Atuagagdliutit

Árgangur
Útgáva

Atuagagdliutit - 05.02.1998, Síða 24

Atuagagdliutit - 05.02.1998, Síða 24
- Qajaq naleqanngitsoq H. C. Petersen-ip suliaa pingaarneq qallunaatut saqqummerpoq NUUK(KK) - Qajaq angalla- tinut allanut assersuunneqar- sinnaanngitsoq inummut a- taatsimut angallataavoq nale- qanngitsoq! Issittumi ilisimasassarsior- tartoq norgemiu Fridtjof Nan- sen taamatut oqarsimavoq. Oqaatsit taakku februarimi anissallugit annertuut, kisi- annili højskolimi forstanderi- usimasup H. C. Petersen-ip atuakkiamini pingaarnermi »Den store kajakbog«-imi uppemarsarpaa Nansen taa- matut oqarami ingasattajaa- rinngitsoq. Fridtjof Nansen Sermersu- aq ajugaaffigereerlugu 1888/ 89-imi Nuummi ukiigami qajartullaqqissunngorsima- voq. H. C. Petersen-ip ukior- passuarni qajaq sammisarisi- mavaa. llami 20-ikkut naalerne- ranni Maniitsumi inunngora- mili ilitsoqquppaa, taamani qajavissuaqarallarmat, taak- kulu ilagisimavaat angutaa Ole Petersen (1894-1979), Peter Petersen, Aqqaluamik taagorneqartoq (1894-1970), aamma David Rosing (1906- 1989). 72-inik ukiullip H. C. Pe- tersen-ip teknikikkut ineriar- torneq ilutigalugu Kalaallit Nunaat tamakkingajallugu qaannap uggornaraluaqisu- mik tammariartomera aam- malu sineriak sinerlugu qaan- nat peqatigiiffiisa pilersior- torneqarnerisigut nutaan- ngoqqinnera alutornaqisoq misigisimavai. Uisimasat annertuut Qajaq pillugu paasisani ujar- tukkanilu tamaasa atuakkior- tutut sulilluarnerminik kingu- neqartissimavai. Kalaallit qajaat pillugu a- tuakkiamik tuluttuumik 1986-imi saqqummersitsi- voq, 1987-imilu kalaallisuu- mik saqqummersitsilluni. Maannalu kalaallit Atuakki- orfiata atuagaq qallunaatooq aaqqissuussaq iluarsaatarlu »Den store kajakbog«-imik taallugu saqqummersippaa. H. C. Petersen qajaq pillu- gu paasisaminik nalilerujus- suarnik katersisimavoq, paa- sisanilu nalillit taakku atuak- kiamini »Den store kajak- bog«-imi qallorpai. Qaannap sukutsinnguini tamani taaguuterpassuit nu- namiumut puupatsitsisin- naapput, ksiannili H. C. Pe- tersen-ip atuagaq meeraani- lersaarutiminik imaluunniit qaannat imaani ilungersunar- tunik naammattoorsisarne- rannit oqaluttuanik akoorsi- mavaa. Paasisassarsiorfissat nungulerput Qaannat nungukkiartupiloor- nerat Fl. C. Petersen-imut tu- paallatsitsisimavoq, taamaa- lillunilu inortuinnginnermini ilisimasani eqqaamasanilu katersulersimavai. H. C. Petersen-imut pi- ngaarnerpaajusimavoq qaan- nap inuit kulturiannut tun- ngaviusutut allaaserinissaa, tamatumali saniatigut aam- ma inuit oqaluttuarisaaneran- ni pingaarnerit tammatsaa- linissaat anguniarsimallugu. Taamaammat suliani im- mikkoortunut pingaarnernut marlunnut avissimavai: 1) Qaannap atortuisalu nassui- aateqarfigineri aamma 2) I- nuit qajarlu. Immikkoortoq siulleq atu- akkami »Den store kajak- bog«-imi takuneqarrsinnaa- voq, immikkoortullu aappaa- nut tunngatillugu apeqqu- taassaaq H. C. Petersen-ip piffissaq aningaasallu pisari- aqartitani pissarsiarisinnaa- nerai. H. C. Petersen-ip pissarsi- arissagai neriunarpoq. Suliaq pingaarneq »Den store kajakbog« qaan- nat pillugit atuakkiani inaa- rinnissutitut saqqummersita- anngilaq. Taamaattumik saqqum- mersoqassapput nunani issit- tuni tamani annertuumik ili- simasassarsiortoqartariaqar- poq. Thule-kulturi, ukiut tu- sindit matuma siornatigut Bering-strædet-ip eqqaanit aallaaveqartoq qaannamik Kalaallit Nunaannut ikaarus- sisuuvoq. Kisianni »Den store kajak- bog« H. C. Petersen-ip sulia- raa pingaarneq, ilisimasanik aalajangersimasunik »qajarlu angallatinut allanut asser- suunneqarsinnaanngitsoq i- nummut ataatsimut angallat naleqanngitsoq« pillugu oqa- luttuanik quianartunik ima- qarluartoq. H. C. Petersen: Den store kajakbog. Akia: 198 kroner, 168-inik quppernilik, assiliartalik. KALAALLIT NUNAAT JAPANIMI Arne Hardenberg Kathrine Hvidsteen Michael Binzer lluatsitsilluarnissassinnik kissaappatsigit lapis sV OL Nagano-mi Kalaallit Nunaarmi Naalakkersuisut f - nunatsinnilu innuttaasut ■ Den ypperlige kajak H. C. Petersens hovedværk udgivet på dansk NUUK(KK) - Kajakken er uden sammenligning det yp- perste enkeltmandsfartøj, som findes! Det sagde den norske po- larforsker Fridtjof Nansen. Det er store ord i februar, men i sit hovedværk »Den store kajakbog« beviser den tidligere højskoleforstander H. C. Petersen, at Nansen næppe tog munden for fuld. Fridtjof Nansen, der efter sin sejr over Indlandsisen overvintrede i Nuuk 1888/ 89, blev for øvrigt selv en habil kajakroer. H. C. Petersen har beskæf- tiget sig med kajakken i man- ge år. Ja, han fik den ind med modermælken i slutningen af 20’erne i Maniitsoq, hvor der stadig var mange store kaja- kroere, blandt andet hans far, Ole Petersen (1894-1979), Peter Petersen, kaldet Aqqal- ua, (1894-1970), og David Rosing (1906-1989). Den 72-årige H. C. Peter- sen har både oplevet kajak- kens sørgelige forsvinden i det meste af Grønland i takt med den teknologiske udvik- ling og imponerende renæs- sance efter etableringen af kajakforeningeme langs hele kysten. Stor viden Alle disse indtryk og al den søgen efter viden om kajak- ken har resulteret i et produk- tivt forfatterskab. I 1986 kom en engelsk ud- gave og i 1987 en grønlandsk udgave af en bog om den grønlandske kajak. Nu har det grønlandske forlag Atu- akkiorfik udgivet en redige- ret og opdateret udgave på dansk med titlen »Den store kajakbog«. H. C. Petersen har indsam- let en guldgrube af viden om- kring kajakken, og det er fra dette skatkammer, at han ø- ser i sin bog »Den store ka- jakbog«. Den lange opremsning af navnene på de forskellige dele af kajakken kan godt tage pusten fra en landkrab- be, men så krydrer H. C. Pe- tersen sin bog med anekdoter fra barndommen eller beret- ninger fra sagn og myter om kajakmændenes dramatiske oplevelser til havs. Kilderne dør ud Kajakkens hurtige tilbage- gang forskrækkede H. C. Petersen, som derfor gik i gang med at indsamle erfa- ringer og minder, inden det var for sent. Det har været vigtigst for H. C. Petersen at beskrive kajakken som et grundlæg- gende element i inuit-kultu- ren, men han har samtidig villet bevare et væsentlig af- snit af inuits udviklingshisto- rie for eftertiden. Derfor har han delt sit ar- bejde op i to hovedafsnit: 1) Beskrivelsen af kajakken og dens udstyr og 2) Mennesket og kajakken. Først afsnit forelægger med bogen »Den store kajak- bog«, og andet afsnit afhæn- ger af, om H. C. Petersen kan få den nødvendige tid og de nødvendige midler til dette arbejde. Det må man håbe, at H. C. Petersen får. Hovedværk »Den store kajakbog« er ikke den definitive bog om kajak- ken. Dertil kræves et langt mere omfattende og videnskabeligt arbejde i hele det circumpo- lare område. Det var Thule- kulturen, hvis rødder udvik- lede sig for tusind år siden ved Bering-strædet, som hav- de kajakken med til Grøn- land. Derfor skal grønland- ske kajak-forskere »go west, young man«. Men »Den store kajakbog« er til gengæld H. C. Peter- sens hovedværk, fyldt med konkret viden og og sjove a- nekdoter om »det ypperste enkeltmandsfartøj, som fin- des«. H. C. Petersen: Den store kajakbog. Pris: 198 kroner, 168 sider, illustreret. V KONTAKT SECURITAS FØR TYVEN KONTAKTER GI LANDSDÆKKENDE ALARMSTATION TLF. 2 14 21, BOX 474, 3900 NUUK Allakkerivimmi immersugassaq - Reserveret postvæsenet

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.