Atuagagdliutit - 10.03.1955, Blaðsíða 3

uvdlume Kalåtdlit-nunåne sut pissarpat?
atuarfeKarncic I:
atuarfe
eKarnerup piorsagaunerane
uvdlume
KanoK angussaKarsimatigaugut?
°Kalugiautinut „uvdlume Kalåtdlit-
nunane sut pissarpat?" atassumik
aPerKutigineKarsinauvortaoK: atuar-
CKarnerme uvdlume sut pissarpat?
worsagaunerane KanoK angussaKarsi-
niatigaugut?
dlai|?^t autdlartei-Kåmerpugut, aut-
Uki itdluarsimavdlutalc' kisiåne
iliiU ,s*samai matuma sujornatigut
,nagissavtitut angussaitartigisi-
Ir,;mg)iagut.
n ,a'atdlit-nunata nutåp piorsagau-
jjj.rane atortorigsåruteKarneK avdla-
tu tamanit sagdliutiniagausimavoK.
ngavik tamåna erKortunerarneKar-
«anvoK pissariaKartitat avdlat ki-
sq u^dJiutitaugaluardlutik tåkutingit-
tj San8igpata. tåssame atortorigsåru-
pi ut. (teknikimut) tungassungitsut
i,-._ arneruput: inutigssarsiornermut
tun
lunalume
Sassut, nåparsimavit, atuarfit so-
suli f---- ama ^Sdlut nunap inuisa
ssait eK-aif-ngni,° sulissut igdlug-
kartut
atorfigdlit igdlue sanaortorne-
ju, PitsagineKarpatdlårsimångika-
„'"'JHnne, isumaKarpungale nuånå-
igisagiput taima pilertortigissumik
-^magavtigik. Kanorme avdlatut aut-
n- 1 hsinåusagaluaravta? ukiunime
' ofsaivingne sujugdlerne iliniartit-
ruvt'llld igdlugssaKarsimångikalua-
kane* aluarfiuP tungåtigut angussa-
dlame imanaviangikaluarPu«ut> a«-
rardli °Karumavunga ajoraluarne-
Pissav ° iliniartitsissut igdlugssait
ni art-. - ikigpatdlårsimangmata, ili-
ui :ltsissutdIo igdlue erKartoravkit
J .kitaoK igdlue pivåka.
s6en,?iaKatigit nutåt sananiåsagåine,
t . ° kalåtdline inuiaKatigit måna
in„ma Piorsagaunialersut, tåssa aula-
angersimassumik pilerssårumik tu-
agaveKardlune uki„mutdlo aningau-
s anik aulajangersimassunik atugag-
ai artitsissardlune, tauva encorpoK
‘narfit il. il. utarKimSrtariaKaratdlå-
j ■SPata teknikikut atortorissat pigi-
®rsitdlUgit. tamatumunåkiime atuar-
s 1 sulivfeKarfitdlo avdlat igdlor-
nSaagssait pilertornerussumik akiki-
t CrUssumigdlo sananeKarsfnaulisang-
di3ta. ingerdlatitauneratdlo oiuneruv-
ta a.ilo ajunginerulisangmat, tåssa
tut ^inerussumik issigalugo taima-
Sjt • lnSerdlanigssaK ilimanarneruler-
vJtcpSanS>nat. atuarfime nåparsima-
kari ?’ avdlatdlume, atortorigsårute-
Sjn..daussut iluamik ingerdlånesar-
Sa ailSagunångitdlat atortorigsårutai-
{jtj01I?eertllatinigssanut atornigssånut-
t !eknikimik pigissaKångikåine.
ue e .ikcKarneruvdle sujugdliuvdlu-
tun^10-Sa?aun^gssa a'tsa^ ei'Kortumik
ga gaviusinauvoK aningaussat atu-
Piik Sa^Ut- nkuerssissutit Kularnaitsu-
njjf åssigingmigdlo tuniuneKartar-
år tnSat Kularutigssåungituartitdlugo
viun rKu!igssautina8ul° aningaussi-
t P.sulivfeKarfit nitiussut taineKar-
PiorsarneKariångitsut matunigsså.
tauvkaussat uni8titaoriåsagaluarpata
tåss',U teknikip sujugdliutiniagaunera
kul ‘lngainavik eritortujungnaerdlune
^ Kuneruvdluinartutut issigissaria-
o Psaoit, tåssame teknikeKarneK iki-
si ^Pginartugssautitairngmat unigtit-
. *kut ikiuisinaujungnacrsitaussug-
iiSutdlissisinaujungnaersitaussug-
cl ? teknikerinut agdlåt tugdlusi-
n aruligssaujungnaertugssaiv. tarnå-
auvoK tamanit — mingnerungitsu-
ar • °- ^pknikerinit nangminernit -—
' alutsisimaneKarane pingitsorKunar-
umt neriutigiumancKartoK.
taimåitumik kukuvigsungilaK okA-
sagåin'e Kalåtdlit-nunånik piorsainer-
mik ingerdlatsinerput erKuiniarner-
tut inerardlugo. Kularuligssåungivig-
sutume issigisinåungilarput aningau-
ssat inernigssavta tungånut akuerssi-
ssutaujuarsinåusanersut akuerssissu-
tauginartaratigdlo ilaneKarsinåusa-
nersut. nåparsimavit atuarfitdlo il. il.
tungaisigut aningaussat atugagssatul
akuerssissutaussartut unigtineKarpa-
ta imalunit mikissungitsumik kigdii-
ligaugpata piorsaineK akornuserujug-
ssuarneKartugssåusaoK, aluarfeKar-
neruvme iluane sanaortornerput sule
inerneKarKajångingmat. tatigivdlui-
narparputdle nåmagsiniagkat tamå-
kerdlutik namagsineKarumårtut.
Kanorme angussaicarsimatigaugut?
atuarfenarnerup iluane månamut
angnerpamik angusimavavut pissa-
riaKagkavta pingasorarterutåinait!
1955-ime pissagssavta saniatigut su-
le 20 millionit migssåine pissariaKar-
pavut, tåukulo 20 millionit pissaria-
Kavigpavut månamut tunineKartar-
nivtitut arritsigingitsumik — tåssa
20 millionit ukiune Kuline pissara-
luaravtigik -— kisiåne mingnerpåmik
mardloriåumik pilertornerussumik
pissariaiiarput, tåssa ukiut tatdlimat
ingerdlaneråne. tamatumunåkutdle
påsiumaneKåsanerdluta?
atuarfiliortiternerdle autdlartit-
dluakånersimavoK, nauk sule nåma-
ginarKajångikaluardlune. atuarfit mi-
kissut atausiåkåt nutangorsarneKar-
simåput iluarsarneKarsimavdlutig-
dlunit, sangmineKarnei-ussutdle lå-
ssausimåput atuarfit anginerit, er-
sserKingnerussumik taivdlugit atuar-
fit oiiautsinik mardlungnik atuivfiu-
ssut. atuarfit tamåko ima angitigi-
ssugssåuput atuarfingne tamane ing-
mikortoK atausinardlunit sanassåsa-
galuaråine sanaortornerat ima akisu-
tigisavdlune ukiune måkunane nuna-
Karfit mardluinait ukiume atautsime
atautsikut aningaussagssaKartineKar-
sinauvdlutik, K’aKortumilo kisalo
Nungme, Sisimiune Ausiangnilo atu-
arfiliarineKartune ingmikortut angi-
siit pingasut-sisamaussugssaungmata
tåukunane tamane inerniagagssat pi-
ngasut-sisamåusåput imalunit katit-
dlutik ingmikortut 12—10, ukiumut-
dlo mardluk-pingasut kisimik sana-
neKartåsagpata mingnerpåmik ukiut
tatdlimat atortåriaicåsåput atuarfit
tåuko inernigssånut. agdlåme ukiut
tatdlimatdlunit sivneKåsåput Nung-
me atuarfigssualiorneK aitsåt aut-
dlarterKåmermat.
atuarfingnut avdlanut KaKutigui-
naK aningaussagssaKarsinåusaoK, ang-
nerpåmik iliniartitsissut igdlugssait
ikigtunguit kisimik sananeKarsinåu-
savdlutik. taimåitordle erKornerpåu-
sagunarpoK atuarfit lungaviussugssat
ab-skolit inerKasavdlugit. atuarfeKar-
neruvme tungåtigut åndgssussinerme
nutåme tåuko Kitiuput taimåitumig-
dlo sumiginagagssaunatik atuarfeKar-
nerup iluane nutåmik årivigssussine-
rup tungavigingmatik. atuarfik tai-
måitoK inerpagssuanartugssauvoK a-
tuartut klassenut ingmikortitigaune-
rata tamåna piumassaringmago. aku-
nerit atuarfiussugssat amerdlaKaut,
atuarneruvdlo mardlungordlugo avl-
nera — angnerit uvdloKencata su-
jornatigut mingneritdlo uvalikut atu-
artarnerat — åtorneK ajornangajavi-
saoK. Kalåtdlit-nunåne atuartitsissar-
nermc årKigssussineK tamåna atuar-
fingne oKautsinik mardlungnik atuiy-
fiussune tamåkissumik atorneKarsi-
nåungilaK.
atuarfiliat angisut ukiune måkuna-
ne atuarfingnut aningaussagssariti-
taussunik atuivatdlårmata agssortoi-
neKarsinåungilaK. tamåna pingårtu-
mik atuarfingnut akunagtunut kingu-
arsautaussugssauvoK. atuarfit aku-
nagtut inikitdlissusåput åmame tåu-
kutaoK atuartoKaralugtuinaramik. ki-
siåne aningaussagssaKalernigssa-
mingnut nutånik igdluliuneKarnig-
ssartik utarKissariaKarpåt. pingårtu-
mik taima erKugausimassut tåssa Ilu-
lissane, K’asigiånguane, Upernaving-
me, Kangåmiune Agdluitsup-pånilo
atuarfit. åma tamatumunga Angmag-
ssalik ilånguneKarsinauvoK. meruat
amerdliartornerat s. i. Uulissane K’a-
sigiånguanilo ingassavigpoK ilåtigut
avånga nugtertut pissutauvdlutik.
ukiunime ikigtunguåinarne igdloitar-
fingne tåukunane meruat mardloriau-
tiiningnik ilasimåput, kisiånile tåssa
ukiut sujugdlit mardlugsuit atuarfi-
liorfigineKarsinåusångitdlat. amalu-
me atortugssaKarnerup (teknik) tu-
ngåtigut ajornavisaoK taima avdlati-
gut ingerdlåssineKartigigatdlartitdlu-
go. init ajornartorsiornerme atuar-
fiussut atuartutdlo uvdlormut pinga-
sungordlutik avinerat ajoraluartumik
ajornartorsiorfiunerussune såriagag-
ssatuaugatdlarput.
atuarfiliortiternerup tungåtigut
ingerdlatsinermik Kularnångitsumik
påsingningitsoKarpoK. inuitdle pi-
ssutsinik ajornerpånik uvdlormut su-
livfeKartut påsingitsornaviarungnå-
ngilåt. KularnångilaK issoringningnia-
nik sujumugagssaKardluartoK, tamå-
nalume tupiginarniagagssåungilaK,
kisiåne issornartorsiuineK taimåitoK
måna pissusiussut atutitdlugit iluag-
tisinåungilaK, akissugssaussutdlo på-
sitisinåungilai ingerdlatitsinerup tug-
umiarssuaK oliemile maKitsissnriaKnrncrmigut Jyllandip kimut sinerlåne aUornuséKissoK. — „Gerd MGersk“lmik ateuarpoK Tysk-
landimilo kugssflp Elbenip akuune Shnrhomip erK&ne ikardligsiniavdlune. akimerit C7-it ikardlisirnavoK anorerssuarnnit i;år-
tarnernutdlo perssaritekalune, sanavdluagaugamilo aserimgilaK.
Her ses skibet, som var nødsaget til at lade olien gå ud i vandet, hvorved det meste af den danske vestkyst blev oversvømmet.
M/s „Gerd Mærsk" var gået på grund ved Sharliorn ved Elbmundingen. I 07 timer lå det 18.000 tons store forløj udsat for storm
og brænding, men takket være sin robuste konstruktion klarede det sig.
3