Atuagagdliutit - 03.04.1980, Síða 24

AG
Inuit suleKatigmgnerata autdlartinera
Inuit tamanit pissut aussamut åipagssånérdlutik atautsimérssuåsåput. tamåna
ingerdlåneKåsaoK Kalåtdlit-nunåne. atautsimérssuarnigssaK sujorKutdlugo
Amerikame avangnardlerme Inuit pivdlugit AG agdlautigissaxartåsaox. ag-
dlautigissat tigulågåuput atuagkamit »Olie og Amuletter« (ulia årnussatdlo),
tåuna 1979-ime ukiåkut xavdlunåtut sarxumerdlune. ingmikortume sujugdler-
me oxalugtuarinexarpox Alaskame Barrowime 1977-ime atautsimérssuarner-
me sujugdlerme Inuit sunik isumaxatigTssutexarnerinik.
agdlagtox: Philip Laiiritzen
nugterissox: Otto Sandgreen
atausingornerme uvdlakut nal.
9.00 Inuit tamanit pissut atautsi-
mérssuarnerat. autdlartipoK. ner-
rivit angmaloKisångajagssué-
ngordlugit iluarsåussimåputissi-
gingnårtunutdlo inigssat tunule-
riårput Kilån kigaitdlagsåumik å-
mukårtumik åpartineKarsima-
ssok anguvigdlugo. issigingnår-
tunut inigssat ulivkårput, aut-
dlartitanit åssigingitsunit alaitsi-
nåitutitaussunit tamarmiussunit
plnångitsumik åmale Barrowime
nunanartut pisimassunut pingår-
tumut tåssunga agdlagigsånissu-
nik KåtigOKardlutik tusarnåriat.
naterme ledningit tamåssa sumut
tamaunga sangmissut, angmalo-
nisåjussavdlo nemane OKalugtit
mardluk piarérsimåput.
uvdlo’Kemata anginersså ilisa-
ringnigtitsinermut atornenarpoK.
talerpigdliuput — issigingnårtut
inåinit issigalugit - Kalåtdlit-nu-
nånit autdlartitat, katitdlugit 18.
Kiterdliuput taimailiornermik su-
lissutigingnigtut, Alaskamit aut-
dlartitat, katitdlugit 20, borg-
mester Eben Hobson Kiterdlersa-
ralugo, atautsimérssuarneruvdlo
piviussungorneranut angut tåuna
avdlanit tamanit pingåruteKar-
nerssauvoK. såmigdliuput Inuit
Canadamiut, autdlartitat katit-
dlugit 18. ilisaringnigtitserérner-
me borgmester Eben Hobson ti-
kitdluamussivoK tuluit OKausé
atordlugit, onautsit tåuko Alas-
kame Inuit akornåne atorneKar-
neraningarnit.
»uvagut Inuit nunat issigtut si-
neriåine åssigingitsunik sisama-
nik erfalassulingnut ilauvugut,«
OKarpoK. ajussårutigålo rusit
USA-me Danmarkimilo autdlarti-
taKarfinut ardlaleriartumik sågfi-
gingnissuteKartaraluardlutik Si-
biriame Inuit 3000-t migssånltut
sivnissiltitåinik atautsimérssuar-
nermut ilautitsinigssan iluagti-
ngitsormat. »akissutisingilagut-
dlQnit«.
kisiåne,« nangitdlune OKarpoK,
Danmarkime, Canadame Ameri-
kamilo nålagauvfingnit penati-
gingnit tamanut tungatitdlugo
akuerssissutiginenarpoK autdlar-
Kåumutdle inatsisitigut pisinauti-
tauvfeKartugut, nunanime issig-
tune uvagut inutonaugavta. pi-
ngårtuvoK nålagkersuissuvta pi-
sinautitauvfingnik tåukuninga
aulajangersainigssamut akuerssi-
nigssåt atortulersiniåsangmata.
aulajangersainigssan tåuna Kulå-
kérniardlugo pissarianarpoK
atautsimortumik suliniuteKarnig-
ssaK. taimåitumik nunaKarfivti-
nik Inungnik tamanik peKatigig-
feKalersitsinigssaK pissariaKarti-
parput. taimailiornerinåkut pi-
ngortitarssuaK issigton penati-
gigdluta inuvfigissarput kingu-
nigssaKardluartumik angussa-
Kautaussumigdlo igdlersorsinau-
varput.«
påtåunenaKaoK, kingusingne-
russukutdle nalunarungnaerpoK
Kanon pilertortigissumik inger-
dlanigssaK isumaKatigissutigine-
KarKajångitsoK. Eben Hodson pi-
ler tortumik ingerdlajumavoK
Alaskamitdlo autdlartitat atsior-
dlugit. åma taimailiorumåput
Alaskap Canadame nagguvenati-
tut Kanigtorinerussai, Macken-
ziep akuanit Inuit, tåukua ingmi-
kortOKarfingmingnut peKatigigfi-
at atenarpoK Committee for Ori-
ginal Peoples Entitlement, CO-
PE. Canadavdle ilaine avdlane
ingmikoKarfingne penatigigfit
åmalo inuiaKatigissusermut pe-
Katigigfik Inuit Tapirisat af Ca-
nada isumaKatåungitdlat åmalo
kalåtdlit isumanataunatik. kalåt-
dlit Canadavdlo Kiterpasigsuanit
kangerpasigsuanitdlo arrineru-
ssumik ingerdlanigssan kåmag-
tutigåt, taimailivordlo uvdlune
pingasune isumaKatigingningnia-
rérsimavdlutik.
OKatdlineK
atausingornermit pingasungorne-
rup uvalikuanut isumanatiging-
ningniarnerit tåuko atautsimér-
ssuarnerme pineKarneruput.
atautsimut atautsimlnerit kipiti-
neKaKåtårput autdlartitat ilait
atautsit ardlaKarnerussutdlunit
ingmikut atautsimérusulerånga-
ta ajornartorsiutinut Kanon isu-
mernigssartik agssortussutigini-
ardlugo ilåtigutdlo åma Kanon
periauseKarnigssartik. issiging-
nårtunut uvdlut tåuko utamiv-
fiuneruput.
pissusiviussunik ajornartorsiu-
teKarneK isumaKatigigkungnaer-
sitsivoK, tamånalo kimitdlunit i-
ssertuneKångilaK. inuiaugaluar-
pum atautsit., atautsimut onau-
sigdlit kulturigdlitdlo, kisiåne
sordlo OKautsitigut sumiorpalu-
ssutsit takutikåt nunarujugssu-
an angnertOKissoK tamåna napl-
nardlugo åssigiårtumik ineriar-
Inuit atautsimérssuarnerat sujugdleK Barrowip atuarfiane ingerdlåneKarpoK. åssime
takuneKarsinåuput nunavtlnit autdlartitat ilait 3ma Canadap autdlartitaisa inatsisileri-
tuisa ilåt.
Den første inuit-konference fandt sted i skolen i Barrow. På billedet ses nogle af de
grønlandske delegater samt en af den canadiske delegations jurister.
torfiusimångilan. silap umasso-
Karneruvdlo åssigingissuseKarne-
risa nagguveKatigikutåne atau-
siåkåne ineriartorneK kimigsima-
våt. Amerikap avangnardliup na-
Kortunit nunasiarinenarneranut
atåssuteKarnen åssigingitsoru-
jugssåsimavoK. åma atortug-
ssiagssanik nomainerssuaK år-
dlerisitsissoK måna ingerdlåne-
KartOK tamanitdlo misigineKar-
toK åssigingitsumik pissuseKarfi-
ginenarpoK, mikinerungitsumig-
dlo tåuna pissutauvon Inuit
atautsimortumik peKatigigfeKa-
lernigssåta Kanon sukatigissu-
mik pilersinewarnigssåta åssigi-
ngitsumik isumerfigineKarnera-
nut. tåssame Mackenziep akuane
Alaskamilo Inuit najuganartut
atortugssiagssarsiorneK atassui-
narmik Kanigtorineruvåt. Mac-
kenziep akuata avangnåne imame
issigtume Alaskamilo uliamik pi-
ngortitarssuvdlo gasianik nav-
ssårtoKarérpoK, Canadavdle ilåne
Kalåtdlit-nunånilo »taimågdlåt«
ujåssivdlune KivdlerineKardlune.
Mackenziep akuane Alaskamilo
pivfigssamik asiutitsinenåsångi-
nen misiginenarpoK, kangerpa-
singnerussumile isumaKartoKar-
dlune pivfigssan piarérsarnigssa-
mut sule mikivatdlårtoK.
mardlungornikut Eben Hobso-
nip atautsimérssuartut inuit nu-
tåmik peKatigigfeKalernigssånut
ilerKorernussanut sujunersOtinik
inerérdluagkanik samumivfigai,
Inuitdlo Quebecime franskinik ca-
nadamiunigdlo inulingme penati-
gigfiåne præsidentiussoK Charlie
Watt nungutdlarnikunik korpulik
aperivon:
— tamåna sunik kingunenåsa-
va?
taimailineratigut OKatdlineK
autdlarnerpoK. torssussaussar-
ssuarne. Hobsonip sujunersutå
amerdlanerpånut tupåtdlangnar-
poK. kalåtdlit canadamiutdlunit
autdlartitait sujusingnerussukut
tåussuminga samumivfigineKar-
simångitdlat, taimågdlåt mardlu-
ngornerup uvalikuane kingusig-
sukut autdlartitaussut KanoK
isumaKarnerat atautsiméKati-
gingnut sarKiimiuneKarpoK.
»peKatigigfigssamut taimalo
tungaviussumut måna tamarmiu-
ssumut ilerKoremussat isumaKa-
tigissutigiguvtigik uteruvta inuit
åtavigissavut ajornartorsiuteKar-
figilisavavut, Josi Kusugaq, Inuit
Cultural InstitutimérsoK — Cana-
dame inuiåussutsikut peKatigigfi-
up Inuit Tapirisat of Canadap siv-
nissOtitå, OKarpoK. »isumaKarpu-
gut ilerKoremussat taima pingår-
tigissut agssortussutigingnissu-
tigemångikuvtigik inuiaKativta
encortumik iliordlutik issorisagå-
tigut.«
Ȍma uvavtine agssortussuti-
gisimavarput ilemorereussat må-
na isumaKatigissutigerérnigssåt
KanoK silatusårnerutigisanersoK,
ilerKoremussat nunavtine ag-
ssortussutigisavdlugit periarfig-
ssaKarfigisimångisavut,» kalåleK
Ove Rosing Olsen OKarpoK.
»imatut isumaKalersimavu-
gut,« nangipoK, »kingusingneru-
ssukut suna tamåt OKaloKatigi-
ssutigivdluarérdlugo peKatigig-
fingmik nakunerussumik sanasi-
nåusassugut, månangåK autdlar-
tinigssavtiningarnit. taimåitu-
mik kalåtdlinit autdlartitaussu-
gut isumaKatig^gpugut peKati-
gigfeKalernigssap pissariaKåssu-
sianik aulajangersumik isumaKa-
tigissut såkortoK ersserKigsordlo
måne månalo tapersersorumane-
ruvdlutigo tauvalo suleKatigigsi-
taliorneKåsassoK ilemoremussa-
nik sulissutigingnemigtugssa-
nik.«
Karl Elias Olsen Sisimiune
Knud Rasmussenip høj skolianér-
sok ilåssusivoK:
»Kangerdlugssuarme atautsi-
mltarnivtinile autdlartitaussugut
aulajangersimavugut peKatigigfi-
liornigssamik nutåmik isumaKa-
tigissut aulajaitsoK tapersersoru-
mavdlutigo, pisinautitåungila-
gutdle peKatigigfiliornigssamik
nutåmik isumaKatigissut aula-
jaitsoK tapersersorumavdlutigo,
pisinautitåungilagutdle peKati-
gigfiup taimåitup pilersineKar-
nigssåta akuerineKarnigssånut.
tamåna Kalåtdlit-nunåta lands-
rådia Kalåtdlit-nunånilo kommu-
nit ilagalugit agssortQssutigine-
KamåsaoK.«
Karl Isaksen (Doro) Malik Hø-
egh åiparalugo kalåtdlit autdlar-
titåine Inuit AtaKatigingnut Au-
ssivingmutdlo sivnissåssoK ta-
matumunga isumaKatauvoK. ka-
j umigsårivordle »ilerKorerKussat
imaisa månlnivtine OKatdlisigine-
Karnigssåinut, akueringikalua-
ruvtigigdlurut«.
taima arritsigissumik ingerdla-
nigssamik piumassarissat Mac-
kenziep Alaskavdlilmt Inuisa
nuånårutigingilait. OKatdllnerme
borgmester Eben Hobson OKause-
Kångikaluarporme, taimailiorpor-
dle Nelson Green Mackenziep
akuaningånérsoK. igdlersåtiginia-
gaussut påsivdluarsinaunerarpai
isumaKarpordle pivfigssaK peri-
arfigssaussoK ilungersorfigssaK
KångiutingajalersoK.
»nuånårutigingilarput peKati-
gigfeKalernigssap kinguartine-
Karnera,« OKarpoK. »taimåitoKar-
nigssaK atorfigssaKartiparput.
ajornartorsiuteKarpugut iluarsi-
neKarnigssait nukingingnartu-
nik«. nangipordlo: »imaKa Alaska
peKatigalugo sumigdlunit iliuse-
Karsinauvugut.«
Jonny Petersip, Nothern Que-
bec Inuit Associationimérsup ki-
ngusingnerussukutdlo Inuit Tapi-
risat of Canadame vicepræsiden-
tiussup mianerssomussutigait
Nelson Greenip OKausé kingug-
dlit.
»sianitdliornerusaoK COPE ki-
similerpat Alaska peKatigalugo«.
OKarpoK.«tamavta peKataussa-
riaKarpugut, taimailingigpat pe-
KatigigfiusaoK sångitsoK.«
inerneKarpoK kalåtdlit Canada-
mitdlo autdlartitat amerdlaner-
ssaisa kigsautigissåtut, OKatdll-
nerdlo naggaserneKarpoK ingmi-
kut komiteliornermik, tåussuma-
lo suliarisavå Inuit issigtormiut
tamarmik peKatigigfeKalernig-
ssåta KanoK pissariaKartigissu-
sianut aulajangersumik isumaKa-
tigissuteKarnigssamut sujuner-
såt. komite inugtaKåsaoK aut-
dlartitanit tamanit sivnissåtita-
nik mardlungnik, kalåtdlinitdlo
ilaussortångorput sujuligtaissoK
sujuligtaissuvdlo tugdlia, Carl
Christian Olsen (Pujo) åma Moses
Olsen.
pexatigigfik
pingasungornerme junip 15-iåne
1977 Barrowime Alaskame nalu-
naeKutaK maligdlugo nal. 14 isu-
maKatiglssutit sujugdlersåt pi-
ngårnerssåtdlo Inungnut atautsi-
mérssuartunut tamanut isuma-
Katigissutigssångordlugo samu-
miuneKarpoK. mardlugsungnik
una agdlauserissaK aut-
dlarniutigalugo AG-me ag-
dlauserissat kalåtdlissåt
tugdleriårtut Amerikame
Avangnardlerme Inuit piv-
dlugit ilånguneKartåsåput.
agdlauserissat avisiliortup
Philip Lauritzenip atuag-,
kiånit »Olie og amuletter«.
»I Knud Rasmussens slæ-
despor«mit tigusåuput. au-
ssamut Inuit atautsimér-
ssuarnerånut tungatitdlu-
go agdlauserissat ilångune-
Karput.
mikinerussunik iluarsivfigineKar-
poK, tauvalo borgmester Eben
Hobsonip takugssaussumik kiv-
dligtisimåKissup atautsiméKati-
gingnut atuarpå.
oKausertai inuiait tamat kater-
ssoKatigigtarnerine isumaKatigi-
ssutaussutut sujuleKutaKarput
tungaviussunik ardlaKartunik:
— Inuit nunane issigtune naju-
gaKartut kulturikut, inåvfigissa-
mikut nunamikutdlo atausioKati-
gingnertik navsuerutigingmå-
ssuk, nålagauvfitdlo ilaisa aulaja-
ngersimassut kigdlinge kisisa
avigsårutigalugit.
— Inuit tamanit pissut su-
jugdlerpåmik atautsimérssuar-
nigssånut Barrowime Alaskame
junip 13-iånit 18-iånut 1977 nåpi-
simagavta peKatigigdluta neriug-
dluarfigissavut uvavtinutdlo tu-
ngassut OKatdlisigisavdlugit.
nangminérdluta aulajanginig-
ssamut pisinautitaunivta aulaja-
ngersarneKarnigsså kigsautigi-
gavtigo åma.
— Inuit tamat peKatauvfigi-
ssånik peKatigigfeKalernigssaK
pissariaKartinarmat soKUtigi-
ssavta inuiaKatigingnut tamanut
atassumik misigssuivfigineKar-
lernigssaK pissariaKartinarmat
soKutigissavta inuiaKatigingnut
tamanut atasumik misigssuivfigi-
neKarfigssånik, agssortQssutigi-
neKarfigssånik, sivnissåvfigine-
Karfigssånik, isumagineKarfig-
ssånik igdlersorneKarfigssånig-
dlo....«
tauva aulajangigaK tugdliupoK
ima autdlarKautilik »tauva matu-
måna aulajangerneKardle«:
»1. Inuit issigtormiut tamat
atautsimérssuarnerat pilersine-
KarsimassoK, Inuitdlo issigtormi-
ut tamat komitérigatdlagagssåt
Alaskamit, Kalåtdlit-nunånit Ca-
nadamitdlo 4-kOtårtunik katit-
dlugit 12-inik sivnissåtitaussunik
ilaussortalik pilersineKåsaoK iler-
KorerKussat pivdlugit sujunersfl-
tit suliarineKarnigssånut aki-
ssugssåussusilingmik;
2. komitéugatdlartoK tåuna
piumassarineKartutut sujunig-
ssame nåpeKatigigtåsassoK iler-
KorerKUssanutdlo suj uner så tit
suliarinigssånut pissariaKartinar-
tunik ingerdlatsisavdlutik Inuit
tamat peKatigigfeKalernigssånut
sujunersåtaussumut tamåkissu-
mik påsinarsisitsissunik, ingmi-
kortutdlo 6-ine maligagssarititau-
ssutut atortugssångortugssatut
nålagkersuissunit Kutdlersaussu-
nit akuerineKarnigssånut naler-
Kutumik, nåpertuivdluartumik
amigauteKångitsumigdlo KanoK
iliåseKarnigssamik pilersitsisav-
dlutik;
3. ilerKorernussanut sujuner-
såtit suliarineKåsassut pissagssa-
KarfigineKartut måko kigdleKar-
figinagit, kisiåne tamåkerdlugit:
a. Inuit nunåine atortugssiag-
ssat igdlersordlugitdlo sernig'
ssornigssåt;
b. Inuit OKausisa kulturiatalo
KanoK issutsimingne tamane ig'
dlersorneKardlutigdlo atatineKar-
dlutigdlo ineriartortinigssåt;
24