Atuagagdliutit - 03.04.1980, Blaðsíða 13

AG
nunånilo arf angniameK
seKarnigssamut taorsiutdlugo,
sordlo emartussissut aulajangi-
nigssamut sumik tungavigssa-
Kartitsisassut takordlorneKarne-
rine. »inatsit« ingerdlatsinikut
aulaj angersagkanut atorneKarsi-
naussunut avdlångortineKåsag-
pat soruname tamåna pisaoK de
lege lata atordlugo.
taimåitordle issertuneKarsi-
nåungilaK arfangniarnermik a-
tautsimititaliame nangmineK su-
leKataunermut peKatigititdlugo
misilingneKaraluartOK måna: ar-
fangniarnermik isumaKatigissut
anginerussumik nalerKUtungortl-
niardlugo periautsimut måne a-
torneKartumut isumaKatigissu-
tip aulajangersagartaisa sujuler-
ssorneKarneråne pigssarsiausi-
massumut, arfangniarnermutdle
atautsimititame Kavdlunåt ilau-
ssortåta anguniagaK kigsautigi-
nartoK tåuna ilaussortåta angu-
ngilå. tamatuma kingunerissånik
akiliutaussoK angeKaoK, tåssame
Danmark iluagtitsivoK atautsi-
mititaK Kularungnaersitdlugo ka-
låtdlit arfangniartarnerat nuna-
ffle tåssane naj uganavigsut ar-
fangniartarneringikåt, taimåitu-
migdlo tamatumåna atautsimiti-
tap oKartugssåussuseKarfianut a-
tavdlune. atautsimititamut sågfi-
gingnissutit 3 pingårtiiput:
1960- me Danmark aperivoK —
IniaKa Kalåtdlit-nunåne inatsisit
pivdlugit udvalgip OKauseKaute-
Karnigssånut piarérsautitut —
aulisariutit mikissut mikissunik
Kamutiligtagdlit Kalåtdlit-nunå-
ne atorneKartut isumaKatiglssut
nialigdlugo »arfangniartuner-
sut«, tåssa atautsimititap OKar-
tugssauvfigissainut ilaunersut.
ap-imik akineKarput.
»arfangniat« oKautsinik nali-
nginaussumik atuinerme tåssau-
tineKarput »umiarssuit tOKUtsi-
ssartut« sukasåliat, umiarssuit
arfangniartut sulivfigssuautiga-
lugitdlo atortagait imalflnit nuna-
me arfilerissarfiussut.
atautsimititaliamut tunuliaKU-
taussumik takussutigssatut o-
KautigineKarsimånguatsiarpoK
Kalåtdlit-nunåne inuit tåssaussut
autdlamåumutdle / ikingnerussu-
tenartunitdlo inflssunit akåtigit,
atautsinutitamit nunap inutOKai-
ssut isumaKarfigineicarsinåungit-
sut.
1961- me Danmarkip angussarå
Kipomarnik — måna issiginiarne-
Kartunik — pissaKartarnigssa-
mut akuerineKarnermik atåinar-
tumik taineKartOK, taimailiorni-
*ut kalåtdlit periarfigssanarti-
niardlugit arfangniarnermik ang-
nertungitsumik nangmingneK nu-
ttamingne atugagssåinik inger-
dlatsinarnigssånut. taima inå-
niarnermut tungaviussunik pissa-
Kartarnigssap umassunut tåuku-
Runga taima sungitsigissumik su-
piuteKarnigsså emarsautigalugo
'lisimatussusermut tungatitdlu-
go komite isumaKarpon sujuner-
s^t akuerssissutitut issiginenar-
s>naussoK, ilerKorernussane ta-
ttråne najuganavigsut piniarsi-
nautitaunerånut åssingussoK.
. Danmarkip taimatut iluagtitsi-
simanine 1962-me malerssorKing-
niardlugo sujunersåtigå 46-me i-
sumaKatigissume pinenartut ta-
bene inutoKaussut pissaKarsi-
nautitaunerat ima avdlångute-
grønlandsposten
er bladet, som læses i
næsten alle
grønlandske hjem
KartineKåsassoK: tåssane najuga-
Kartut arferup neitånik nang-
mingneK inussutimigtut atuissut,
pissaKarsinautitåusassut tåssane
nunavenarunik nunaveKångiku-
nigdlunit avdlamik pineKartug-
ssat åssigalugit.
sujunersut inerdlugo OKalåseri-
nenångilaK, atautsimititaliamile
USA-p autdlartitåta tamåna ima
OKausenarfigå:
»atautsimérssuarnerme nuna-
nit tamalånit peKatauvfigineKar-
tume 1946-me isumaKatigissumik
agdlagtume sujuligtaissutut o-
Kautigisavara onauseK »tåssane
nunavenartOK« inungnik avdla-
nik isumaKångitsoK taimågdlåt-
dle pinenardlutik nunap tåussu-
ma inutOKarissai, eskimut, indiå-
nerit avangnardliussut chuktie-
ritdlo. autdlamåumut tamåna i-
sumagitineKarsimavoK«.
atautsimititaliamut 1963-ime
atautsiminerme OKausenautit ag-
dlagaussut iluaKutigssartaKå-
ngitsutdlo ardlanartut nagsiune-
Karsimåput. sujunersut Dan-
markip taimaitipå igdlersuivdlu-
nilo OKauseKartOKångilaK.
suna tamåt ilångukumavdlugo
OKautigineKåsaoK atautsimititap
taimatut ingerdlatsinialernera
pivdlugo landsråde KanoK isuma-
Karneranik tusarniarneKarnanilu-
nit ilisimatineKarsimångitsoK.
taimatut ingerdlasimanerup åssi-
liartalersinauvå suna pivdlugo
nålagauvfit nunamingne inuto-
Kaussunut igdlersuinigssamut pi-
ssugssauvfeKarnerat, tamånalo
nunanit tamalånit ingerdlåneKå-
sassoK. inuiait autdlarKåumutdle
tamåne nunaKartut nålagkersui-
nikut nangminérsinaunerisa miki-
nerulersimanerat pissutigerpiar-
dlugo, pingårtumigdlo inuiaKati-
gingnut tamanut atatitdlugo Ka-
noK-iliorsinaunerat »nålagauv-
fingmut anånaussumut« tugsi-
mangmat, aulajangersagkat ava-
tånitineKarnigssamik ingmikut-
dlo itumik årKigssussivfigineKar-
nigssamik nuname inutoKaussut
pissariaKartitsiput, isumaKatigi-
ssutinut suliniarnermilo atortu-
nut inuiaKatigingnit tamalånit
peKatauvfigineKartunut tunga-
titdlugo. nunamilo inutoKaussut
pisinautitaunerisa atorneKarung-
nåinginerinut — sujornatigut a-
torneKarsimångikaluarpatdlunit
imalunit inatsisiliortut ingerdlat-
sissutdlo pissugsssauvfingmik
nåmagsingnisavdlutik piginaune-
Kånginerat piumåssuseKångine-
ratdlunit pivdlugo Kunusiarine-
Karsimagaluarpat — pissutauvoK
igdlersuinigssamik aulaj angersa-
gaK tåuna.
taimåitumigdlo uvdlumikutdlo
KanoK-issuseK sujugdlermik u-
nauvoK, arfangniarneK pivdlugo
isumaKatigissumik peKartugut
tungaviussukut tamåne inuto-
Kaussut arfangniartarneråne a-
torneKångitsumik. tåssunga tug-
dliutdlugo landsrådimit malerua-
gagssaKartitauvugut ardlaling-
nik navsuiarneKarsinaussumik a-
migauteKartumigdlo 1934-mérsu-
mik, kungimitdlo pemussumik
peKardluta Kalåtdlit-nunånut i-
natsisitigut tungavigssaKångit-
sumik. nålagauvfiup iluane åraig-
ssussisimaneK tåuna ajornartor-
siutitaKångitsumik pissusiviu-
ssunut nalemutungortineKarsi-
nauvoK. ajornarnerungårtug-
ssauvoK arfangniarnermik ataut-
simititame inuiaKatigingnit ta-
malånit peKatauvfigineKartume
ajOKUsinerit iluarsilerniarnigssåt.
atautsimititaK imaKa Kularung-
naersineKarsinauvoK Kalåtdlit-
nunåne autdlarKåumutdle naju-
galingnik inoKarneranik, kalåt-
dlitdle aulisariutaisa arfangniar-
tunik taineKartinigssåt atautsi-
mititame taineKarérsutut pigi-
nautitauvfingminik agdliartortit-
siumassume ajornakusortugssau-
vok. taimåitordle åssigingitsunik
periarfigssaKarpoK, tåukule ator-
niåsagåne Kanganit angineru-
ngårtumik perKigsårutdlugit ta-
måkununga tungassut OKaloKati-
gissutigissariaKarput. pivfigsså-
ngorpordle tamatuma autdlarti-
neKarnigssånut, tåssane pineKar-
mat kalåtdlit arfangniartarnerata
ingerdlåinarnigsså. tamåna aper-
KutåungilaK iliniagartunermut
tungassoK.
åmale periarfigssamik avdla-
mik peKarpoK. tåssane ilisarnau-
tauvoK inatsisinik ilisimatåK av-
KutigssarsiutdlarKigsoK, agssane
imailitsiåinardlugo KanoK-issu-
sermik nutåmik issigingnilersitsi-
sinaussoK. pissusiviussut måko
takuvdlugit tåssa ukiune 50-nga-
jangne uniomutitsissumik, kuku-
nertalingmik inatsisitigutdlo ig-
dlersornertaKångitsumik inger-
dlatsineKarsimassoK tauva inu-
ssane serKuatdlagtinåsavai oKar-
dlunilo tamåna soKUtiginardlui-
nartussoK. ukiunile kingugdlerne
mardlungsungne — tåssalo ar-
fangniarnermik atautsimititap
KipomarniarneK Kiviatdlagtåler-
mago nalunaerutinigdlo pitsaune-
russunik piumassaKardlune —
tauva tamatuminga nalunaerutit
Kalåtdlit-nunåne iniissutigssar-
siutigalugo aulisarnermut, piniar-
nermut autdlainiarnermutdlo i-
natsit nåpertordlugo pilersine-
Karsimåput, tamåko 1976-ime na-
lunaerutigineKardlutik.
Jens Brøsted
taimatutdle pineK ajornarpoK.
inatsisip tåussuma Kalåtdlit-nu-
nånut ministere pisinautikaluar-
påme timassunut aulisagkanutdlo
emigsisimatitsinerme aulaja-
ngersagkat aulaj angerKUvdlugit,
inussutigssarsiortutdlo pissug-
ssautitdlugit KanoK pissaKartigi-
nermik nalunaertarnigssamut. i-
natsisitdle tåuna ingmikut arfer-
nut tungångitdluinarpoK arfang-
niarnermigdlo isumaKatigissutip
piviussungortineKarnigssånut a-
torane. aulajangersagkat tåuko
maligdlugit erKigsisimatitsiner-
mik aulaj anger sainiaråne tauva
pissarnertut tamåna landsrådime
isumaKatigissutinit Kilerssugåu-
ngitsume tusarneKamåratdlå-
saoK OKaloKatigissutigineKardlu-
ne. taimailiorneKarsimångilaK. å-
malo tamatuma saniatigut pisi-
nautitauneK tåuna ministerip å-
nåisavå, nangminerssorneruvdlu-
tik OKartugssaussut pivfigssariti-
taussume kingusingnerpåmik 1/1
1981-ime »aulisarnermut, autdlai-
niarnermut, nunalerinermut tug-
tåteKarnermutdlo tungassut« o-
Kartugssauvfigilerpatigik.
Jens Brøsted.
13