Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 11.07.1995, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 11.07.1995, Blaðsíða 3
Nr. 53 • 1995 3 GRØNLANDSPOSTEN Puisit amerpassui eqqaannaakkat INUlAQATIGItTTUT AVIISI 1861-imi tunngavilerneqartoq Partiilersuulluni politikkimut aningaasaqarnikkullu immikkut arlaannaanulluunniit atanngitsoq GRØNLANDS NATIONALE AVIS Grundlagt 1861 Uafhængig af partipolitik og okonomiske særinteresser Naqiterisitsisoq Udgiver Suliffeqarfik imminut pigisoq: Den selvejende institution Atuagagdliutit/ Grønlandsposten Aqqusinersuaq 4 Postbox 39, 3900 Nuuk Tlf.: 2 10 83 Fax: 2 54 83 / Fax: 2 31 47 Siulersuisut Bestyrelse Arqalo Abeisen (siulittaasoq/formand) Agnethe Nielsen (siulittaasup tullia/næstform.) Juaaka Lyberth Hans Anthon Lynge Egon Sørensen Jørgen Olsen Allattoqarfik Administration Jan H. Nielsen (forretningsfører) Jørgen Olsen Inge Nielsen Allaffiup ammasarfia/Kontortid: Mandag-fredag: Kl. 9-12 og 13-16 Aaqqissuisuuneqarfik Chefredaktion Laila Ramlau-Hansen (akis./ansv.) Martha Labansen (adm. Dir.) Aaqqissuisoqarfik Redaktion Lauge Arlbjørn, (redaktionssekretær) Kurt Kristensen John Jakobsen Pouline Møller Jens Brønden Ludvig Siegstad Karen Kleinschmidt Aleqa Kleinschmidt (nuts./tolk) Aage Lennert (nuts./tolk) llanngutasslortortaavut Korrespondenter Nanortalik: Klaus Jakobsen Qaqortoq: Paulus Simonsen Narsaq: Johan Egede Paamiut: Karl M. Josefsen Maniitsoq: Søren Møller Kangaatsiaq: Lone Madsen Qeqertarsuaq: Hans Peter Grønvold Upernavik: Knud II Kristian- sen, Uummannaq: Thorkild Nielsen Emil Kristensen Tasiilaq: Simon Jørgensen Ittoqqormiit: Jonas Brønlund Annoncet Annoncer Laila Bagge Hansen (annoncechef) Tlf. (009 299) 2 10 83 Fax: (009 299) 2 31 47 Telefontid: Kl. 09-12 og 13-16 Svend Aage Svalberg (annoncekonsulent) Tlf. (009-299) 2 50 46 Fax. (009-299) 2 50 47 Ullut tunniussiffissaq kingulleq: Marlun.aviisimut: Pingasunn. nal. 10 Sisiman.aviisimut:Talliman. nal. 10 Sidste indleveringsfrist for: Tirsdagsavisen: Onsdag kl. 10 Torsdagsavisen: Fredag kl. 10 Pisartagaqarneq Abonnement Ukiup affaanut: kr. 675,- Ukiup affaanut Politiken Weekly ilanngullugu: kr. 857,- Ataasiakkaarlugit pisiarinerini: kr. 15,- 1/2 årligt abonnement kr. 675,- 1/2 årligt abonnement ml Politiken Weekly kr. 857,- Løssalgspris: kr. 15,- Giro 9 06 85 70 Nuna-Bank: 120-00-26973 Grønlandsbanken: 150-424-7 Suliarinnittut Produktion David Petersen (Tekn. Dir.) Niels Bjørn Ladefoged Miki Larsen Naqiterneqarfia Tryk Kujataata naqiterivia/ Sydgronlands Bogtrykkeri Nissik Reklame Lis Skatte Box 929, 3900 Nuuk Fax 2 31 47 NUUK(LS) - Nunatta imart- aani puisit ukiuni kingullerni amerliartuinnarput. Kisitsi- sillumi takutippaat ukiumut puisit 150.000-t missaanni pisarineqartartut. Qularnan- ngivipporlu ukiuni aggersuni puisit suli amerlanerusut pi- sarineqartarnissaat. Pisarineqarsimasulli amii tamarmik Nunatta Ammeri- viani suliarineqarlutillu a- vammut tunisassariarineqar- neq ajorput. Nunatta Amme- riviata 1994-mi puisit amii 60.000-t pisiarisimavai. Pisaasartut pingajorarteru- taasa missaat tunitsiviss- aqannginneq pissutaalluni i- giinnameqartarput. Sila atoruminartillugu pui- sit 20-nit ikinnerunngitsut Nuup kalaalimineerniarfiani pilanneqartarput, taakkulu amii tunitsivissaqartinneqan- ngimmata eqqaavissuarmut igiinnarneqartarlutik. Puiserpassuit Puisit amii aatsaat paner- teqqaarlugit Nunatta Amme- rivianut tunisaasarput, puisil- li amii qassaannakkat Qaqor- tumi tunisaasarlutik. - Ammit qassaannariarlu- git tunitsivissaqartittuugalua- rutsigik igiinnartassanngik- kaluarpagut, Nuummi KNAPP- mi siulersueqataa- soq Didrik Petersen oqarpoq. - Nuuk puisilissuummat u- kioq kaajallallugu ullut ta- marluinnaangajaasa puisinik tuniniaasoqartarpoq, amiilu- rni tunitsivissaqartinneqan- ngimmata igiinnarneqartarlu- tik. Qularnanngilluinnarporlu Nuummiinnaq puisit amii ukiumit tusindtit arlallit igiin- narneqartassammata, Didrik Petersen nassuiaavoq. Nuummi piniartut malugi- arpaat ukiuni kingullerni NUUK(LS) - Sælbestanden vokser støt i Grønland. Ifølge opgørelsen fra hjemmestyret fanges der omkring 150.000 sæler om året. Der er ingen tvivl om, at fangsten vil blive større i de kommende år. Det er dog ikke altid, at sælskindende når Great Gre- enland for at blive behandlet og eksporteret. I 1994 opkøbte Great Greenland 60.000 sælskind. Cirka en tredjedel af fang- stskindene bliver smidt ud på grund af manglende ind- handlingsmuligheder. Når vejret er til det, bliver der dagligt flænset mere end 20 sæler ved Brædtet i Nuuk, og da der ikke findes skin- dindhandlingsmuligheder i byen, bliver skindene kørt ud til dumpen. Masser af sæler Sælskindene skal tørres først, før de sælges til Great Green- land, men i Qaqortoq kan man dog indhandle afspæk- kede sælskind uden anden form for behandling. Nuup eqqaa puiserpassuaqa- lersimammat. Qularinngillu- inarpaallu Canadap sineriaa- ni puiseeqqanik piniarun- naarnerup kingunerisaanik puiserpassuaqalersimammat. Pinngortitaleriffiullu ittuata Klaus Nygaardip tamanna uppernarsarpaa. - Ilumoorpoq ukiuni ki- ngullerni nunatta imartaa puiserpassuaqalernerusi- mammat Canadap sineriaani puiseeqqanik piniarunnaar- nerup kingunerisaanik, Klaus Nygaard erseqqissaavoq. Piniartullumi ilaannut pui- sinniarneq susaarfiuneq ajor- poq. - Agguaqasigiisillugu sa- paatip akunneranut puisit ar- fineq marluk pisarisarpakka, - Hvis vi havde haft mulig- heder for indhandling af afs- pækkede sælskind, kunne vi undgå at smide så mange skind væk, siger Didrik Petersen, bestyrelsesmedlem i KNAPK’s lokalafdeling i Nuuk. - Der er masser af sæler ved Nuuk året rundt, og der- for sælges der sælkød ved Brædtet næsten hver dag året igennem, mens skindene blot bliver smidt ud. Der bliver sikkert smidt flere tusinde sælskind ud om året, fortæl- ler Didrik Petersen. Fangerne i Nuuk har kon- stateret, at der hidtil er kom- met flere sæler til området i de seneste år. De er ikke i tvivl om, at det skyldes at man er holdt med drab på babysælerne i Canada’s kyst. Denne oplysning blev bekræftet af naturinstituttets direktør, Klaus Nygaard. - Det er rigtig, at der er kommet flere sæler i de grøn- landske farvande på grund, at man er holdt op med at dræbe babysælerne i Canada, pisamalu amii tamaasa igiin- nartarpakka tunitsivissaqan- ngimmat, Nuummi piniartut ilaat Morten Heinrich erseq- qissaavoq. Nuummi KNAPP-p siulit- taasua Vittus Nielsen isuma- qarpoq puisit amii akigisaar- tinnerullugit tuniniarneqarta- lertuuppata tuniserusuttut a- merlanerulissagaluartut. Aalisarnermut Piniarner- mullu Naalakkersuisoq Pavi- aaraq Heilmann oqarpoq Nu- natta Ammeriviata KNAPK- llu isumaqatigiissutigisima- saat ataqqisariaqartut. - Taakku isumaqatigiissu- tigisimasaat ajunngereerpoq. Nunatsinniilliuna nunanut allanut ammit tuniniarnissaa- sa aaqqissuulluarnissaat understreger Klaus Nygaard. Der eri dag altid mulighed, at fangerne kan komme hjem med fangst. - Jeg fanger i gennemsnittet syv sæler om ugen, og desværre smider jeg alle sælskindene ud, fordi jeg ikke har et sted at sælge dem, siger en af fangerne i Nuuk, Morten Heinrich. Formanden for KNAPK’s lokalafdeling i Nuuk, Vittus Nielsen, mener, at hvis sæl- skindspriserne var bedre, kunne der indhandles flere sælskind. Landsstyremedlemmet for fiskeri og fangst, Paaviaaraq Heilmann siger, at de eksi- sterende aftaler mellem Gre- at Greenland og KNAPK må respekteres. - Aftalen mellem de to par- ter er god nok. Det der skal gøres noget ved, er eksport- mulighederne fra Grønland, understreger Paaviaaraq Heilmann. - Derudover skal der gøres noget for at aflaste fangernes arbejde med behandlingen af sælskind inden indhandlin- maannakkut sulissutigine- qarnerusariaqalersoq, Pavi- aaraq Heilmann erseqqissaa- voq. - Aarnma piniartut pitsaa- nerusumik pisaariinnerusu- millu amernik tunisisinnaa- lernissaat sulissutigisariaqar- luni. Kiisalu sumiiffinniit Nunatta Ammerivianut as- sartuineq pitsanngorsartaria- qarpoq amernillu uninngatsi- tiviit aarnma pitsaaneruler- sinneqartariaqarlutik, Piniar- nermut Naalakkersuisoq o- qarpoq. Sulissutiginiaraat Nunatta Ammeriviata, Great Greenlandip. sulissutigiler- saarpaa puisit nunatsinni pi- saasartut tamaasa suliariler- gen finder sted. Der skal også gøres noget for at for- bedre transportmulighederne mellem fangststeder og Gre- at Greenland samt for at gøre depoterne mere tidssvarende, siger landsstyremedlemmet for fangst og fiskeri. Den nye projekt Great Greenland har nu pla- ner om at opkøbe alle slags sælskind. Skindinspektøren i Great Greenland, Inunnguaq Peter- sen, har brugt et år på at undersøge, hvordan man kan aflaste fangerne med behandling af skind inden indhandlingen. - Jeg fremlægger min rap- port af undersøgelsen for den nye bestyrelse i Great Green- land i midten af juli. Såfremt min rapport godkendes af bestyrelsen, og med lidt god vilje fra landsstyrets side, vil vi kunne opkøbe alle slags skind om få år, siger Inunn- guaq Petersen. - Jeg vil endnu ikke røbe, hvordan skindene skal sinnaassallugit. Nunatta Ammeriviani a- mernik nakkutilliisuutitap 1- nunnguaq Petersenip ukioq ataaseq atorlugu misissorsi- mavaa puisit amiisa piniartu- nit pisariinnerusumik tuni- sassanngortinneqarsinnaaler- nissaat. - Misissuinerma nalunaar- usiornera Nunatta Ammeri- viani siulersuisunngorlaanut juuli qiteqquteriarpat saq- qummiuttussaavara. Nalu- naarusiaq akuerineqassappat Naalakkersuisullu piumas- suseqassappata, taava ukiua- lunnguit qaangiuppata ammit tamaasa pisiarilersinnaasa- vagut, Inunnguaq Petersen erseqqissaavoq. - Maannakkut saqqummi- ukkusunngilara ammit qanoq piniartunit tunisaasalernis- saat. Qularutiginngilluinnar- parali periusissaq nutaaq atu- lerpat piniartukkormiunut o- qilisaataassaqisoq. Misilugutaasoq Maannakkut ammit panertil- lugit tunineqartarput. 1994 misiligutaasumik kujataami- ut qassaannakkanik tunisi- sinnaalersinneqarput. - 1994-p siornatigut kuja- taani taamaallaat ammit pa- nertut 200-t missaanniitut tu- nisaasarput. 1994-mili qas- saannakkanik tuniniaaneq aallartimmat 6.000-t tunin- eqarput. Piniartut ilaannut tamanna iluanaarutaasaqisoq qularnanngivippoq. Ameq qassaanagaq isumaqatigiis- sutit naapertorlugit 180 kro- nilerlugu pisiarineqartarpoq. Piniarluatummi ilaat ulluni ikittuinnarni 15.000 kroninik ameerutisisarput, Inunnguaq Petersen nassuiaavoq. behandles inden indhandlin- gen. Jeg er dog ikke i tvivl om, at den nye form vil afla- ste fangerne gevaldigt. Forsøg Idag indhandles der kun tørrede sælskind. I 1994 star- tede man i Sydgrønland et forsøgsprojekt, der går ud på indhandling af skind, som blot er afspækkede. - Før 1994 blev der kun indhandlet omkring 200 tørrede sælskind om året i Sydgrønland. Men da forsøg- sprojektet blev indført i 1994, blev der indhandlet 6.000 afspækkede sælskind. Projektet har helt sikkert været givtigt for nogle af fan- gerne. Ifølge aftalen koster et afspækket skind 180 kroner. Og de flittigste fangere kan i løbet af få dage indtjene 15.000 kroner ved salg af afspækkede sælskind, forkla- rer Inunnguaq Petersen. Nunatsinni ukiumut puisit 150.000-t missaanni pisarineqartarput, taakkulu pingajorarteru- taasa amii, 40.000-t missaanniitut igiinnarneqartarlutik. Maannakkut Nunatta Ammeriviata pisaasartut amii tamaasa pisiarilersinnaassallugit sulissutigaa. I Grønland fanges der hvert år omkring 150.000 sæler, og cirka en tredjedel af fangstens skind bliver smidt ud, det vil sige omkring 40.000 skind. Nu har Great Greenland planer om at opkøbe alle former for sælskind fremover. Masser af sælskind smides væk

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.