Atuagagdliutit - 11.02.1954, Qupperneq 20

68
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 3
merartavtinut.
S)(jB <S)(e> S)(e) <S)(t) S)(e) <S)(t) <S){e> <5)(e> <5)(e> S)(c) <5)(e> 6)(jb <S)(t) (5)(e> S)(t) S)(e> <*)(© G)(t) <5)(c) S)(e) S) (c) (5)(c> S)(e) <5)(e> S)(e) <5)(t)
Lina itavdlunåtungortiniariarsiuk,
iiugterivdluarsimassut ilåt makitsi-
nikut akigssarsiagssaiiarumårpoK.
aulisartOK eniasuitsoK
Sålumut aulisartuvoK eitiasuitsoK
pikorigsordlo. sujugdlcrmik umiau-
ssåråinaKarpoK. kisiåne akigssarsiv-
dluartarpoK, taimåitumigdlo kingor-
na pujortulérartårdlune. igdlua angi-
suvok. augpalårtumik KalipauteKar-
poiv, katitdlugitdlo arfinilingnik iga-
l&KarpoK. nulia igalåt såvine kussa-
nartunik naussuteKarpoK. Sålumflp
ernera Mikiarse arKaneK-mardlung-
nik ukioiiarpoK. anssame atuångiv-
fingmine angune aulisaKatigissarpå.
Mikiarse KorortuaraKarpoK nangmi-
neK pisiarisimassaminik. sujorna jut-
dlime ilagissanilo aKigssitorput nang-
mineK pissarisimassaminik. mama-
Kaut.
Mikiarse angajoritåvilo Kapisiling-
ne najugaitarput. Kapisigdlit Nup ka-
ngerdluanlput. Kapisigdlit kitånlpoK
Pisigsarfik — KaiearssuaK tusåma-
ssaiv.
Kavdlunatungortinera nagsiutisa-
guvsiuk ima K&tiguliusavarse: „Mé-
rartavtinut", Atuagagdliutit/Grøn-
landsposten, Godthåb, makitsinikut
akigssarsissugssap Kavdlunåtungorti-
tå sarKumiukumårparput. atise, ukiu-
se sumiussusersilo agdlåsagavsigik
puiorniaivinasiuk.
★
aråhiamiut oKalugpalåvat
mérKanut onalugtuarissaK.
pulateriårssuk teriang=
niardlo
aråbiamigroK-una niuvertoK ino-
Kajuitsukordlune tikileriatdlara nu-
na ikuatdlagsiniassoK. ingneK ang-
maloidsårssuångordlune siaruåusi-
mavoK, KerKanltutdle ivigkat ikuat-
dlagsimanatik. ivigkanipordlo pula-
teriårssuk imusimavdlune.
— ikiunga! pulateriårssuk ajornar-
lorsiornermine suaorpoK. — måna
Kimagsinåungilara.
— neriorssoratdlånga uvanga hi-
steralo ajortumik pisångikivtigut,
tauva ikiusavavkit, niuvertoK akivoK.
pulateriårssuk neriorssuivoK, niu-
vertuvdlo poivåtane amiussoic tigu-
vå takisumigdlo pitutseriardlugo ivi-
garingnermut naloriutdlugo. pulate-
riårssuk poitåtangmut pulavoit, niu-
vertuvdlo amoriarmane ajoKuseranc
ingneK anigordlugo.
poKåtangmitdle anitdlangniariutå
pidateriårssup liiste nimerpå toiui-
nialerdlugulo.
—ajungitsoK ajortumik akilernia-
Kinago, niuvertoK oKarpok. — hi-
slera toKilkugko uvangåtaoK inoica-
juitsume ajunårtugssångusaunga. nå-
kingnigit, sordlo uvanga nåkisima-
givkit.
—- ivdlit sianitsugavit uvanga sia-
nitsussariaicångilanga, pulateriår-
ssuk akivoK. — uvanga pissusera pi-
ssuserinarpara tamatigut ajorniartuv-
dlunga perKusersusåtdlandgsuvdlu-
ngalo. kisiåne inga KingmeK panga-
ligdlune aggersoK aperisinauvat inuit
ajungitsoK ajortumik akilertångine-
råt, ajortumingme akilissarpata uva-
ngåtaoK tåimåinigssavnut inerternc-
Kartugssåunginama.
KingmeK utorkauvdlunilo takuju-
minaitsuvoK, pisimassordlo tamåt tu-
saréramiuk oitarpoK: — liiste Kimug-
sersualo tamåisa toKuinagkit, pulate-
riårssuk-å, inuime taiina akilissar-
mata. naussorigsaissume kivfartortu-
simavunga igdlualo nåkutigissaralu-
go, kisiåne utoricaligama nålagkama
Kimåtipånga! toKuinåkit, pulateriår-
ssuk-å!
— tusåval KingmeK nanoK o Kar-
ton, inuk-å, pulateriårssuk oKarpoic
piumassanilo såssunialerdlugo.
—- någgale! uvatse, niuvertoK pi-
lerpoK. — inuit tainarmik ajortungit-
dlat. papikujuk tingmivdlune agger-
soK aperinarsiuk!
papikujup pisimassoK tusaréra-
miuk OKarpoK: -— histe Kimåtinaruk,
pulateriårssuk-å, angutdle toKuguk.
liiste ajortumik pingningisåinarsima-
vok, kisiåne angut una inuitdlo la-
marmik ajortuput. atagume tusåsa-
ssuse! arname nuimassumisimavu-
nga ajorniartuartumik ernilingme,
taimåitordle arnaminit tamanit ang-
nerpåmik asanenarpoiv. uvdlut ilåne
ernerata ervnguseK sølviussoK sani-
limingnit tigdligpå. tigdligkamiuk
puilassuliap kigdlingane pinguariler-
på puilassuliavdlo ervnganut nåkar-
titdlugo. nangminerdlo åma nåkali-
vigkaluaK uvanga suaortardlunga ar-
nå kalerritdlugo ånautitipara. Kutsa-
vigisoraisingale -— nåinivik! sanili-
mik påsingmago imertarfik nukag-
piarKap tigdlisimagå arnaic ajortoK
oitarpoK uvanga tigdligsimagiga pui-
lassuliamutdlo nåkåsimavdlugo, nu-
kagpiarardlo ipingajagsimassoic ica-
Kinialeramiuk. pitdlautisiaralugo
tauva inoKajuitsumut ungorneiearpu-
nga. taimåitumik måna onarpunga:
angut toicuguk, histile assagluguk!
— någgale, uvatse, angut KinuvoK,
—- sule avdlamik aperissaKaratdlar-
ta... una teriangniaii aKupisimav-
dlune uvavtinik tusarnårtoK Kanon
isumaKarneranik apereriartigo.
teriangnissap mitagpalugdlugit nå-
kupai oKardlunilo: — KanoK-å, niu-
vertup ånåukamisit? Kanon, ilivdlu-
ne? ånåusimangmatit ugperingivig-
para.
Kanoic pissoKarsimanera pulate-
riårssup OKalugtuarå; teriangniardle
ileKimisårtuinarpoK OKardlunilo: —
nåmik, ugperingilara! poKåtangme
taima mikitigissumisinåungilatit, sag-
dloKitarniaringmauna!
—■ hå’r, takutisavara, pulateriår-
ssuk akivoK poKåtangmutdlo pulati-
lerdlune. pulavdluariaramilo suaor-
poK: -— tako, nangmineK takusinau-
vat...
pulavdluarniariartordle niuvertup
poicåtak matuvå pulateriårssuk ani-
sinaujungnaersitdlugo. teriangniaiv
igdlariånguarsinarpoK oKardlunilo:
— silatumik iliorputit, inuk-å, tåssa^
lo måna ilikarpat pulateriårssuk per-
Kusersoic ugperissåsånginagko. åi-
pagssånik aniniaraluarniardle!
niuvertup teriangniaK Kutsavigå
nuånårdlunilo autdlarnigdlune.