Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 14.09.1999, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 14.09.1999, Blaðsíða 2
2 • TIRSDAG 14. SEPTEMBER 1999 ATUAGAGDLIUTIT blander sig i debatten ATUAGAGDLIUTIT / GRØNLANDSPOSTEN 1861-imi tunngavilerneqartoq Politikkikkut partiilersuunnermut aningaasaqarnikkulluunniit atanngitsoq. AG saqqummertarpoq marlunngorneq, sisamanngorneq. ATUAGAGDLIUTIT / GRØNLANDSPOSTEN Grundlagt 1861 Fri af partipolitiske og økonomiske interesser. AG udkommer hver tirsdag og torsdag. NAQITERISITSISOQ / UDGIVER Suliffeqarfik imminut pigisoq: Den selvejende institution Atuagagdliutit/Grønlandsposten Aqqusinersuaq 4 Postbox 39, 3900 Nuuk Tlf.: 32 10 83 Fax: 32 54 83 (Red.) / Fax: 32 31 47 (Ann.) e-mail, redaktion: atuag@greennet.gl e-mail, annoncer: ag.teknik@greennet.gl Allaffiup ammasarfia/Kontortid: Mandag-fredag: kl. 8-16 AAQQISSUISUUNEQ ANSVARSHAVENDE REDAKTØR Jens Brønden, lokal 24 ALLAFFISSORNEQ ADMINISTRATION Jan H. Nielsen, lokal 28 Inge Nielsen, lokal 20 ANNONCET ANNONCER Laila Bagge Hansen, lokal 25 AAQQISSUISOQARFIK REDAKTION Laila Ramlau-Hansen, lokal 23 Elna Egede, lokal 30 Pouline Møller, lokal 37 John Jakobsen, lokal 31 Karen Brygmann, lokal 23 Aleqa Kleinsohmidt, lokal 35 Utertox Nielsen, lokal 34 NAQITERNEQARFIA / TRYK Nunatta Naqiterivia DAN MARKS-REDAKTION Christian Schultz-Lorentzen Klosterstræde 23, 2. tv, 1157 Kbh. K Tlf. 33 91 38 78, fax 33 91 38 77 e-mail: ag.avis@teliamail.dk SULIARINNITTUT / PRODUKTION David Petersen, lokal 26 Niels Bjørn Ladefoged, lokal 26 Aviaq Kielmann Hansen, lokal 39 Anders Vælds, lokal 26 Tusagassiuutit pitsaasut Siumup ullut tamaasa piumavai PARTII SIUMUT Kalaallit Nunanni tusa- gassiuutinik qatsussivoq. Ukioq manna siu- sinnerusukkut AG pisuutinneqarpoq inatsi- sartunut qinersinermi Siumup angusaqar- nerliomeranut. Tamatuma kingoma qallu- naat aviisiini aaqqissuisut appisaluunneqar- tuarput. Tusagassiuutinullu akerliuniameq annertunerulerpoq upemaaq Kalaallit Nu- naanni tusagassiortut tamarmik pisuutinne- qarmata tusagassiomermik suliaqamermin-. ni qallunaat eqqarsartaasiat pigisarilersima- gaat. Siumup siulittaasua naalakkersuisullu siulittaasuat Jonathan Motzfeldt pingaar- nersaavoq tusagassiortut nunami maani ilin- niagaqarsimasut pisuutinneqarmata nuna- mik killuussinermut assingunerusumik. Tamannali maannakkut unitsinneqassaaq. »Siumut Summer Summit II«-mi ataatsi- meeqataasut tusagassiuutit Siumumut aker- liusut oqallisigisimavaat. Tassani peqataa- sut oqaaseqaateqarput aviisimik nuna ta- makkerlugu ullormut saqqummersartumik pisariaqartitsisoqartoq »innuttaasut isu- maannik soqutigisaannillu ataqqinnittu- mik«. Tamanna nuna tamakkerlugu ataatsi- meersuamissami tullermi oqallisigineqas- saaq, ataataanerpaarlu isumaqarpoq taman- na tapersersorneqartariaqartoq. NUTAAMIK AVIISEQALERNISSAMUT Siumup kissaataanut aallaaviuvoq oqamiar- toqarmat tusagassiuutit tamatigoortuunerat aamma arlaannulluunniit illersuisuunngin- nerat ukiuni arlalinni isomartorsiorneqartar- simammat qularutigineqarlunilu, »pissutsil- lu pitsaanerusumut saassimanngitsut«, aa- saanerani ataatsimiittut taama nalunaarput (qupp. 6 atuaruk). Oqarniameq ingasaassaq. Upemaaq oqal- linnemp nalaani, kalaallit tusagassiortut pi- suutinneqarmata, AG-mik atuartartut qisua- riarlutik tusagassiortunik tusagassiuutinillu annertuumik tapersiipput. Erseqqissumik oqaatigaat tusagassiuutit - pingaartumillu aviisit - isomartorsiortumik sulinerat toqqis- sisimanaralugu. Uppemarsaatissaqanngilaq »innuttaasut isumaat soqutigisaallu ataqqineqanngitsut«. Aviisit, nunani allanisulli aviisinik nassius- suinermi tapiissutinik annikitsunik pisarta- gallit, imminnut ingerlanniartariaqarput, immikkullu soqutigisanik isumaginninnatik. Suut allaaserineqassanersut aalajangerne- qartarpoq pisut tunngavigalugit, aalajangii- niartoqartarporlu tunngavissalimmik sulia- qarsinnaanerlu tunngavigalugit. Atuartartut innuttaasullu kikkulluunniit oqallinnermut peqataasinnaapput, ingasaassanik imalinnik allaaserisaqannginnissamik aviisit piumasa- qaataat ataqqisinnaagunikku. IMAASSINNAAVORLI Siumut pissutissa- qarluartoq nutaamik aviiseqalernissamik kissaateqarnermini. Qaqutigoortuuvormi Kalaallit Nunaanni aviisit saqqummertillu- git partii nuannaamteqartarmat, pissutaan- ngillallu oqaatsit atomeqartut kukkuneqar- nerat allannerliomerlu, pissutaallunili isor- nartorsiortuarneq politikikkut inuiaqati- giinnilu suliassatigut partii tamatigut ilua- mik tatiginartumillu isumaginninneq ajor- mat. AG taamatut isumaqarpoq aviisip ataq- qigai »innuttaasut soqutigisaat«. Siumumut ilaasortat isumaqassanngillat nutaamik pingajussaanillu aviisitaamikkut partiip isomartorsiomeqartamera taamaatis- sasoq. Allamik aviisitaamikkut tusagassiuu- tit tamarmik eqeersimaamerulissapput, taa- malu politikikkut kukkunerit amigaatillu amerlanerit saqqummiuttalissallugit. Ta- mannalu allanutulli Siumumut aamma eq- quissaaq. Tamannali Siumup aallartitaasa Kujataani ataatsimiinnerminni pinngilaat, taamaattumik isumaqartoqalersinnaavoq tu- paallannartumik allamik saqqummiussassa- qartut: AVIISI NUTAAQ, pingaartumik ullormut saqqummersartoq, aatsaat piviusunngortin- neqarsinnaavoq landskarsimit annertuumik tapiissuteqamikkut. Aviisip tunineqartame- ra annonceliiffigineqartameralu annertuna- vianngillat - aviisip imarisassaatut Siumup eqqarsaatigisai aviisip tunineqamissaanut iluaqutaanavianngimmata, annonceliisar- nerlu pilerigineqarnavianngimmat aviisi ullormut saqqummersartuummat atuareerlu- gulu iginneqartartoq. Tamatumunnga ilan- ngunneqassaaq nutaarsiassanik Kalaallit Nunaannut tunngassuteqartuinnartunik avii- sip ullormut saqqummersartup suliameqar- nerani naqitemeqarneranilu aningaasartuutit amerlasoorpassuussammata. Taamaattumik tapiiffigineqartariaqarpoq - ajunngisaarluni aningaasatigut tapiissute- qaannarani, ukiumulli 10-20 millioner ko- muninik tunissuteqartarluni. Siumut Summer Summit-imi ataatsimee- qataasut eqqarsaatigaat aviisi Siumup avii- serisanngikkaa. Taamatummi oqamiarput. Qanorli eqqarsaateqarpat? Assuamaatsuus- saaq eqqortuliomerullunilu oqassagaanni nunami maani atorfissaqartikkivut aviisit partiimi politikeqamermut illersuisut, partii- mut tunngassuteqarluinnartut. Imaanngitsoq aviisimi maani taama isumaqameq isuma- qatigigatsigu, kisiannili tamanna pineqar- mat. MAANNAKKUT TUSAGASSIUUTINIK Siumup naammagittaalliutiginninnera pi- ngaamertut pissuteqarpoq tusagassiuutinut pissaanermik tigumminninneq partiimit an- naaneqarsimammat. AG Siumup aviiseriun- naarsimavaa, ukiorpassuami aviiserisima- galuarlugu. Tusagassiuutillu allat sumil- luunniit naalakkemeqamissartik piumajun- naarsimavaat. Tamatumanilu Siumup tusagassiuutillu akerleriissutaat aallaaveqarpoq. Politikerit tusagassiuutinut oqartussaajunnaarput, ta- mannalu naammagittaalliutigaat. Aviisimik tapiiffigineqartartumik, tapiissutit annertus- susaat politikikkut piumasaqaatinut naleq- quttut atorlugit annaasamik ilaat uterteqqin- niarpaat. Akiuunnerli pissusissamisuunngi- laq, pissaanermik atomerluineq landskarsi- miillu tapiissutit iluaqutiginiarneqarmata, qinersisartullu ajorsartuullutik. AG tusagassiuutillu qilersorsimanngitsut inuummersorlik! Siumut vil have god presse, hver dag! SIUMUT-PARTIET er træt af den grøn- landske presse og har været det længe. Tid- ligere på året fik AG skylden for, at Siumut ikke klarede sig godt nok ved landstingsval- get. Senere har de danske avisredaktører den ene gang efter den anden fået, så hatten pas- ser. Og for at fuldende vendettaen mod pres- sen, blev hele den grønlandske journalist- stand i forsommeren beskyldt for at have adopteret dansk tankegang i udførelsen af deres journalistiske arbejde. Siumut-for- mand og landsstyreformand Jonathan Motz- feldt gik selv i forreste række, da de her i landet uddannede grønlandske journalister blev hængt ud for noget, der næsten blev sammenlignet med landsforrædderi. Men nu skal det være slut. Det velklin- gende »Siumut Summer Summit II« har været forum for en debat om den Siumut- fjendske presse. Her har deltagerne udtalt, at der er stærkt behov for et landsdækkende dagblad, der »respekterer befolkningens synspunkter og interesser«. Sagen kommer op på næste landsmøde, og landsfaderen synes, den skal fremmes. UDGANGSPUNKTET for Siumuts ønske om en ny avis er en påstand om, at medier- nes alsidighed og upartiskhed gennem flere år er blevet kritiseret og betvivlet, »og stem- ningen har ikke vendt sig til det bedre«, lyder det fra sommermødet (læs side 6). Det er en uhørt påstand. Ved sidste debat- runde i forsommeren, hvor de grønlandske journalister stod for skud, reagerede AG’s læsere med en massiv opbakning af journa- lister og presse. De gav klart udtryk for, at de føler sig trygge ved mediernes - og især avisernes - kritiske arbejde. Der er ingen vidnesbyrd om, at »befolk- ningens synspunkter og interesser ikke respekteres«. Aviserne, der bortset fra et lil- le distributionstilskud, som svarer til de fle- ste andre landes, må klare sig selv, har ingen særinteresser at varetage. Stoffet bestemmes af tidens hændelser, og udvælgelsen sker efter objektive eller ressourcebestemte kri- terier. Ingen læsere og borgere udelukkes fra at deltage i debatten, hvis de da ellers respekterer bladets beskedne krav om ikke at brede sig for meget. MEN VI KAN IKKE udelukke, at Siumut alligevel kan have god grund til at ønske en ny avis på gaden. Det er nemlig sjældent, partiet kan være helt glad, når de grønland- ske aviser udkommer, og det skyldes ikke almindelige sprog- eller stavefejl, men en vedholdende kritik af, at partiernes politiske og administrative samfundsopgaver ikke altid løses ordentligt og pålideligt. Sådan mener AG, at avisen respekterer »befolk- ningens interesser«. Siumut-folket skal forresten ikke tro, at en ny og tredie avis vil lede den kritiske opmærksomhed bort fra partiet. En ekstra avis vil blot betyde, at den samlede presse bliver endnu mere vågen og afdækker end- nu flere politiske fejl og mangler. Og det vil ramme Siumut som en hvilken som helst anden. Det er bare ikke den sensommervise, de Siumut-delegerede synger ved parti- stævnet i Sydgrønland, og de næste betragt- ninger må derfor være, om de har en eller anden trumf i ærmet: EN NY AVIS, især et dagblad, vil ikke kun- ne realiseres uden et massivt tilskud fra landskassen. Hverken bladsalget eller annoncesalget vil blive overvældende - bladsalget, fordi avisen med det indhold, Siumut lægger op til, ikke er pengene værd, og annoncesalget, fordi et dagblad (smid- væk-hver-dag) er mindre attraktivt som annoncemedie. Hertil kommer, at produk- tionsomkostningerne til et dagblad med udelukkende grønlandsrelevante nyheder bliver tårnhøje. Der skal altså tilskudsmidler til - ikke bare et økonomisk skulderklap, men en donering på 10-20 millioner kroner om året. Nu er det bare sådan, at Siumut Summer Summit-deltageme ikke forestiller sig, at den ny avis skal være en Siumut-avis. Det siger de i alt fald. Men hvad har de ellers tænkt sig? Det havde været hæderligt og ordentligt at sige, at vi her i landet har brug for nogle partipolitisk engagerede aviser, deciderede parti-aviser. Ikke fordi vi her på avisen nødvendigvis er enige i det syns- punkt, men fordi det er det, det handler om. SIUMUTS UTILFREDSHED med den nuværende presse skyldes først og frem- mest, at magten over medierne er gledet par- tiet af hænde. AG er ikke mere en Siumut- avis, som den var det i alt for mange år. Og heller ikke de øvrige medier lader sig læn- gere tryne til hvad som helst. Det er dér, konflikten mellem Siumut og medierne tager sit udspring. Det er ikke mere politikerne, der sidder på pressen, og det beklager de. Ved nu at forsøge sig med en tilskudsavis med politiske betingelser for tilskuddets størrelse kan de tilbageerobre noget af det tabte land. Men det er en uærlig kamp, hvor magtmisbrug og landskassemid- ler bliver løftestang og vælgerne tabere. Længe leve AG og den frie presse!

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.