Atuagagdliutit - 03.04.1980, Síða 25

AG
nunavtfne autdlartitat sujuligtaissuat tugdlerssortålo, Carl Christian Olsen (Pujo) Mo-
ses Olsenilo.
Den grønlandske delegations formand og næstformand, Carl Christian Olsen (Pujo) og
Moses Olsen,
c. Inuit nunåine angatdlåner-
™ut atåssuteKaKatigingnermut-
dlo atortorissat amigauteKångit-
sut isumangnaitsutdlo ineriartor-
titaunigssåt pitsångorsagaunig-
ssåtdlo;
d. sut inuit nunåinut tungassut
Smalo sut tåukununga pingårute-
Kartumik suniuteKarsinaussut
OKaluserineKarnigssåine atausiå-
kåne tamanilo Inuit namagtumik
tusarniarneK tusarniarneKartar-
nigssåt peKatautineKartarnig-
ssåtdlo;
e. nunavtine umassut pivdlugit
mgerdlatsinigssat nalemutut
amigauteKångitsutdlo ineriartor-
titaunigssåt;
f. taortigéKatigigtarnerit pi-
ssagssaKarfingne tamane inuner-
mut pissariaKartinartunik pitså-
hgorsautausinaussut ineriartorti-
neKarnigssåt;
g. issigtune nålagkersuinermik
imaKardluartumik ineriartortitsi-
nigssaK;
h. aningaussatigut atortugssa-
nik pilersitsinigssan, tåuko ator-
dlugit Inuit tamat atortuata ma-
tuma sulinera sujunigssamilo ata-
higsså ajornarungnaersineKåsav-
dlune;
4. komitéugatdlartoK akugtu-
hgitsumik pissagssaKarfit Kulåne
tainenartut ineriartortitaunerå-
aik nalunaeruteKartåsassoK Inuit
issigtormiut tamat atautsimér-
ssuarnerine Inuit sivnissutitåinut
autdlartitåinutdlo akissugssau-
ssunut tamanut;
5. komitéugatdlartup tåussu-
ma Inuit tamat atautsimérssuar-
neråne sujugdlerme anguniagag-
ssautitaussut, pemussutigissat
aulajangerneritdlo nåmagsisagai.
komité pemuneKarpoK OKause-
aauteKarnigssamut migssinger-
sfit inerneKåsassoK juli 1978 tiki-
tinago;
6. ilemorerKUSsanut migssi-
ngersutip naggatårutaussup isu-
maKatigissutigineKarnigssånut
Kulåne agdlauserinenartutut au-
lajangissusaoK Kalåtdlit-nunåne,
Alaskame Canadamilo Inungnit
atortugssångortineKarnigsså.
atortugssångortitsiniarnermut
Kanon iliuseKarneK komitéugat-
dlartumit tåussumånga pilersine-
KåsaoK«.
aulajangersumik isumaKati-
gissut tåuna nikuitdlune perssu-
arsiutigingningnerme isumaKati-
glssutigineKarpoK. Eben Hopp-
son inermat tamarmik nikugter-
Put agssangmlkutdlo tiguvdlu-
tik. kalåtdlit erinarssorput. issi-
gingnårtunit nuånaringningner-
ssuarmik takutitsineKarpoK. Carl
Christian Olsen OKalugtuarpon:
»mana taimailissoK pingårtor-
ssåvoK, »sivisumik kigsautigissa-
risimassat namagsineKarput ki-
hguåringnutdlo inussugssanut
huånårutigssåusaoK. måna nuna-
ne issigtune ingmikortitårtuvoK
avingarusimassut atautsimortu-
tutdle iluitsuvdluta«.
Michael Amarook, Inuit Tapiri-
sat of Canadap præsidentia Cana-
damitdlo autdlartitat sujuligtai-
ssuat, nangipoK:
»OKalugtuarissaunerme sujug-
dlermérsumik atausingorpugut«.
åma Eben Hobson onauseKar-
Pok:
»kingusinårdlune pingitdlui-
narnermit pitsauneruvoK«, OKar-
Pok. Ȍssigingissutsivta ilait ag-
ssortflssutigisimavavut, avdla-
higdlo penarumårpoK kingorna
Pavssårissagssavtinik. naugdlo
lr>gmivtinut ungasigkaluardluta
silarssuarme måne Inuvugut. uv-
dlumikutdlo måne sunik pisso-
Karnerata uvavnut Kanoa pingå-
•'uteKarnera OKausertagssarsiu-
Pimåitipara. taimailinigssan sivi-
sumik Kilanårisimavara«.
suliagssan atauslnan sule uv-
dlorme tåssane amigautauvon.
^nuit issigtormiut tarnat komité-
ngatdlagagssåt KinerneKåsaoK,
sujumutdlo pingitsorneKarsinåu-
Pgitsutut ipoK borgmester Eben
Hobsonip sujuligtaissunigsså.
taimailivoK ama ilaussortångor-
put Charlie Edwardsen jr. åma
Billy Neakok, tamarmik Barrow-
imiut, kisalo Oscar Kawagley a-
ma Willie Henslye, Alaskap sena-
tiane ilaussortaussut. Canadamit
sivnissugssatut KinerneKarput
inoKarfingnit åssigingitsunit pi-
ssut: Bill Edmunds Labradorimit,
Charlie Watt Quebecimit, Josi
Kusugaq Canadap Kiterpasigsua-
nit åma Nelson Green Mackenzip
akuanit. kalåtdlinut sivnissug-
ssaritineKarput Carl Christian Ol-
sen, Moses Olsen, Ove Rosing Ol-
sen åma Robert Petersen, katit-
dlugit inuit 12 sujuligtaissoK ilå-
ngutdlugo.
inuiait eskimut OKalugtuari-
ssauneråne ingmikortOK atauseK
nårnagsinenarpoK. inuiait ataut-
sit, atautsimut OKauseKarnen,
kulture atauseK månalo peKati-
gigfeKalerneK. ingmikortOK nu-
tåK autdlarnerpoK ukiunile agger-
sune sarKumisaoK ilemoremu-
ssat isumaKatigissutiginiarnerat
OKitsuinåungitdluinåungitdlui-
nartOK.
såkutOKarnikut
suliniuteKarneK
sisamångorneK ingmikortoKatigi-
kutåne åssiglngitsune atautsimé-
RåtårfiginenarpoK nunamik pi-
gingnigtugssauneK, pingortitap
igdlersorneKarnigsså, umassut,
aKutseriautsit, aningaussat, per-
KingnigssaK, iliniartitauneK,
OKautsit, nunanarfitdlo pivdlugit
— tåssa ingmikortortat tamar-
mik autdlartitaussut sujumut
OKatdlinigssamut autdlarnersau-
tigssånik piarérsåussuterérsima-
ssait. tamatumane sujunertarine-
KartOK ilåtigut tåssauvoK ardlari-
ssat pissusinut ajornartorsiutåi-
nutdlo nalungisat angnerulernig-
ssåt ilåtigutdlo atautsimérssuar-
nermut isumanatigissutit suju-
nertamut sangminerussut piviu-
ssussutdlo suliarineKarnigssåt.
tamatuma kingunerivå aulaja-
ngersumik isumaKatigissutit 17,
sananeKarnerat tatdlimångor-
matdlo atautsimérssuartunut ta-
marmik sarKumiuneKardlutik. i-
lait nunane issigtune inoKarfing-
ne åssiglngitsune ajornartorsiuti-
nut tåssångåinaK pilersimassu-
nut tungåput inoKarfikutårtunut-
dlo atavdlutik. avdlat tamanut
tungassuneruput nalinginaune-
ruvdlutigdlo. tåukua ilåt imaKar-
poK Danmarkip, Canadap USA-
vdlo akuerssissutigisagåt »nuna-
me inuvfingmingne« —■ eskimo-
Karfit tamaisa taimatut taivdlu-
git — inuiait kigdlenarfigissait a-
tornagit Inuit sumutdlunit akor-
nuserneKaratik ingerdlanigssa-
mut pisinautitaunerat. avdla ima-
KarpoK nålagkersuissunut pinga-
sunut tåukununga kajumigsåru-
mik, iliniartitaunerup, atåssute-
KaKatigingnerup, onautsit, emig-
sisimatitsinerup, perningnermut
tungassut, emumitsuliornerup
niuvereneruvdlo iluåne Inuit ing-
mingnut pårdlaoKatigigtarnig-
ssånik suliaKarniarnerat taper-
sersornuvdlugo. pingajuåne pine-
KarpoK pemingnigssaK pivdlugo
angnertunerussumik suliniute-
Karnerunigssamik piumassaKar-
neK, sisamåne imarinenardlune I-
nuit atautsimut agdlauseKarnig-
ssånik pissarianartitsineK. tatdli-
måne aulajangerdlugo OKautigi-
nenarpoK nunane issigtune amer-
dlasorpagssuarne igdlut ajordlui-
nåssusém piumassarineKardluni-
lo angnertunerussumik sulinig-
ssan tamånilo nunanartut aulaja-
ngernerne peKatautineKartarnig-
ssåt. arfernåne sangminenarpoK
»Kalåtdlit-nunåne, Alaskame Ca-
nadamilo Inuit — pissarianarpat
nålagauvfingne tåukunungalo a-
tassune pinenartune inatsisilior-
nikut — nunat issigtut taimatu-
ngajagdlo itut ingmikortOKarfé
pivdlugit nålagkersuissut påsi-
ssutigssautitåinik piviussunut
tungassunik onautsivtinut nug-
tersimassunik takussaKarsinau-
lernigssaisa isumangnaitdline-
Karnigssåta« pissariaKartinarne-
ra. Inugtitut nugterissarnigssa-
mik piumassarissaK kalåtdlinit
autdlartitanut ilaussortamit sar-
KumiuneKarpoK, tåuna Kalåtdlit-
nunåne Kåumarsainikut kåtuv-
fingme sujunerssortauvdlune å-
ma nunane inutonaussut pivdlu-
git nunarssuarme sujunersuisso-
Katigit sujulerssuissuine kalåtdli-
nit ilaussortauvdlune.
aulajangersumik isumaKatigl-
ssutigssaliat amerdlanerssaru-
jugssue isumaKatig^gsumik isu-
maKatiglssutigineKarput angner-
tumik OKatdhnertaKångitsumik.
isumaKatiglssusiardle 77—11 tai-
måingilaK. borgmester Eben
Hobsonip igsiavine nigorpå a-
tautsimérssuarnerme sujuligtai-
ssussautut isumaKatigissutigine-
narKunago misigisimamussiu-
mavdlune.
tåssane pinenartoK tåssa nuna-
ne issigtune såkutOKarnikut suli-
niuteKarnerit. aulajangersumik i-
sumaKatiglssutigssatut sujuner-
sume ilåtigut aulajangerneKar-
poK »nunat issigtut taimågdlåt a-
torneKåsassut sujunertanut år-
dlerinångitsunut pingortitamig-
dlo aseruinginigssamut isumang-
naitsunut«, ilåtigutdlo pineKar-
poK KanoK-iliutsinut såkutOKar-
nikut atugagssanut inerterKut,
sordlo såkutoKarfingnut, sungiu-
sarnernut, såkulianik misilinerit,
eraagagssanigdlo sunigdlunit,
perdlukunik umaitsunik umåssu-
seKartunik imalunit atomip per-
dlukuinik inigssinigssaK.
Eben Hobson mianerssorKussi-
vok nålagkersuinikut suliniutinut
akuerssånginigssamut, uvdlumi-
kut taimailiornerit tåssauvdlutik
tingmissartut nunanik uniorKU-
titsinikut Kulåussuinerat, Ameri-
kap issigtua Kalåtdlit-nunåtdlo a-
tordlugit alapernåissutinik ator-
tulersuineK Distant Early War-
ning-systemimik taineKartOK, så-
kutOKarfit ardlaKartut, K’ånåml-
tut Kangerdlugssuarmltutdlo —
Kalåtdlit-nunåne — ilångutdlugit
avdlarpagssuitdlo.
»isumaKatigissuteKåsångila-
nga nålagkersuissuvta nunat av-
dlat pivdlugit nålagkersuinermik
ingerdlatsinerånut akerdliussu-
mik«, Hobson onarpoK. »isuma-
Karpunga taimailiorneK silatusår-
nerungitsoK.«
isumaKatigissutigssaK isuma-
Katigalugo ardlagdlit OKauseKar-
put, ilåtigut Inuit pissutigalugit
atomeKarfiungitsoKarnigssap pi-
ssariaKartineKartinarneranik i-
maKartunik. tåukua ilagåt Carl
Christian Olsen.
-såkutoKarfenarumanerinik
Kalåtdlit-nunåne Inuit aperineKå-
ngisåinarput«, OKarpoK.
Eben Hobsonip autdlartitanut
ilauvfigissainut ilaussoK Tony
Vaska isumaKatigissumik åma ig-
dlersuivoK. isumaKarpoK »såku-
tOKarnikut sungiusarneKartitdlu-
go umassut ajoKuserneKartar-
tut«.
taimatut isumaKarnera Eben
Bobsonip malerssorpå.
»nålagkersuissuvut nunavta,
nunap tamarme taimåitumigdlo
åma uvagut nunagissavta igdler-
sornigssånut akissugséåuput. o-
Kåsavdlune uvavtinik igdlersui-
niardlune såkutoKarnermut tu-
ngavigsunik igdlersåtigssaKåså-
ngitsoK uvanga påsingningnera
maligdlugo isumaitsuvoK. pingor-
titaK soruname sapingisamik a-
nginerpåmik igdlersorneKåsaoK,
såkutOKarnikutdle igdlersuissut
pingortitamik ilumut inuvfigissa-
Karnigssavtinik isumangnaitdli-
saissuput«.
Hobsonip naggatåtigut aut-
dlartitanut ilaussut tamaisa ilu-
ngersordlune kajumigsårpai isu-
maKatigissutip imarisså Kanor-
dlo kinguneKarnigsså isumalior-
KUtigivdluarKUvdlugit, taimaile-
rérmatdlo taisissunit tamanit isu-
maKatauvfigineKarpoK Alaska-
mérsut arfinigdlit kisimik pina-
tik.
pingortitaK pivdlugo ingmikut
isumaKatigissut ajornartorsiuti-
gineKarane akuerineKarpoK, tå-
ssane piumassarineKardlune pi-
ngortitap issigtup agsut malug-
ssajassup igdlersorneKarnigsså,
atortugssiagssanigdlo iluaKute-
Karnialernerit tamaisa sujomut-
dlugit »tamåkuninga atuiniarner-
mut atortut isumerfiginigssfinut
ingerdlatsinigssat Inungnit nåku-
tigineKartut« suliarineKamåsa-
ssut.
yuit
pingortitaK pivdlugo isumaKati-
gissut isumaKatigissutinut avdla-
nut ardlaKartunut Inuit tamåne
najugagdlit nunamingnut piging-
nigtugssåussusiånik aulajangi-
ssunik imaKartunut atatineKar-
poK. tåukua ilagåt kalåtdlit Ka-
noK-issusiånut tungassoK, taisi-
sitsinermilo nunamik pigingnig-
tugssautitauneK pivdlugo Kalåt-
dlit-nunåne nålagkersuinikut isu-
maKatiglngineK kalåtdlit autdlar-
titåine samumerpoK nalunarung-
naerdlune.
»matumuna aulajangiunenar-
poK Inuit issigtormiut Barrowi-
me atautsimérssuarneråne peKa-
taussut tamarmik Danmarkime
nålagkersuissut kajumigsårait
kalåtdlit Inuit Kalåtdlit-nunåta
Kåvanut iluanutdlo tamarmut
piumassarissåt akueremuvdlu-
go«, isumaKatiglssume atautsi-
mut katitsivdlune inernilineKar-
poK, autdlartitanitdle tamanit i-
sumaKatauvfigineKångilaK«. —
kalåtdlit ilait pingasut — Jonas
Jeremiassen, Arqalo Abeisen åma
Knud Lennert, autdlartitane nå-
lagkersuinikut Atåssumut tamar-
mik sivnissussut — akerdliuput a-
kerdliuvdlutigdlo taisivdlutik.
kisalo atautsimérssuarnerme i-
sumaKatigissutigingningneKar-
poK nagguveKativut atautsimér-
ssuarnermut peKatausinausimå-
ngitsunut, Sibiriame Inungnut i-
malunit ingmingnut taissarnerå-
tut yuittinut tungassumik. måko
inersussutigalugit »USSR silar-
ssup issigtoKarfiane avangnar-
dlerme nålagauvfiussoK angisoK
nunarssuarme nunat issigtut a-
vangnardlit igdlersorneKarnig-
ssåt piglnarneKarnigssåtdlo piv-
dlugo suleKatiginigsså pingårtu-
ssok«, åmalo »Amerikame avang-
nardlerme Inuit USSR pikoriga-
lugulo atarKigåt kigsautigalugulo
inugtaisa ilaisa Yuit tikerårdlu-
gitdlo niuveKatiginigssåt«, kisalo
»Sibiriame Inuit atåssuteKarfigi-
nigssånut pisinautitaunerput
Helsinkime isumaKatiglssutikut
isumangnaitdlisaivfigineKarsi-
mangmat«, aulajangernenarpoK
»Inuit issigtormiut sujugdlermér-
dlutik atautsimérssuarneråne
autdlartitaussut tamarmik USSR
kajumigsåråt Sibiriame Yuit a-
tautsimérssuarnivtinut peKatau-
nigssånik atautsimltarnivtinut-
dlo ilaussarnigssånik periarfig-
ssaKartitdlugitdlo pilerisårKuv-
dlugit«.
taimailinikut atautsimérssuar-
nerme sulineK inerpoK. tatdlimå-
ngorneK uvalivoK kingusigsumik,
kalåtdlitdlo åssugkersorsimåput.
arnat nuilarmioKarput angutitdlo
KaKortumårdlutik.
»atautsimérssuarnermik pit-
saunerussumik kigsauteKarsima-
sinåungilanga«, Eben Hobson a-
vigsålernerme OKauseKarnermine
naggatåtigut OKarpoK, ilerKorer-
Kussanut sujunersusiane isuma-
KatigissutigissutigineKartingika-
luardlugitdlunit.
kalåtdlit autdlartitaussut siv-
nerdlugit Carl Christian Olsen ku-
jåssuteKarpoK: »atuagautivtine
Inuit kitåne ilaujuarput. suleKati-
gingneK måna ugpernarsauser-
parput«.
25