Atuagagdliutit - 22.03.1956, Blaðsíða 4

dlo uvagut uvdlume pissartuartug-
ssatut issigissavtinik.
araberivdle tamåko naluvai. nu-
nåune nangmineK piginago åtartu-
garinarpå, nunautiligssuarmutdlo
pigingnigtumut ilåne nuname av-
dlamikaluartumut akiliuteKarta-
riaKarpoK. siutitoK Katigagtordlu-
nit karrinutdlo kivdlut kisisa nu-
namik påssussinerminut ikiorti-
gai. puilassumit imertartarpoK
sårdlo Aperåp Isåp Jåkuvdlo na-
låne. uvdlåralåmit unugssuårmut
sulissarianarpoK igdlupalånguame
najugaKardlune nåmåinarnerpå-
migdlo nerissaicardlune. atuarsi-
nåungilait agdlagsinaunanilo. nå-
magigtaitdliungilardle, sujornati-
gutdlumt namagigtåisimångilaK,
pissutsinik atugkaminit avdlau-
ssunik ilisimassaKånginame. nu-
nautiligssuit åtartortitatik nunat
avdlat pissusinik tusagaKarpat-
dlårKungilait tusartaleraluarunik
åtartornermingnut akiliutait mig-
dleKinangmata agdlåtdlo imaK-a
nuna nangmingneK pigiumatdler-
sinauvdlugo.
månale jutit nunasingmata ara-
berit påsilerpåt sulivatdlångika-
luardlutik ingminermingnit inuv-
dluarnerusinaussut, tauvalo åma
tåukunatut atugarigsårtigerusu-
lerput. tamånalo nunautiligssuit
soruna nuånaringilåt naussorig-
saissortatik naKisimaniarssariga-
mikik. nunautiligssuit ikigtut ara-
berit atugarigsårnerussariaKarne-
rånik påsingnigtut eridgsinarne-
russumik ineriartornigssaK kig-
sauligåt. taimaingmat jutit nuna-
siniartut ungorniarssarilerpait.
tuluitdlo såkutuisa jiitit igdler-
sortuåinarsinåunginandkik ing-
mingnut igdlersorsinaunigssånik
akuerait. igdlersornigssamutdlo
peKatigenalerput taissunik Haga-
nan (hebræerisut isunialik: igdler-
sorneK).
aporåunerit anierdliartorput,
nuname erkigsineKalerKuvdlugo
tuluit aulajangerput jutit nuna-
siortornerat unigtiniardlugo. tau-
vale sorssungnerssuaK autdlar-
nerpoK kikut tamaisa avdlanik
erKarsautigigsagssitdlugit. sor-
ssungnerssup nalåne nuname er-
KigsivitdliorneKångingajagpoK.
ukiutdle tåuko jutinut silar-
ssuarmiunut ajornerpåuput. ty-
skit nunane Europamilo nunane
tyskinut atassune jutit malerssor-
neKalerput agdlåt jutinik nungu-
titsiniarnertut pilersumik. nazistit
amilårnartumik jutit Europaml-
tut 5—6 milliunit toKorarpait,
sorssungnerdlo inermat nunane
Hitlerip OKausigssaKarfigisima-
ssaine jutit ikigtuararssuångorsi-
måput.
amerdlanerssait — 20.000
migss. — tigussanut inigssianlput
ilanutait toKutausimassut. anger-
dlarfigssaKångitdlat, najugait ase-
rugausimangmata. nunanilo någ-
dliugfigissamingne inoridgkumå-
ngitdlat, nunavdlo suvdlunlt tigu-
j umångingmatik Palæstinamut
nunasiniarput, naugdlo jutit ukiu-
ne 2000-ngajangne silarssuarme
siåmarsimasimagaluardlutik Pa-
læstina nunavingmigsut uterKig-
figssamigtut nautsorssutuarpåt.
nautsorssuneivarpoic jutit silar-
ssuarmrtut tamarmik 15 milliunit
migssiliorait. tåukunånga 2 mil-
liunit Palæstinamlsinåuput. jutit-
dle amerdlanerssaisa nuna naju-
gartik inuvfigissartigdlo Kimagku-
massångilåt sordlo Amerikame
Europavdlo nunataisa ilaine ing-
mingnut umigssumgitsune. jutit-
dle malerssugaussut nunagssave-
Kångitsutdlo nålagauvfik nutåic
Israel PalæstinamitoK inulersor-
niarssaråt.
araberit erKigsivitdliorneruler-
Kunagit tuluit tåssa aulaj angersi-
måput j litit nunasiortortarnerat
unigtingajangniardlugo, jutitdle
igdlersornigssamut såkututik Ha-
ganah ikiortigalugit nunamut
iserniarssarissarput. Haganahle
tulungnit inerterKutaulermat i-
ssertornerinåkut sulissarianarput.
amalo jutit araberitdlo ingnxing-
nut sorssutilerput. tamarmik tu-
luit pasigdlerpait akernamingnik
ikiuisoralugit, taimaingmat åma
tuluit såkutue såssutarpait agsut-
dlo ajornartorsiulersitdlugit.
tuluit nålagkersuissuisa påsivåt
suliagssan FN-imut tuniutariaKar-
toK. FolkeforbundetorKatut FN
nunarpagssuarnik ilaussortaiiar-
poK. oKatdliserujugssuarnerit ki-
nguneråt aulajangerneKarmat Pa-
læstina mardlungordlune avineKå-
sassoit, jutit åma araberit nåla-
gauvfinik. jutit nunap avgornig-
sså nuånaringilåt. nåmagåtdle nu-
na pissar tik jutinut nunasissaria-
Karnerpånut nåmåsangmat. ara-
beritdle FN-ip aulajanginera akue-
riumångilåt, araberitdlo nålagauv-
fé arfineii mardluk Palæstinap
avatånitut nalunaerput sorssugku-
mavdlutik jutit nålagauvfigtåsag-
pata. isumaicarput jutit nunaiiå-
ngitsut araberit ukiorpagssuarne
najugarissåne Palæstinamitinia-
gaunerat ernungitsussoK. jutit
akiput araberit nunait Palæstina-
mit 140-riardlutik angnerussut
amalo jutit uterarfigileriarmåssuk
aitsåt araberit nuna tåuna soku-
tigissarilersimagåt. eriiaimajuar-
tariaKarpoK inuiangnut tåukunu-
nga mardlungnut kristumiunut-
dlume Palæstina tåssaungmat nu-
na iluartoK, Jerusalåtdlo ugperi-
ssarsiortunut igdloKarfiungmat
iluartoK, taimaingmat nuna tåuna
tamarmik soiiutigåt.
1948-me tuluit Palæstina Kimag-
tugssångoramiko Kimagpåt, uv-
dlordlo tåuna jutit nålagauvfiat
nutåK Israel pingorpon FN-ip au-
lajanginera nåpertordlugo jutinut
nunagititagssame araberit akiune-
rigaluat nungutitaungmat. jutit
nålagkersuissortårput ilisimatoK
tusåmassaK Weizmann præsiden-
teralugo. (Weizmann uldune 40-
ne sulisimavoK Palæstina jutinut
nunagssångortiniardlugo) sor-
ssungnerssuarmilo sujugdlerme
navssåminik tuluit nålagkersui-
ssue iluaKusersimaKingmatik tu-
luit Kinuvigåt nangmineK piuma-
ssaminik akigssarsiagssaminik
nersornautigssaminigdlunit Kiner-
serKuvdlugo. „uvanga pivdlunga
kigsauteKångilanga, inugtåkale
nunagssai£arKuvåka.“ kigsautå
tåuna Balfourip nalunaerutåne
OKautigineKarérsume inerneKar-
Pok). erngerdlune aulajangerne-
KarpoK nålagauvfigtåp jutit agge-
rumassut tamaisa tigusagai, nu-
navdlo inugerigai inugtaonatau-
ssutut najugaKåinåsassut piuma-
ssamingnigdlo ugperissaKåsassut.
påsinarsivordle åma araberit
asule sujorasårisimångitsut. uv-
dloK tåunarpiaK jutit nålagauvfig-
tåvat nalunaerutigineKarniariar-
toK igdloKarfé Kavsit silåinarmit
sassunenarput, araberitdlo kigdle-
Karfik FN-ip aulajangigå tamåker-
dlugo jutinut såssussiput. arabe-
rit amerdlaneroKingmata pitsau-
nerpånigdlo såkonardlutik jutit
erninaK akiukungnåisangatineKa-
raluarput. avdlardluinarmigdle
pissoKarpoK. jutit såkugssarsiput,
araberitdlo såssussissut jutinit tu-
nuartitåuput. imalo pissauneKar-
tigileraluarput araberit nunaisa
ilait agdlåt tiguarsinaugaluardlu-
git, tamånale soKutigingilåt.
sivitsortoK kisame FN-ip akiu-
neK isumaKångitsoK akiututdle
ilungersusimassåt unigtipå. inuit
tusinterpagssuit toKutauvdlutig-
dlo ikiligåuput, iiårtartunigdlo nå-
kåtitsinikut aserugkat naligdlit
angnertoKaut araberit jutitdlo nu-
nåine. aussame 1948 kisame akiu-
kungnaerput eriiigsinigssardlo su-
junertaralugo atautsiminerit aut-
dlarnerdlutik. kisiåne araberit ju-
titdlo sujulerssuissue isumaKati-
gigsinåungitdlat piumassatik ute-
riserfigalugit. taimaingmat FN-ip
angut isumaKatigigsitsiniartug-
ssaK tornarpå, tåssalo angut sven-
skit røde korsine sujuligtaissoK
grev Folke Bernadotte. angutip
tåussuma sorssungnerssup sorai-
lernerane danskerpagssuit tyskit
tigussanut inigssiåinit ånåusima-
vai. tåuna Palæstinamut autdlar-
tineKarpoK araberit jutitdlo isu-
maKatigigsiniardlugit sorssung-
neK nangineKarKunago. Bernadot-
te Kåumatåluit sulivoK, suliagssa-
nile nåmagsitinago toKuneKarpoK.
jutip ilungersortup igdluinarssu-
mik autdlaivdlugo tonupå, pisima-
ssuvdlo tåussuma jutit silarssuar-
me issigineKarnerat agsut ajorsi-
sipå.
Bernadotte kingorårdlugo ame-
rikamio dr. Ralph Bunche piko-
reicalune suliagssan nangipå jutit-
dlo araberitdlo nålagauvfé isuma-
Katigigsitdlugit.
pingårnerdle månauvon tåssa
Israel araberitdlo eridgsivigssio-
Katigmgingmata. araberit nålagait
OKarput nangmingneK nunagiga-
miko Palæstiname nålagauvfik
sunalunit akueriumanago. årdleri-
gåtdlume jutit nuna tamåt tiguar-
sinaugåt imaKalunlme angneru-
ssumik, akerdlianigdle jutit år-
dleriput araberit sorssulerKisaso-
ralugit. nunat tamarmik taimaing-
mat amerdlaKissunik aningaussai'-
(nup. lG-me nangisaoK)
Sikuiuitsurae kujatdlerme igdluaraK ilisimatOt R. F. Scottip åma sir Ernest Shackletonip 1910—12-ime ilisimassagssarsiornermingne
atorsimassåt. ungatåne KånaK Erebus.
En hytte i sydpolar-området, som benyttedes af forskerne R. F. Scott og sir Ernest Shackleton under deres ekspedition i 1910—12.
I baggrunden ses bjerget Erebus.
i