Det Nye Nord - 28.05.1919, Blaðsíða 16

Side 236
DET NYE NORD
28. Maj 1919
Sedan de har ifrågavarande uppgifterna i oktober
1918 infordrades från de olika åmbetsverken, tillkom
urtima riksdagens beslut om extra krigstidstillågg och
krigstidshjålp, vilket for samtliga befattningshavare
medforde en avsevård okning av loneinkomsterna,
utover vad forut kunnat beråknas. For ett riktigt be-
domande av statsfunktionårernas inkomstforhållanden
under år 1918 måste dessa extra tillågg givetvis tagas
med i råkningen. I sådant syfte foretogs en represen-
tativ undersokning, avseende tre av de storsta tjånste-
mannakårerna, nåmligen post- och telegrafverkens
samt statens jårnvågars personal. Denna specialunder-
soknings huvudresultat foreligga i nedanstående sam-
manstållning, dår de nyssnåmnda kommunikations-
verkens personal i lonehånseende sammanforts i ett
tiotal huvudgruppei'. Genomsnittlig
loneinkomst Okning
1913 1918
Kr. Kr. %
Ordinarie tjånstemån av hogre grad:
A. Byråchefer, post-, telegraf- och
trafikdirektorer. ................... 7.881 11.392 45
B. Telegraf- ocli trafikinspektorer, over-
kontrollorer o. d.................... 6.157 9.177 49
C. Notarier, kontrollører, byråassi-
stenter o. d......................... 4.993 7.863 58
D. Forste postexpeditorer, forste sta-
tionsskrivare........................ 3.981 6.575 65
E. Postexpeditorer, telegrafassistenter,
stationsskrivare................... . 2.860 4.958 73
Forestående grupper tillsammantagna 3.684 6.125 66
Ordinarie tjånstemån av lågre grad . . 1.577 3.575 127
Extra » » » » . . 1.620 3.690 128
» » » » » . . 877 2.469 182
Kvinnliga befattningshavare, ordinarie 1.575 2.961 88
» » extra . . . 801 2.208 176
Urtima riksdagens beslut om extra dyrtidstillågg
och dyrtidshjålp medforde for de ovan redovisade
ordinarie tjånstemånnen en forhojning av de for 1918
utgående loneinkomsterna med 10—20 pct. (i genom-
snitt 16 pct.); for ovriga grupper av befattningshavare
uppgick stegringen till 20—25 pct.
En jåmforelse mellan lonestegringen inom stats-
tjånsten och privatindustrien måste avsevårda svårig-
heter i fråmsta rummet med hånsyn dårtill, att lon-
tagarna utanfor statstjånsten ej på samma sått som
statstjånstemånnen kunna grupperas efter olika in-
komstklasser. For statstjånare i de lågre lonegraderna
synes den relativa inkomststegringen, tack vare be-
ståmmelserna om grundplåt, familjeunderstod o. dyk,
redan vid tidpunkten omkring den 1. oktober 1918
åtminstone i många fali hava varit ungefår lika stor
som lor jåmstållda lontagare i enskild tjånst. Inom
de hogre inkomstklasserna voro statstjånstemånnen
dåremot otvivelaktigt såmre stållda ån motsvarande
forvaltningspersonal inom nåringslivet. Urtima riks-
dagens beslut medforde, såsom ovan påvisats, en
våsentlig forbåttring for statstjånstemånnens vidkom-
mande — dock fortfarande mest for de lågre inkomsl-
grupperna — men åven de enskilda arbetsgivarna
torde under årets sista kvartal i stor utstråckning
sett sig foranlåtna att bevilja nya eller hojda dyrtids-
tillågg, vadan den genomsnittliga lonestegringen vid
årsskiftet for såvål forvaltningspersonal som arbetare
såkerligen var ej ovåsentligt storre, ån vad forestående
statistik utvisat.