Atuagagdliutit - 22.03.1956, Blaðsíða 17

MÉSSRTBVTIOTJ^^^gf
Magellan-mik oKalugtuaK
(nangitaiv))
Danmarkime Kastrupimit Kiname Pekingimut avaussua sivisoicaoK. —
Kingminguit uko „pekingiser“inik pissagait autdlaleramik tipaitsuinar-
torssfirpalungitdlat. Kastrupime timassunik niorKUtilik Krag pckingi-
serinik Pekingimut nioi'KutoKartuVOK — ilå Kuianaa?
Der er lang vej fra Kastrup til Peking, og de søde små pekingesere
var lidt benovede over situationen, da de blev sendt ud på den lange
rejse til deres nye fædreland. Det er dyrehandler Krag i Kastrup, der
eksporterer pekingesere til Peking, og det er jo i sig selv en ganske
pudsig ting.
kisianimiuna Kanon iliorniåsava? så-
kutut igdloKarfingmik pårssissut nåla-
ganukåsava? någga, igdlautigitlnå-
saoK, tusåssålo aliortugåinautmeKå-
savdlune. igdloKarfingmingme pårssi-
ssut OKalugtuanut taimåitunut akule-
runiarnaviångitdlat.
silatusarnerpåtut iliornerusagaluar-
poK nangmineK tamåkununga akuleru-
niångfkåine. kisiåne kamagpoK angut
tåuna KaKortunik nujalik kinaunersoK
sunersordlo inupalåp ajortumisagpa-
go. ajornaKaoK, taimailiortoKartaria-
KångilaK. Fernandop nangmineK akor-
nuserniartariaKarpå, avdlatdlo tama-
tumiinga akulerutiniartariaKångilai.
sule KåumångitsoK Fernandq umiar-
ssuit talitarfiåne nåpartat Kaleriåt a-
kornånut torKordlune igsiarérpoK,
nalunångilardlo aggersoKarpat ara-
jutsinaviångikå. angumik sarKumiuto-
Kariarpat pigsigfigi'erssårpå akornu-
serniardlugulo. avdlatutdle ajornarsl-
naungmat såkoKartariaKårpoK. tdner-
dlerpoK, tulagtarfingmltordlo umiat-
siaup nigsigssua nanigamiuk tåuna så-
kugssamausiupå.
utarKinine sivitsoriångitsoK takuler-
på angussuaK angisoK nakugunartoK
KaKortunik nujalik aggersoK Kajang-
naitsorssuarmik ajaupiaKardlune.
Fernandop kalerrisåsavdlugo sar-
Kumerfiginaleraluardlugo påsilerpå
kingusinårérdlune; sunauvf amiuna
angutip kingorånit tårnerssat avKuti-
galugit maligsimagå, tåssauvordlo to-
KutsiniaK saverujugssuarmik nagsatå-
lik.
' Fernandop sariuimerniarneranit sut
tamarmik pilertornerujugssuput. a-
ngut akornuseriarstnaujungnaerérpå
savigssuarmik silugussivdlune kåpu-
terKajålerérmago. Fernando erKarsa-
ngårnane tåssångåinardluinaK nigsig-
ssuuk sujumut isagutitdlautigalugo
inupalå« niuata igdluagut nigseKå nu-
sugdlugulo. nigsitå nivdlitdlautigalu-
ne tipipoK savigssuane katagdlugo.
angut angisoK tåssångåinaK såter-
poK, inupalårdlo tigoriardlugo ajåu-
pissaminik unatartorssuångorpå, ka-
magtingmanime. tåunale nivdliångilaK
inuit ugsagtiniångmamigit. kisa angu-
tip iperarpå, suangavdlugulo: „ar-
pangniarit, Kingmikasik-å, savit tigor-
Kisångilat, uvanga pisavara."
inupal&K nålagkasuaKaoK ernlnar-
dlo Kimagugdlune; angutip nåpartat
såterpai Fernando tunuåne sule isser-
torsimangmat.
„Kaivdlutit sarKumerniarit," otcar-
Pok, „påsivdluarpara inunera ilingnut
akiligagssarilerdlugo. kisiåne inupalå-
mut takutiniarsimångilavkit, takuva-
ralo nigsik såkugigit." —- tauva nu-
kagpiaraK paormordlune sarKuiner-
poK.
„suna — nukagpiaraK. ilumut sapit-
suviusimavutit." angut nivdllnarpoK
Fernando agssåtigut eKerulugdlugo.
„KanoK-una ilivdlutit ikioriartorumav-
dlunga ei-Karsaut pisimaviuk?“
mana KåumalerpoK, Fernandovdlo
takornartap kinå issigisinauvå. issai-
sa tungu jornerisa ajungipalussuse
iluarivigpai. taimåitoK takornartap
portugalimiutordlune OKalungniarne-
ra ilungersuassoK, påsinarpordle.
Fernandop anersårulungnerit Kilå-
vata Kårajugtup onalugtuartainik ta-
manilf onalugtupå, takornartavdlo lu-
pigusoKalune tusarnårpå.
Fernando inermat OKarpoic: „tcai-
git, ingerdlaKatigilånga, sapingisavnik
tuaviordlunga Lissabon Kimangnia-
ravko; tauva ilisimassariaKagkangnik
OKalugtutisavavkit." uvdlåralånguga
kugssup Tajoflodenip sinågut sivisu-
kut ingerdlatitdlutik, takornartaK ona-
lualårpoK:
„ntaunga Portugalimut pivunga kli-
nge suliamik pingairtorssuarmik nalu-
naerfigiartordlugo. ilivse portugali-
miussuse imåkut Indiamut aviaitig-
ssap navssårineKarnigsså sulissutigi-
lersimavarse. Afrika kujatågut uiar-
dltigo misiliniarsimavuse. uvangale
navssåråra, kimukåinardlune umiar-
tornikut ajornånginerunigsså.“
„kimut!“ Fernando lupigutsangner-
mit suangåinavigpoK.
„åp, nunarssuaK angmalortugpat,“
takornartaK Kungujugdlune na.vsuiai-
lerpoK, „kisiåne tamarssuat OKalugtua-
risagåine sivisuvatdlåsaKaoK, Kanon
pisimanivnik OKalugtfitinåsavavkit.
autdlarKaut&ne kunge onautsika so-
Kutigeicalugit nålaorpoK, Kinuvigånga-
lo Lissaboniinériaivdlunga suliagssan
ingminerminit erivarsautigerérser-
dlugo.
kisiåne akimanerup kungikunltup
erKarsåumik kunge sarKumivfigisima-
va, issertortukut umiarssuarmik ki-
mukartumik autdlartitsiumavdlune su-
liama atorsinåussusianik misilissug-
ssamik, kisalo kunge akuerssisimavoic.
akimanerup tåussuma nangminérdlu-
ne umiarssuaK sujulerssorsimavå. tai-
mailiordlune Kanon iliorniarnivnik
piaivfiginiarpånga nangmineK tamåna
iluaiiutigiumavdlugo tamåna pasisa-
vat.
kisiåne Kanon iliornipilua pasigdli-
pilungnerinauvoK. iluamérsungina-
milo erninaK uterpoK. tauva kungip
nalunaerfigånga KanoK iliorniarnera
atorsinåungincrardlugo, taimåitumik
autdlarnigssavnut piarérsalugsinarsi-
mavunga atorKigkumajungnaermanga.
akimanerdle påsingnerrajugsimavoic
suliap tamatuma namagsineKarnigssa
ilisimavdluariga, taimåitumik-una sa-
vigssuarmik årissavkut kapissauvdlu-
nga kugssuarme aulisagkanut ner-
dliuteriaraluarånga. tauva suliapilua
uvanga OKalugtuaringitdluinåsavara;
ivdlit ånåuparma, umativkutdlo ajo-
rigaluaKåra tåssåinaugama angut pit-
sok, pigissanångitsoK ilingnutdlo aki-
liutigssaKångitsoK."
„nåmerdluinaK akigssarsiniångila-
nga,“ Fernando pilerpon, „kisiåne
OKarfiginiånga, sumukarniarpit-una?“
„Spaniamut," takornartaK nangångi-
vigdlune akivoK, „imaKa ktingip arnap
ajungitsup umiarssuarmik pissaria-
lcartitavnik tunisinåusavånga."
„ilå, suliariniagkåme tåimaitingi-
lat?“ Fernando ilungersorpalugdlune
aperivoK.
„ilauna, — taimaititsiniångivigpu-
ngame," takornartaK aulajangersimar-
paloKalune onarpoK.
Fernandop issine KåumarigsiteKalu-
git akivå: „nuånåKåunga pivfigssa-
Karsimagama angutip iligtut atorfig-
ssanartigissup ikiornigssånut; avig-
sårtinatale atingnik nalunaerfigerKu-
galuarpunga."
„italiamiuvunga genovamiuvdlu-
nga,“ takornartaK akivoK. „atera tå-
ssauvoii Kristoffer Kolumbus. ivdli-
111c Kanon ateKarpit?"
„uvanga Fernando Magellan-imik
ateKarpunga."
„Fernando Magellan," Kolumbus
oKarpon, „uvdlangup matuma erKåi-
ssutigssånik tunisavavkit," kalungnér-
Kat perdlagkat Kungatsiminltut piar-
pai, oKardlunilo: „takuvat, tåssa nu-
narssuaK angmalortoK, — igalåminer-
mut Kalipåinardlugo Kularnaitdlisitau-
vok. tåussuma agfå uvanga ajugauv-
figiniarpara tOKusagaluarumalunit.
imana agfå ivdlit ajugauvfiginiarsl-
nauvat; naluriångilatime tamatumunga
pisinauvdluartutit. månalo imivdluar-
na, Kujamasugdlunga erKarsautigisså-
savavkit."
Kolumbusip Fernando agssågut eice-
rujugssuarpå, autdlarKigdlunilo. Fer-
nando Magellanile KeKaratdlarpoit
Lissabonip igdlorssuarssue, kugssuv-
dlo akua sileicissoK Atlanterliaver-
ssuarmut sangmissoK uvdlangup se-
Kernata Kingorugtugai issigingnår-
dlugit.
misigaoK inunermine nutåmik piler-
sitsivigineKardlune, nunarssuaK ang-
malortoK agssaminilermat, ■— nauk
igalåminermut Kalipagåinaugaluar-
dlune.
tamåna atorKårfigsiuineruvoK. Ko-
lumbusip nunarssup agfå pingitsaili-
neKartutut ilungersutigå, navssåralu-
gulo — tåssåungikaluartOK India ili-
magissane nunarssuvdle ingmikor-
torssua nutåK, Amerika. Magellaniv-
dle nunarssuaK angmalortoK tamåt pi'
ngitsailissauvfigå, kingorna tåssaule-
rame nunarssuarmik kaujatdlaerKår-
tOK.
arabimiut niindssut niviarsiarartaisa atuarfiat. arabiamiut Kimåssut 906.000-
iussut FN-ip Palæstiname sullssuisa isumagissaisa agfait mOi'åuput. FN-ip
atuarfilialne 304-ne måna tamarmik atuartOput. una niviarsiaraK Gazap ersftne
Kivssinermik, agdlapalårinermik, iligserinermik merssornermlgdlo illniartor-
pagssuit Uagåt. suliait ilfttigut m'ni,ne ilåtigutdlo arabiamiut nålagauvflnut
avdlanut lunineKartarput.
■" - -
Pigeskole for arabiske flygtninge. — Halvdelen af de 906.000 arabiske flygt-
ninge, som FN’s Hjælpe- og Arbejdsorganisation for Palæstinaflygtninge
(UNRWA) tager sig af, er børn. T)e får nu alle elementær undervisning i de
304 skoler, som organisationen har oprettet eller yder støtte til. Her ses ved
rokken en af hundreder af de unge flygtningepiger, som ved et af institutterne
i Guza-området uddannes i vævning, broderi, tilskæring og syning. Institut-
ternes frembringelser sælges dels lokalt og dels til forskellige arabiske stater.
18