tit 1.000-it nangminérdlune sårug-
dlingniåtamigssåt.
— KanoK iliordluse tuniniaissarpi-
se?
— nangminérdluta åmererérångav-
ta åmit Glostrupime éminik akitsorte-
rivingmut nagsiuneKartarput. tåuna
Europame akitsorterussissarfit ang-
nerpåt ilagåt, åmalo nunarssuarme
sume tamanit pisiniartartut tåssung-
nartarput. åmit tåssunga nagsiutar-
pavut, tauvalo suliagssap sivnera
nangmineK isumagissarpåt. nangmi-
nérdlune tuniniaineK ajornartarpoK.
ingminut akilersinåungilaK.
atissaliat ilusé piserusungnermut
aulajangissOssarput
— akit KanoK ipat?
— ilisimavdluångilåka, sulime tuni-
ssaKånginama — akitsorteråssineK
januarime pissarpoK. akinut pissu-
taussarput åmip angissusia Kalipau-
tålo. minkip amia 200 åma 250 kr. a-
komåne akeKarunarpoK, teriangniav-
dle amia 400 åma 500 kr. akornåne a-
keKartardlune. kisiåne atissat ilusiat
aulajangissåssarpoK. teriangniat amé
månåkut iluarineKamerpaugunarput.
teriangniat Kavdlunåtut taissara-
luarpait tungujortunik, kisiåne ilait
KaKortéuput, milagtåjuvdlutik Ker-
nertauvdlutigdlo. minkit måna tama-
låjåput, miligtåt, Kernertut Kasser-
tutdlo. kisiåne sordHt piumaneKar-
nerunersut atissaliat ilusiata aula-
ja nger tarpai.
— nerssutauteKaleravse inoKutise
KanoK OKarpat?
— ajoringitdluinarpåt — kisiåne
nerssutauteKarfingmut sule någsimå-
ngilagut. måna tamatuma ereå Kåu-
marKusersorneKalermat KujanaKaoK.
nangminérdluta ingnåtdlagissiorfeKa-
raluarpugut. aussaunerane nerssutit
imigssaKartiniarnerat ajomånginero-
KaoK saninguane kdKarmat. ukiukut-
dle nangminérdluta igdloKarfingmit i-
mertartariaKartarpugut.
— nerssutautenarneK méraugat-
dlaravit takordlågkangnut nalemå-
pa?
— åp, agsut nuånårutigåra. taima-
ne piviussångortineK ajornarsima-
vok, månale iluagtipoK. erKaimassa-
riaKarpatdle aitsåt autdlartilermat.
nerssutautiligtut sule misiligtagaKar-
patdlångilanga, Knud Jakobsen nag-
gasivoK.