Atuagagdliutit - 03.04.1980, Side 12

AG
isumaliuterssut:
inutoKaussut pismautitauvfé Kai.-
isumaliuterssutip ingmikor-
tuata dipåne Jens Brøsted-
ip sangmivai apernut una:
suna tungavigalugo nunar-
ssuaK tamåkerdlugo arfang-
niarnermut kommissionip
aulajangersagai Kalåtdlit-
nunåne atortineKarsimaner-
sut.
agdlautigissap ingmikortuane su-
jugdlerme takutinenarpoK ar-
fangniarnermik isumaKatigissu-
tit nunanit tamalånit peKatauvfi-
ginenartut 1931-imérsut, 1937-i-
mérsut, 1946-mérsutdlo nuname
inutoKaussut arfangniartarnerå-
nut atungitsut. nålagauvfitdle i-
sumaKatigissutaisa aulajangersa-
gartait Kalåtdlit-nunånut atorti-
neKarsimangmata matumåna a-
perKUt tåuna misigssuivfigisava-
ra, tamåna sumik tungaveKardlu-
ne pisimanersoK.
arfanigniarnermut isumaKati-
gTssutaussup nangmineK nuname
inutoKaussut tamatumånga ag-
torneKånginigsssånik onausertai
taimaitikatdlardlugit Kalåtdlit-
nunånut atortésinaunerånut au-
lajangissQsaoK Kavdlunåt inatsi-
siliornerisigut avdlatutdlunit ta-
måko nunamut atortugssångorti-
neKarsimanersut.
Kalåtdlit-nunåne inatsiliorneK
nutarnisauvoK. sujugdlermik tai-
mailiorneKartalerpoK 1905-p ki-
ngornagut inatsisitigut atausiå-
kåtigut, tåukununga ilauvdlutik
Kalåtdlit-nunåne niuvertOKarfit
pivdlugit aKutsinigssamut inatsi-
sit, sérdlo landsrådinik pilersitsi-
ssut. nålagkersuissunit aulaja-
ngersagkat ingerdlatsinermut tu-
ngassut sujusingnerussukut aula-
jangissdssarsimåput, aitsåtdlo
landsråditigut kalåtdlit tamatu-
mane peKatausinaunerat åming-
neKarpoK. suliagssanut Kalåtdlit-
nunånut tungassunut aperauti-
nutdlo Kalåtdlit-nunånut aulaja-
ngissumik pingårutenartunut ta-
måkua atortulersitaunigssåt su-
jorKUtdlugo landsrådit tusarne-
Kåsåput isumaliutigssissuteKå-
savdlutik. landsrådit nangming-
neK suliniutenarsinåuput pissag-
ssatdlfinit tamanut tungassut
pivdlugit OKauseKartåsavdlutik.
pissagssanarfit ilait landsrådip
piårtumik nangminerssorfigilersi-
nauvdlugitdlo suniuteKarfigiligai
tåssa umassunik emigsisimatitsi-
nerit piniarnermutdlo aulajanger-
sagkat.
arfangniarnermik isumaKatigi-
ssutit Kavdlunåtdlunit atortåler-
sitsiniardlutik inatsisiliait 1934-
mérsut 1939-mérsutdlo landsrådi-
mut sarKumiuneKångisåinarsi-
måput, Kalåtdlit-nunåtdlo inatsi-
sit atortutitsivfiata avatånitine-
KartuarsimavoK — savalingmiu-
nut akerdliussumik.
1931-me isumaKatigissumik
Danmarkip atsiuinerane aulaja-
ngersagkat nunasiame Kalåtdlit-
nunåne atortineKarnigssåt Wil-
liam Borbjergip nangånartOKarti-
simagaluarpå. Danmarkivdle isu-
maKatigissut tåuna juni 1934-me
atortugssångortitdlugo atsiorma-
go nunasiarissamut nangåvdlune
avdlångortitsisinaunerugaluan
tåuna atorungnaerpoK (tuluitdle
nunåt tamatumunga akerdliussu-
mik atortugssångortitsivingner-
me aitsåt nunasiane avdlatdlo
pivdlugit nangånartoKartitsiler-
poK). nangånartonartitsinermik
aperKUtip pårnenarneranik aper-
Kut landsrådimut samumiuneKå-
ngilan, tamatumungalo pissutau-
simassoK nalunartunut sule ilau-
vok. aulajangernen tåuna inger-
dlatsinerinavingmut tungavoK, a-
jornartorsiutdlo atortugssångor-
titsivingnermut tungasson tåuna
arfangniarnermut inatsimik rigs-
dagip OKaluseringningnerane tai-
neKångilardlunit.
aulisarnermut ministerenarfik
arfangniarnermut kungip perKU-
ssutånik 1955-me suliaringnig-
poK, »arajutsisimasimavdlugule
arfangniarnermik apemutip Ka-
låtdlit-nunånut ama pingårute-
Karnera«. kalåtdlit landsrådinit
kajumigsårneKarneK maligdlugo
kalåtdlit arfangniartarnerata ilå
nålagauvfiup tigugaluarpåme,
»Sonja« atordlugo, taimailiorni-
kut Kalåtdlit-nunåne sinerissame
neninik pilersuineK ikorfartorne-
Kardluardlune. kisiåne Sonja
Danmarkimut atassutut agdlag-
tineKarsimavoK taimåitumigdlo
aulajangersagkat Danmarkimut
atortussut maleruagagssaralugit.
emumiginakujugtutut OKautigi-
neKarsinauvoK 1946-me isumaKa-
tigissutaussup isumaKatigissuti-
gineKarérnerane landsrådit tama-
tumunga tungatitdlugo oKaluse-
rissatuarigåt arfernik Sonjap tu-
låussainik pilangnerme atissag-
ssanik pitajaitsunik pigssarsinig-
ssamik apemut åmalo pilangnig-
ssap ingerdlatineKarneranut ma-
leruagagssat sujunersutigineKar-
dlutik, tamatumungale tunulia-
Kutauvdlune inuit ilaisa neKing-
nangniardlutik perugdluliortitsi-
ssarnerat. 1946-me isumaKatigl-
ssut Kavdlunåt inatsisiliornerå-
nik maligteKartineKångilaK.
aulisarnermut ministerenarfik
kalåtdlit arfangniartarnerånik ili-
simatineKarérmat suliagssaK ta-
måna piviussorsiornerussumik o-
Kalåserissagssatut 1932—34-me
åma 50-ikut nålerneråne sarKU-
miuneKarpoK. tamatuma kingu-
nerivå arfangniarnermik atautsi-
mititame Kavdlunåt åssigingitsu-
tigut ajornartorsiortitaulernerat.
31-me isumaKatigissutaussoK
pivdlugo nunat tamalåt ilunger-
sornerat taineKarpoK maligtari-
ssagssanut — Kalåtdlit-nunåta a-
vangnåne sarKumiuneKartOK »ar-
ferit sorKagdlit piniapilungneKd-
nginigssånik« imaKartOK pivdlu-
go — landsrådit 1932-me akuer-
ssissutigingningnigssåta kigsau-
tigineKarneranut tungavigssau-
ssutut. maleruagagssat imartu-
ngeKaut taineKåinarsimavdlutig-
dlo arferit såt piniamuneKångit-
sut åmalo uniorKutitsinerme 25
kr-nik akilisitaussarnigssaK. su-
juligtaissut mardluvdlutik pi-
ngårtitdlugo OKautigåt sujuner-
sut Kalåtdlit-nunånut pingårute-
KångingajagdluinartugssaussoK.
ukiunit tåukunånga landsrådime
atautsimlssutit imaKarnersiorne-
Kartarnerinut akerdliussumik 31-
me isumaKatigissutaussup åssili-
nera tamatuminga OKatdlisiging-
ningnerme atornenartugssatut
sarKumiuneKarsimanersoK nalu-
narpoK, ilångussausinaussutdlu-
nlme avdlat, åmalo kalåtdlisut
agdlagdlugo sarKumiuneKarsima-
nersoK. 31-me isumaKatigissutau-
ssumut tamåne nunaKavigsut i-
lautitåunginerat påsissutigssi-
ssutåungilaK. sujuligtaissut (ins-
pektørit Kavdlunåt) ilisimatitsi-
ssutigingilåt taimailiorneK tå-
ssaussoK nangmineK OKartug-
ssaunermik avdlanut tuniussi-
neK, suliagssardlo tåuna emigsi-
simatitsinermut tungassunit
landsrådinit suliarineKartartunit
avdlånguteKartisinaussånitdlo
avdlaussoK.
maleruagagssat aulajangersar-
neKartut 1934-me tusardliune-
Karput. tåssunga ilåssutigssatut
31-me isumaKatigissutaussoK ar-
fangniarnermik imaKartOK nag-
siuteKatigineKarpoK. ingmikor-
tut 3-åne agdlagsimavoK: »isuma-
Katiglssut måna nuname tåssane
najugaKartunut isumaKatigissu-
tigssiortut nunaisa sineriåine inu-
ssunut atortungilaK«.
maleruagagssat 1934-mérsut a-
vatånit issigalugit imaKa atuar-
neKarsinåuput 1931-me isumaKa-
tigissutaussup nåmagsineKarnig-
ssånut Kavdlunåt pissugssaune-
rata piviussungortineKarneratut.
tamånale Kavdlunåt tåukua ma-
ligtarissåinik inatsisiliornerånut
Kalåtdlit-nunånik ilautitsingitsu-
nut akerdliuvoK. tamatuma sa-
niatigut maleruagagssat nalemu-
tinenåsåput igdlersuiniardlune i-
ngerdlatsinermut. Danmark nu-
nasiaKartutut Kalåtdlit-nunånut
taimailiorpoK, igdlersuiniarner-
mut ingmikortortaK inuiait er-
KartussissoKartut ingerdlane-
rmingne atugåt, tamåne nunave-
Kartut pisinautitauvfinik isu-
mangnaitdlisitsissugssaK nålag-
dlugo. Danmarkilume nålagauv-
fit peKatigit angerusiatigortumik
iluaKutaussugssamik pissug-
ssauvfingmut tåssunga ingminut
pissugssautisimavoK »nunane nå-
kutigissamingne najugaKavigsut
nåpertuivdluartumik pineKarnig-
ssåt Kulåkérumavdlugo« (Art. 23
B). inatsisitigut tungavigssamik
amigauteKarneK landsrådimutdlo
samumiuneKarsimånginera issi-
galugit maleruagagssat 1934-
mérsut tåuko igdlersuiniardlune
pissugssaunermik tåussuminga
emQtitsingitdlat. imåisinauvor-
dle tamåna taimåisangatit-
sinartungortineKarsinaussoK,
maleruagagssat isumaKatigissu-
tip OKausertainut torKåinartumik
atassutut issigineKåsavdlutik.
maleruagagssat 1934-mérsut i-
låssuserneKarput 1963-me kungip
perKåssutånik, aulisarnermut mi-
nistereKarfiup kukunine navsså-
rerérmago, kungimitdlo perKU-
ssumut sujunersut åma Savaling-
miunut Kalåtdlit-nunånutdlo a-
torneKartugssaK landsrådip a-
kuererérmago.
sujunersut 1958-me samumiu-
neKarpoK, åipågukutdle landsrå-
dimit tunuartineKardlune OKauti-
gineKardlune »aulajangersagkat
sujunersutigineKartut tamaisa
aulajangissutigut akerdliuvfigi-
gai«, sordlo »migssingersusiamik
suliaringnigtOK Kilaluarniarner-
me peKataussarsimångisåinaru-
nardlune«. OKatdlisigingningneK
sujuligtaissup ima inernilerpå: »i-
sumaKatigissutaussukut Dan-
mark ilåtigut pissugssaivfeKaler-
simagaluarpatdlunit landsrådile
sujusingnerussukut tamatumi-
nga tusagaKarsimångilaK, sordlo
åma Kalåtdlit-nunånut inatsise-
KarsimångitsoK, taimåitordle
landsrådimut åma sarKumiune-
KartugssauvoK.. .«.
KularnartOKartitsineK Kalåt-
dlit-nunåne inatsiseKarnermut
udvalgimut samumiuneKarpoK,
tåussumalo suliagssaisa ilagåt
Kavdlunåt kalåtdlitdlo emartu-
ssissoKarnermutdlo tungatitdlu-
go aulajangersagaisa akornåne
sapingisamik Kanigdliniarnig-
ssaK. udvalge tåuna OKauseKar-
poK, Danmark nunanut tamanut
tusardliuneKartumik pissugssau-
tlsimassoK isumaKatigissutau-
ssup aulajangersagartaisa åma
Kalåtdlit-nunånut atortutineKar-
nigssånut, Kalåtdlit-nunånilo ar-
fangniarnerpiaK isumaaatigissu-
tip iluanitoK. imåisinauvoK inat-
sisinut udvalge arfangniarnermik
isumaKatigissutaussup imarisså-
nik sujunertarissånigdlo erKortu-
mik ilisimatineKarsimångitsoK.
taimåitordle OKauseKaut tåuna
tunuliaKUtigalugo landsråde isu-
maKarpoK migssingersusiaK a-
kuerisavdlugo, piumassaralugule
arfangniarnermik isumaKatigi-
ssutaussume nunanit tamanit pe-
KatauvfigineKartume ilånguneKå-
ngitsut ilait kalåtdlit arfangniar-
nerme soKutigissåinik »nåmagi-
nartumik« pingårtitsissut pemu-
ssusiamut ilånguneKarnigssåt.
tåssane landsrådip sujugdliussu-
mik pingårnerussumigdlo inersQ-
ssutigå sujusingnerussukut tai-
neKarérsoK månale ulorianartor-
siortitaulersoK avdlamik iliorfigi-
neKarsinauneK, tåssalo landsrå-
dip 1959-ime kigsautigisimasså-
tut ukiumut ikigtunguanik Kipor-
KarsinautitauneK.
tamatuma inernera imåipoK:
aulisarnermut ministereKarfik
1963-me pemussusiorpoK arfang-
niarnerup Kalåtdlit-nunåne Ka-
noK ingerdlatineKarnigssånik i-
maKartumik, tungavigalugo inat-
sime Kalåtdlit-nunånut atungit-
sume tungavigssautitaussoK.
tåssungale inerneKångilardlu-
nit. tåssame ukiut tåuko atuneri-
ne OKautsinik atuinerme aulaja-
ngissumik avdlånguteKartoKar-
poK tamatumunåkutdlo kalåtdlit
nuname inutoKaussutut arfang-
niarnigssamut pisinautitaunerå-
nik tuniussissariaKalersimavoK,
sordlo arfangniarnermik atautsi-
mititaliamut.
1931-me 46-milo isumaKatigi-
ssutaussune nuname inutoKau-
ssut pineKånginerat isumaKatigi-
ssutinik nalunaerutit pissortati-
gungitsumik nugterneKarneråne
OKauseK »nunap inutOKai« erKU-
kånerdlugo »nuname tåssane na-
jugaKavigsunut« nugterneKarsi-
mavoK. tåuna aulisarnermut mi-
nistereKarfiup »påsisimassaligtut
agdlagfiuvdlune« nangmineK
nugterinerivå, tåssa nunanut av-
dlanut ministereKarfingme isu-
maKatigissutaussartut pivdlugit
KiteKarfiussume pissortatigortii-
ngitsumik nugterinerit sukut ta-
maunånerussumik misigssorne-
Karnerat ukiut 13-t matuma su-
jornatigut aitsåt autdlartineKar-
mat. aulisarnermutdle ministere-
Karfiup ukiut 50-t nålerneråne
Kalåtdlit-nunåne arfangniarner-
mik soKutigingningnerane nutå-
jussume ilerKoremussame ilauti-
taunane OKauseK »nuname tå-
ssane najugaKavigsut atugagssåi-
nik« avdlångortineKapatdlagsi-
mavoK »nunaKarfigissame atu-
gagssamut«. nunanut avdlanut
ministereKarfiup nugterineK tåu-
na paitsunganartOKartikaluarå
taimåitordle nugterinerme »kuku-
neK« tåuna uvdlumikumut erKor-
tdtmeKartuarpoK, tåssa Dan-
markip arfangniarnermik isuma-
Katigissume peKatautitåta o-
Kautsit »nuname tåssane inuit« å-
ma »nuname tåssane inuit nang-
mingneK neKigssaKarniarner-
mingnut piniarnerat« (inuniardlu-
ne piniarneK) atortardlugit. peKa-
tautitaussup tåussuma oKautigi-
simavå OKautsinik tåukuninga a-
tuineK imana nalerKupatdlångit-
sok, OKauserdle »nuname tåssane
najugaKavigsut« nuånaringikine,
åmip Kalipautånut tungatitsiner-
mik isumaKarfigineKarsinaung-
mat. autdlamautånitdle nuname
tåssane najugaKarsimassut pisl-
nautitauvfé nangminerssorneru-
lernigssamik isumaKatigingning-
niarnerup nalåne ministereKar-
fingmiunut tusarnerpatdlårsima-
gunångitdlat. kisiåne navsuiai-
niardlune misilinerit tamåko iti-
vatdlångitdlat.
kukussumik nugterineK isuma-
mik avdlånguteKartitsineruvoK
nugterinerme kukunerungitsoK,
tåunalo tåssunga tungatitdlugo i-
ma erKortigaoK, aitsåt isumaKa-
lersinauvdlune Kalåtdlit-nunåne
nålagkersuinikut KanoK-issutsi-
mut Kanordlo årKigssflssineKar-
nigssånik kigsautigissaKarner-
mut nalerKiutitdlugo takugåne.
nålagkersuinikut Kalåtdlit-nunå-
ne ukiut åssigigsårivfiussut, nali-
gigsårivfiussut nangminerssor-
fiuniartutdlo atorpavut, kalåtdlit
Kavdlunåtdlo åssigingnik pisi-
nautitauvfeKåsavdlutik nåla-
gauvfiuvdlo inussutigssarsior-
nermik kisermåussivdlune inger-
dlatsinera nungusarneKariartu-
savdlune sordlo Kavdlunåt Kalåt-
dlit-nunåne aningaussalissarneri-
sigut. inussutigssarsiornermut
ministereKarfigtut aulisarnermut
ministereKarfiup soKutigissane
autdlutagssarai. Kalåtdlit-nunå-
ne inatsisinut udvalge taineKar-
tOK OKauseKauteKarnermine isu-
maKarpoK suliniarnermut iluaKU-
tåusagaluartoK pissagssaKarfing-
nit åssiglngitsunit aulajangersag-
kat amerdlasut arfangniarneK
pivdlugo landsrådimit ilemorer-
Kussamut katerssoraluaråne. ta-
matumunga migssingersusiaK
landsrådime 1963-ime suliarine-
KarpoK. tåssane OKautigineKar-
poK »mikissunik arfangniarsinau-
ssut (måne: Kiporeait tikågug-
dliussåtdlo) tåssaussut Kavdlunå-
nut inugtaussut aulajangersima-
ssumik Danmarkime najugaKar-
tut åmalo Kavdlunåt nut inugtau-
ssut avdlat . . . ingmikut akueri-
neKartut«. migssingersusiaK ar-
dlaligtigut avdlångutigssartaler-
neKardlune landsrådimit akueri-
neKarpoK, ministerimitdle ator-
tugssångortineKångisåinardlune,
tåssa tungaviussunik ardlaling-
nik påsinångitsunik nangånarto-
KartineKalermat — landsrådimut
åma navsuiarneKångitsunik.
OKautsit atordlugit angnertO-
mik sulivdluarKigsårneKarpoK
Kalåtdlit-nunåne inussutigssar-
siornermut Kavdlunåt kalåtdlit-
dlo åssigingmik pineKarnigssåt
Kulåkérumavdlugo. OKautsitigut
kukuneK navsuiainiardlune kuku-
nertut tunuartineKarsinåungilaK,
taimailiornigssamut OKautsit tå-
ssunga tungatitdlugo imarissait
åssigingipatdlåKaut. inuiait ta-
marmik OKautigineKarsinåuput
aulajangersimassume nunaKartu-
tut, inuiaitdle ikigtuinånguit nu-
nap aulajangersimassup autdlar-
Kåumutdle inuvigai, nunagissa-
mik ingerdlåneKarneranut ma-
lingnaoKataujungnaersimassut i-
nuiangnit takornartanit nunasia-
rineKarnera pivdlugo. OKautsinik
atugagssanik nutånik Kinerdler-
nerme pikunartutiniagauvdluar-
toK unauvoK: OKautigingitsorne-
Kåsangmat kalåtdlit inuiait Kav-
dlunåningarnit Kalåtdlit-nunåne
arfangniarnigssamut imaKa ing-
mikut itumik pisinautitauvfeKar-
tut. tamatuma kingunerissånik f
låtigut pingitsérneKarput kalåt-
dlit tamanut tungatitdlugo aut-
dlarKåunmutdle ingmikut itunik
pisinautitauvfeKarnigssånik OKa-
lungnerit emarsauterssorneru-
ssut, ilåtigutdlo pingitsorneKar-
dlune suna pivdlugo avdlatigu*-
taimåitinera pivdlugo navsuiai-
niarnigssat ilungersunartut. inat-
sisileritut OKautsit atortagait a-
torneKarput uko »de lege ferran-
da«, ukule atorneKaratik »de lege
lata«, tåssa taimåitugssaussutut
pisinautitaunen imalQnit taimai'
lersinaussutut, sordlo inatsisinik
avdlånguteKartitsiniarnermut tu-
ngatitdlugo, pissusiviussut nå-
pertordlugit åmalo tungaviussut
emortussutdlo maligdlugit OKaU-
12