Atuagagdliutit - 22.03.1956, Page 3

Israel
avisine OKautigineKartåinarpoK
sraelip Jordanivdlo akornåne er-
kigsivitdliorneicartuartoK. Israel
nunauvoK nutåic 1948-me Palæsti-
naniut ilaliussaK. tåssa blbilime
»nunamik iluartoK“mik tainilik,
sunamiuna isumaKatiglngissutau-
nerpa?
ukiut 3000 matuma sujornagut
uaiup 1300-p eritåne Kr. inung.
suj. jutit sujuaissait nerssutauti-
Ik ikigtut nagsardlugit inoKajuit-
Slunit aggersimåput. inoKajuitsor-
Onutut avdlatutdle Palæstinap
naggorissusianit ugsagsårneKarsi-
inåput, taimane nuna avdlanik
lrl°KarpoK. inoKajuitsormiutdle
sangisugamik kup Jordanip ernå-
ne najuganartut ajugauvfigait a-
nuliuvfigalugitdlo, taimailivdluni-
!° Israele imalunit jutit pingorput.
tamåko tamaisa bibilip oKalugtua-
^ssaunerane tusarsimavavut, inu-
Janguit tåuko nakussagsautåt uki-
°rPagssuarnilo ataKatiglssutåt tå-
ssauvoK Gute atauseK, Israelip
^utia, ugperfigigamiko, Smalo ug-
Peramik tåssauvdlutik inuiait Gu-
jP Kinigai, sabbatertik ilungersu-
tardlugo, kipineKartineK minguit-
sunigssamu.tdlo inatsisit tamalåt
J^gperalugit. sunauvfale inuit tåu-
1° sujunigssaK oKalugtuagssarta-
. usornaKuteKartuåinångitsoK
^isigiumåråt. nålagauvfik jrtssar-
ssfivfeKarpoK kungip Dåvip nalå-
lle> erneratale Salumup nalånile
Fiardlungordlune averériioK, ki-
ngornalo nåkariartuinardlune. ki-
J1gorna nuna inuiangnit icavsér-
Pagssuarnit nålagkersorneKarsi-
PiavoK, assyriemiunit, båbalimiu-
pérserinit, grikerinit, Kristu-
Slvdlo nalåne rumamiunit nuna
aalagkersorneKarpoK. taimåitor-
jutit nunamik nangmingnlnaK
^ajugagssamingnik neriugtuåi-
^arput Kavsériardlutigdlo ruma-
^iunut pikigtitsissardlutik. kisa-
ukioK 70 Kr. inung. kingorna-
Sat rumamiunit ajorssartitauv-
^•uinarput nålagfiatdlo Jerusalå-
jPe aserorneKardlune. taimalo ju-
nunaeruput igdloKårfingmigdlo
a'agårnerssat Snaivdlugo, ukiuni-
untritilingne tugdlerne siaruar
I. . . .. . .
lo
kut Europamut Kangianutdlo. ki
k8ornalo nunane avdlanituarsimå
j ut uvdluvut anguvdlugit. tikisa
Pk ilaine ajornartorsiuteKartar
:!l,I ilisarnautitik, ugperissartil
1 ei'Korissatigdlo peKatiglssutigi
Ssatik pårinarniartaramikik tai
P’ailivdiutigdlo inungnit avdlamil
^Perissalingnit avigsårsimassar
,.utlk> taimåineratdlo pissutauv
..UUe duname tikisamingne amer
anertigut alianartorsiortarsimå
Put. ukiup 1500 migss. jutit Spa
tamil anisitåuput måssa ilai
4 aurerit nålagaunerisa nalanil
u dlersaussutut atorfeKartarsi
agaiuartut. ukiutdlo akugdli
aime Europap nunataisa ilain.
I P tnalerssugauvdlutigdlo anisi
‘Ussarput. ilerl'iartut nalåne ug
neri?«a.mik tlungersuteKarneif ilå
a Jutinut ajoKutaussarsimavoK
jjj! ugtarissartik uniorKutikumå
^gtsartik sumilunit atugardliutigi
Ufsiniavåt unaussoK: ilernuvu
atusavavut imalunit nuna Kimåi-
nåsavarput.
Kåumarsagaunerup nalåne ait-
såt jutit pineKarnerat iluarsimi-
vok. USA-p nålagkersuissuisa su-
jugdlerpauvdlutik 1787-ime jutit
avdlanut naligititausinångortipait,
ukiunilo kingugdliussune Europa-
me nunat ilait ama taimailiorput.
Danmarkime 1814-ime jutit inug-
taussutut pisinautitaulerput
grundlovilo atulermat 1849-me
nålagkersuinikut ama naligititau-
lerdlutik.
jutinut iluaringningitarnermut
pissutaussut pingårnerit ilagigu-
narpåt singaneK, tåssa jutit sumi-
Ifinit iluagtituåinartarmata, akor-
nuteiiaratigdlo inugångamik pisu-
ngortardlutik. inussutigssarsiutit
ilåine sordlo aningausserivingne,
sagførereKarnerme, pinersausior-
nerrae, niuvernerme nakoYsauner-
milo pikorissusermikut Kavsér-
pagssuarne Kutdlersaussarsimå-
put.
Palæstinale uterfigerKigtigo av-
dlanik inoKalersimassoK. ruma-
miut kingorna aråberit nålagau-
lerput. beduinit araberit ilait anga-
Iåinartut Palæstinamut nunasiput
nuna iluarigamiko. taimailivdlutik
araberit tikiuput, tyrkitdlo arabe-
rit nålagkersuissue ajugauvfigiga-
luarmatigik tåssaniginarput. ara-
berit namagigtardlutik pitsuvdlu-
tigdlo arabereKatimigtut avdlatut
inuput. amerdlanerit naussorig-
saissugaluardlutik nuna tamåt
naggorigsarsinåungilåt. taiinaing-
mat siorKat inoKajuitsumit per-
sersarnikut nunamut pissut uni-
ngåinartarput. sialuit anoritdlo
orpigpagssuit Galilæamilo KåKane
ikussugkat aserorpait, nunalo bi-
bilip nalåne „imungmik tungu-
sungnitsumigdlo kugtutut" oKau-
tigineKartoK masarsungorpoK ino-
Kajuitsungordlunilo.
ukiup 1900 ernane jutit ilaisa
nunanit åssigingitsunit pissut Pa-
læstina kingumut jutinut nåla-
gauvfingortiniarssarilerpåt. Zio-
nistinik ingmingnik tåiput. pi-
ngårtumik Ruslandime jutit tai-
mane Palæstinamukartarput. ma-
lerssorneKarput, tusinterpagssuit-
dlo toKutåuput. jutit inusungneru-
ssut nangmingneK nunaKalernig-
ssamingnut pivfigssaulersoråt nu-
nairalerunik jutiunertik jutinig-
dlunit angajorKåKarnertik pivdlu-
go inuiait avdlat någdliugtitsi-
ssarnerinut ersissarungnåisaga-
mik.
Palæstina taimane Tyrkit nunå-
ta ilagå. ilisimaneKångilaK inuit
Kanon amerdlatigissut nuna na-
jorneråt, nautsorssutarpåtdle ara-
berit 2—300.000-it jutit kristu-
miutdlo tusinterpåluit, kingornale
jutit nunasissut amerdliartorput,
sorssungnerssuaK sujugdleK 1914-
inie autdlarnermat Palæstiname
jutit 75.000 migssiliorpait.
sorssungnerssuarme tuluit Pa-
læstina Tyrkinit tigussaråt, 1917-
imilo tuluit nålagkersuissuisa Bal-
lourij) nalunaerutånik taineKartu-
me nalunaerutigåt jutit Palæstina
nunaginialisagåt tamåna nunap
inugerigainut aj OKutåusångigpat.
— sorssungneK soraermat nunat
Kavsit peKatigilerput taivdlutik
Folkenes Forbund, peicatigit tåu-
ko akuerssiput tuluit Palæstina-
me ukiut 25-t nålagkersuinigsså-
nut.
jutit amerdlanerit Palæstinamut
piput. aggersut tåuko nunanit er-
Kigsisimavfigissamingnit sordlo
Danmarkimit pissungitdlat nuna-
nitdle årdlerilerfigissamingnit. å-
nrale araberit tikiussortuarput
araberit nunåinit avdlanit inuit-
dlo amerdliartoifaut. ukiune 25-ne
tuluit nålagkersuineråne jutit
500.000-inik amerdliarsimåput
araberitdlo 800.000-inik. taimalo
nuname araberit amerdlanerujuåi-
narput.
autdlarKautåne araberit jutitdlo
nunasissut ingmingnut årKiagig-
put. araberit naussorigsaissuisa
jutit sulissarnerat tupigusutigåt
iliniarfigalugulo nunaKatiginerat-
dlo taima iluaKutigalugo. jutit
traktorimik ingerdlatitsissugssa-
nigdlo atugkertarpait nakorsauti-
nigdlo nakorsainikutdlo åma ara-
berit ikiorsertardlugit. jutit aviiu-
siniugait ingerdlavigivdluartar-
pait nunautiligssuitdlo sinerissap
naggordlugtue akilersitdluaKalu-
git jutinut tunissarpait. araberit-
dlo jutit malerssugaussarnerat
nuånaringilåt. taimale namageKa-
tiglngneK naggaserneKarpoK,
naugdlo nalungikaluardlugo Pa-
læstiname inutorKat nutåtdlo inig-
ssaKaraluartut kigsautigiuåinar-
påt araberil amerdlanerusassut
nunalo nålagkersordlugo. kingor-
nalo erKigsivitdliortaleKaut jutit
araberitdlo ingmingnut såssutar-
dlutik. inuiait tåuko mardluk ake-
raringnerat påsisagåine måko er-
KaimassariaKarput: jutit inusug-
tut tikiussortut sujunertaråt Pa-
læstina jutinut tamanut silarssu-
armitunut nunångortiniardlugo.
ilungersordlutik suliniarput ma-
sarsuit imaersardlugit naggordlug-
tutdlo naggorigsardlugit. jutit nu-
nalerinermut maskinet nutåliat
atorpait, ilisimatortaisalo nuna-
mik misigssuivdlutik ajoKersussi-
ssarput nuna Kanon påssuneKåsa-
SSOK.
Europame inussausertik ator-
påt. nalunaeKutap akunere aula-
jangersimassut sulivfigeriardlugit
suliungnaertarput. ajungitsunik
periringnartunigdlo pisinaussa-
mingnik nerissarput, avKusinior-
tarput, imernut avKusiordlutik,
atuagkanik atorniartarfeKardlu-
tik, filmertarfeKardlutik avdlanig-
Kingigtorssup nua, NCip erivåne nunanut issikivigigsorssuaK.
Fjeldet Hjortetakkens spids, hvorfra der er en fantastisk udsigt over Godthåb-landct.
3