Læknablaðið

Ukioqatigiit

Læknablaðið - 01.02.1968, Qupperneq 56

Læknablaðið - 01.02.1968, Qupperneq 56
26 LÆKNABLAÐIÐ 2. tafla nokkun á 83þús. ormum úr vinstur og mjógörn úrlOdi/kum frá Hestisiátr.2.okt.65. Ormoheiti fannst a/ts i i /ömbum at/OO Ormatatan. at/s \afiOO Ormata atts /o íþúseœttkv. aftÖO O.circumcincta 7 70\ \3ooo 4% 4 5Vo Otrifurcota 3 30- 8oo /- Taxei 5 50- Hoo /- 7 8°/o Tcapricoia 7 70- 54oo 7- T vitrinus / /O- 3oo N. fi/ico/iis 8 80- 679oo 82 72 87 °/. N.spathiqer 3 30- 44oo 5 B. triaonoceDhat- 8 80- 22 um. mjög viðkvæmar fyrir frosti. Flest egg þeirra eru dauð við 5°C frost, og þau geta drepizt á 2 klst. í 12°C frosti. Egg og lirfur bit- ormsins þola því ekki þurrk og kulda nema í fáa daga. Mótefnamyndun og ormajafnvægi Ormarnir valda mótefnamyndun í blóði dýrsins, sem þeir lifa í, á svipaðan hátt og sýklar og veirur (immunologisk re- action). Það er álitið, að mótefni myndist fyrir áhrif frá lirf- unum, einkum meðan þær eru í slímhúð eða öðrum vefjum dýrs- ins, en að fullþroskaðir ormar orsaki ekki mótefnamyndun. Talið er, að lömb geti farið að vinna sér mótefni um fjögurra mánaða gömul, en að mótstaða þeirra aukist smám saman, þar til þau eru um eins árs, en þá eru þau talin hafa náð fyllstu mót- stöðuhæfni. Meginskilyrði þess, að mótefni geti myndazt í fénu, eru auk aldurs og upptöku ormalirfa, að kindin hafi góða næringu og fóðrist vel. Hin áunna mótstaða hjá fullorðna fénu er tímabund- in og helzt ekki örugglega, nema eitthvað berist stöðugt að af lirfum í kindina og þrif hennar versni ekki. Mótstaðan minnkar auðveldlega og getur jafnvel horfið, ef fóðrið verður lélegt. Á sama hátt verka sjúkdómar. 1 lambám minnkar mótstaðan vegna álagsins af mjólkurframleiðslunni. Mest ormahætta er fyrir lömb-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100

x

Læknablaðið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknablaðið
https://timarit.is/publication/986

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.