Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 14.05.1981, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 14.05.1981, Blaðsíða 5
AG Sibiriami naggueqatitsinni inuuneq Jurij Rytkheu ulluinnarni inuunermik naalakkersuinerlu tunngavigalugu suliniarnermik oqaluttuarpoq. Russeq atuakkiortoq Jurij Rytk- heu nunatsinneeqqammerpoq I- nuit peqatigiiffiinik attavissarsi- orniarluni. Tikeraarnera kingune- qaratarsinnaavoq suleqatigiinne- rulernermik. Kingullermik Rytkheup aper- sorneqarnera ilanngupparput, tassani oqaluttuarpoq »eskimo« t sibiriamiittut pillugit aammalu suleqatigiinneqarsinnaanera taa- sarlugu. Matumani Jurij Rytk- heup oqaatsit atugaanerat naa- lakkersuinermullu tunngasut eq- qartorpai. — Ukiuni siullerni sisamani a- tuartut namminneq oqaatsimin- nik atuillutik atuartuusarput. Ta- matuma kingorna russit oqaasii atuartitsinermi atugaalersarput, kisianni nammineq oqaaserisat a- tuartitsissutitut pinngitsuugas- saanngitsutut ukiut atuarfiusut qulingat ilanngullugu atuarne- qartarput. Nammineq oqaatsit a- torlugit ukiumut atuakkiat nam- minersuutit marluk pingasut saq- qummertarput atuakkallu ilinniu- tit aamma taamatut. Sapaatip a- kunneranut sisamariarluni atua- gassiaq saqqummertarpoq. Ra- diomi tamatumunnga atasumi tu- sagassat minutsinik qulinik sivi- sutigisumik aallakaatitsisarpoq, taakkulu saniatigut Anadyr-imit radioqarfimmit sapaatip akunne- ranut pingasoriarluni nalingin- naasumik aallakaatitsivigineqar- tarpugut. Anadyr eqqatsinni illo- qarfiit annersaraat. Ulluinnarni oqaatsit Rytkheu oqaluttuarpoq nammi- neq oqaaserisat ulluinnarni ator- neqartartut, aammalu ileqqutoq- qat atorlugit tunuliaqutaralugillu assigiinngitsunik iliuuseqartoqar- tartoq. Anadyrimi »eskimo« pior- sarsimassusiat tunngavigalugu katersugaasiveqarpoq. — Inuiattut ikittunnguatut soorunami inuiaqatigiinnit avata- ngiisitsinnit piorsarimassutsik- kut tatisimaneqarpugut. Kisianni annertunerujartuinnartumik nuuttunit piorsarsimassuserput ataqqineqariartorpoq, taakkualu meeraasa annertuumik oqaatsi- gut atuarfinni ilinniarpaat. »Eskimo«t inuiaat sanilitik Tjuktit peqatigalugit namminer- sornerunermut assersuunnartu- mik nunaminni oqartussaassuse- qarput. Pingaartumik pisorsarsi- massutsikkut tunngassuteqar- tut, inuutissarsiutit piusut ata- tiinnarnissaannut tunngasut pin- ngortitallu illersornissaanut tun- ngasut sunniuteqarfigaat. Naalakkersuinermut tunngasut — »E skimo« t naalakkersuineq »socialistiussutsimik« tunngavi- lik inuiaqatigiissusermillu aaqqis- suusseriaaseq akueraat? — »Socialistiussuseq« tunnga- vigalugu isummat assigiinngit- sorpassuit uagut nammineq inoo- riaatsitsinnut assingupput, soor- lu piginneqatigiinneq. Ilinniarsin- naanermut, peqqinnissaqarner- mut, piorsarsimassutsikkullu su- liniuteqartarnertigut assigisaasi- gullu pisinnaatitaanerit inger- laannaartumik akuerisinnaasima- vavut. — Pissutsinik naammaginngi- sassinnik peqarpa? — Naamik. Kisianni mumisitsi- neq ukiunik 100-inii kingusinaar- luni takkukkaluarpat ajornartor- siutinik pilersoqassagaluarpoq. Sovjetimi »socialistiussuseq« tunngavigalugu ingerlatsineq eq- qunneqarmat »eskimo«t akornan- ni naalakkersuinermut tunngatil- lugu isummersortarneq ilitsoq- qussaanngilaq. Inuit susoqarner- soq iluamik nalilersorsinnaanngi- laat. — Ullumikkut naalakkersuinik- kut eqeersimaarneqarpa? — Aap, soorunami. »Kommuni- stit parti«anni ilaasortartaqarpu- gut, aammalu inuiaqatigiinni alla- ni pisarnertulli naalakkersuineq tunngavigalugu suliniuteqartar- pugut, Jurij Rytkheu oqarpoq. -h. Jurij Rytkteu Sibiriap avannaa'kangiani Uelenimi inunngorpoq. Sovjetimi inuit issit- tormiut pillugit arlalinnik atuakkiaqarpoq. Atuakkiaa tulleq siunissamut takorlooru- taavoq. — Imarissavaa nunarsuaq qanoq ililluni aserornagu pigiinnarneqarsinnaaner- soq eqqissinissarlu qanoq ilillugu qularnaarneqarsinnaanersoq inuit tamatumunnga sapiissuseqarlutillu piumassuseqarpata, aammalu ileqqutoqqat inuunermilu malitassi- at maannamut ilaatigut suli eskimot piorsarsimassusianni pigineqartut ataqqineqar- sinnaagaluarpata, oqarpoq. Atuakkiani russisut tjuktitulluunniit allattarpai. »Eski- mo«t oqaasii atuakkiornermi namminersuutitut atussallugit orniginnginneruai. Sior- natigut Københavnimi tikeraarnermini ilisimatooq Robert Petersen kalaallisut oqalo- qatigeriarsimanerarpaa. — »Kisianni iluatsivinngilaq«, oqarpoq. Jurij Rytkheu er født i Uelen i det nordøstligste Sibirien. Han har skrevet en lang række bøger om de sovjettiske polarfolk. Hans næste bog bliver en fremtidsroman. — Den skal handle om, hvordan verden kan bevares og freden sikres, hvis menne- sker har mod og vilje dertil, og hvis man respekterer traditioner og normer, som bl.a. findes i eskimo-kulturen, siger han. Han skriver sine bøger på russisk eller tjuk- tisk. Eskimo-sproget finder han mindre egnet til skønlitteratur. Han har ved et tidli- gere besøg i København prøvet at snakke grønlandsk med professor Robert Peter- sen, — »men det var ikke en stor succes«, siger han. Inuit-sproget lever stadig i Sovjetunionen De første fire år undervises der på modersmålet siger russisk forfatter. onelle kultur, f.eks. fællesejet. Retten til uddannelse, sundheds- væsen, kulturel udfoldelse, m.v. har vi umiddelbart kunnet akcep- tere. — Er der forhold, I er mindre tilfredse med? — Praktisk talt ikke. Men hvis revolutionen var kommet med 100 års forsinkelse, så kunne der nok være opstået problemer. På det tidspunkt, socialismen indfør- tes i Sovjet, var der imidlertid in- gen egentlig politisk bevidsthed hos eskimo-befolkningen. Det var svært for befolkningen at bedøm- me, hvad der egentlig foregik. — Er eskimo-befolkningen i dag politisk aktiv? — Ja, selvfølgelig. Vi har med- lemmer i det kommunistiske par- ti, og vi deltager i politisk arbejde på linie med alle andre i samfun- det, siger Jurij Rytkheu. -h. Den russiske forfatter, Jurij Rytkheu, har netop været i Grøn- land for at komme i kontakt med Inuit-organisationer. Besøget kan komme til at betyde, at de russiske eskimoer kommer med i det fælles Inuit-samarbejde, der er i gang — bl.a. ICC. Vi bragte et interview med Rytkheu i sidste nummer, og her fortalte han bl.a. om det mulige samarbejde, der kan komme i gang og om forskellige forhold for de sovjetiske eskimoer. I dette nummer fortæller Jurij Rytkheu om sproget og om den politiske si- tuation. — I de første fire skoleår er un- dervisningssproget eskimobefolk- ningens eget modersmål, siger Ju- rij Rytkheu. — Derefter bliver russisk undervisningssprog, men modersmålet opretholdes som ob- ligatorisk fag til og med 10. skole- år. Der udgives 2-3 skønlitterære bøger på eskimoisk årligt samt et par undervisningsbøger. Fire gan- ge ugentligt udkommer en lokal- avis. Der er tre ugentlige nyheds- udsendelser på 10 min. i lokalradi- oen, og desuden sendes tre ugent- lige, almene radioprogrammer på eskimoisk fra radiostationen i Anadyr, den største by i området. Sproget i hverdagen Rytkheu fortæller, at modersmå- let bruges i hverdagen, og at der foregår forskellige kulturelle ak- tiviteter med baggrund i den gamle eskimo-kultur. I Anadyr er der et museum for eskimoisk kul- tur. — Som et lille mindretal er eski- mo-befolkningen naturligvis ud- sat for et kulturpres fra det øvri- ge samfund. Men vi oplever sti- gende respekt for vores kultur blandt tilflyttere, hvis børn i et ikke ringe omfang lærer eski- moisk i skolen. Eskimo-befolkningen har sam- men med en anden befolknings- gruppe, tjukterne, en form for hjemmestyre, hvor de især har indflydelse på kulturelle forhold, bevarelsen af traditionelle er- hverv og miljøbeskyttelse. Forbindelsen mellem den me- get lille eskimoiske befolkning på ca. 1500 personer i det nordøstli- ge Sibirien og Inuit i Alaska, Ca- nada og Grønland har hidtil væ- ret yderst begrænset. Men nu sker der noget. Den sovjetiske forfatter Jurij Rytkheu, hvis mor var eskimoisk, er i begyndelsen af maj det grønlandske hjemmesty- res gæst. Han rejser som forfat- ter i forbindelse med et unesco- projekt. Men han vil også bruge rejsen til at få kontakter med grønlændere og med repræsen- tanter for ICC. Unesco-projektet går ud på at publicere bøger i en serie »Polar- folk om sig selv«. — Der er skrevet i tonsvis af bøger om polaregnene og polar- folk af forfattere fra helt andre områder. Inden for rammerne af Unesco-projektet skal vi nu prøve at få publiceret vore egne bøger, fortæller Rytkheu. Forbindelsen må udbygges Jurij Rytkheus mening er, at for- bindelsen mellem den eskimoiske befolkning i Sovjetunionen og inuit i Alaska, Canada og Grøn- land bør udvikles. — Det er også grunden til, at jeg besøger Grøn- land. Jeg har kendskab til ICC-or- ganisationen, og jeg tror, der er mulighed for, at vi fra Sovjet kan deltage i dette samarbejde. Det er mit indtryk, at de sovjetiske myn- digheder ønsker, at et samarbejde skal igang, og jeg vil personligt være meget åben for kontakter, mens jeg er i Grønland. — Har du forhandlet med sov- jetiske myndigheder om disse mu- ligheder? — Nej, men eftersom jeg har få- et visum og tilladelse til rejsen til Grønland, må jeg opfatte dette som en officiel tilskyndelse fra myndighedernes side til, at jeg opnår sådanne kontakter. Jeg hå- ber også, at der kan blive mulig- hed for delegationer fra inuit i Grønland og de øvrige områder til at besøge Sibirien. — Har eskimo-befolkningen ak- cepteret den socialistiske politik og samfundsform? — Mange af socialismens ideer falder sammen med vores traditi- TV ‘limiq projektoren ----------JRS 3000 EUMlGs TV-Toneprojektor er den mest komfortable måde at se sine tonefilm på. Ingen forberedelser, ingen projektionsskærm, ingen mørkelægning, men lige til at gå til - nøjagtig som enTV-skærm. Det er bare let. □ Kontant................. kr. 2995,00 eller □ Foto-konto med udbetaling kr. 300,00 + 10 mdr. å kr. 327,00 (ialt 3570,00) NØRREGADE 16.7800 SKIVE . TELEFON 07 - 52 44 66 5

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.