Atuagagdliutit - 21.04.1955, Blaðsíða 21

MERARTAVTINUT
atuagkat misiligutit sungiusautit
spejde ri nut:
Danmarkime væbnerit spejderitdlo
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ingerdlåssi-
niarluisa (Grønlandsudvalgiata) nu-
navtine spejderinik sujulerssuissumit
agdlagait nåpertordlugit atuagkanik
misiligutilut sungiusautigsSanik ka-
låtdlisut agdlagaussunik tikiutoKar-
poK. atuagånguit tamåkua duplikéri-
gauvdlutik tamalårpagssuarnik ima-
Karput grønlandsdepartementivdlo
kulturelleudvalgianit sarKiimersitauv-
dlutik. pingasuput, tåssa FDF-ip,
DDS-ip KFUM-spejderitdlo. uukag-
piarKanut nautsorssussåuput ,>0 øre-
naKardlutigdlo. aussalerneratigut su-
le atuagkat mardluk — tamatumuna
niviarsiarKanut tungassut -— sarKii-
mersiniagåuput.
tauva ama ilångutdlugit korpsit ta-
marmik Kalåtdlit-nunånltut ilisarna-
Kutigssåt nagsiuneKarsimavoK tatdli-
ine såmerdlerme klassemærkip Kulå-
tungånut ivertitdlugo agssarKOKutig-
ssaic. ilisarnaKut taimåitoK 50 ørena-
KarportaoK.
grønlandsudvalge nalunaerujortaoK
Kalåtdlit-nunåne spejdertroppit ta-
marmik 23. april — Georgip iluartup
uvdluane -— misilingncKartitsisassut
(mønstring).
mérKat sujugdliarssuit
pmguautait
OKumiamik atilingmut, uvagut ilagi-
ssavutdlo ilagalugit. ila eKalungniar-
dlune nuånertaKaoK. OKumiamititdlu-
ukiup nudnersue.
sisorKarigkaluardlune taimailinartarmigame, susassordle, tamarme nuånérpoK.
Vinterens glæder.
Sådan noget kan ske for den bedste, men det gør ikke glæden
ved at stå på ski mindre.
(Joh. Berlhelsen).
nauligarnen — KipdtduncK.
upernakut sigssaK pinguarfigalugo
Katsukångavtigo nauligarfartortarpu-
gut — aitsåme åma aiutornartut!
norssalerdlugit nuisigutdlo tingmi-
ssat suluisa tangnerinik sulussale-
riardlugif ilame autdlardluartcrii ■ -
dlugit kåvitunguit nuånissusé. tåuku-
taoK pinguautigissarpavut.
imånak: nukagpiaråluit atautsimut
katerssoriardluta saunikoK — suna-
lunlme naugkiagagssaK -- nu)iamut
ilisavarput. tauva ungasissusigsså au-
lajangeriardlugo isigkavi-.t i-.varKuti-
lardlugit nuna titåsavarput — tåssa
periartugssap tungmagagsså, kigdlig-
sså. tauva angajugdlernit pcriartait-
savarput. atauseK nauligkap tugfia-
nik misigssuissusaoK tugfia nalunae-
Kutserdluartardlugo.
tamarmik periartarerpata misig-
ssorneKalisåput — kiap Kaningneru-
gå, kiap ungasingnerugå ugtortarKig-
sårdlugit. ungasingnerussoK Kipagti-
tugssauvoii. avdlalume ajornarmat,
pcrKussutauvoK aulajangersimassoK.
ungasingnerussumut tugfilik soruna-
me savssåinåsaoK kinane manivdlugo.
aulariangivigdlune pusuarlis.ioK. ta-
mavingmik tugdleriårdlutik piisuåsa-
vat pusugfik atauseK pusugfigissar-
dlugo — sordlo sujugdlermik Kingou,
tugdlianik issip igdluata Kulå, tug-
dlianik igdlua, sisamagssånik issip
igdluata atåtunga, tatdlimagssånik ig-
dluatungå, — taima kinaK nåssiartor-
neKåsaoK, tamatigut ungasingnermut
tugsimassoK taima pineKartardlune.
periagkamut Kaningnerussut usornar-
takaseKaut Kipagtikulaleriardlune å-
nernartakaseKingmat. asulume ilaka-
sisa pusuivdlutik kukigtalertaramiko.
ajorititdlutale kångusårtikumanata
namaginiåinartarparput — angutau-
ssårniarnermit.
iplsagaluamik ånåussi-
SSOK
„Mérarlavtinut“ atuardlugo nuå-
nertaKingmat månåkut atago uvanga-
le. agdlangnere tugdleringikaluaKaut,
tåssa 1953-ime misigisimassara, imåi-
ta uvdlut ilåne pujortuléraK „Boas“-
imik atilik piniariarsimavdlune ti-
kiungmat umiaussamik ikålerpugut
pingasuvdluta, uvanga aKuane aKu-
terssorussårdlunga, åipara Kereani-
toK pingajorputdlo sujuanitdlune. pu-
jortulérKamut pigavta tåssanériardlu-
ta timukarpugut. orrårussårpugut.
ilåne umiaussaK uveriarmat pingajor-
put imånut nåkarpoK. åiparma ikio-
riarsinåungingtnago uningagaluarKå-
riardlunga ipul lungåmit hiniiipara.
ligugdlo arritsunguamik nusulerpara.
umiaussap Kuleruå likingmngo tali-
sigut tiguvara, tåssalo Kadtdlugo. —
taimane sigssap avatingåtsiånikavta
imaK itisukutdlakasiugame, kivilera-
luartoK ånåukavko nuåneKaoK.
atuartugssat inuvdluarKuvåka.
Nikolaj Poulsen,
Atangmik, 12-inik ukiulik.
kångorut
(nangitat)
kængurup piarångua inordlaK cen-
timeterit mardlugsuinait takissuseKa-
rajugpok, igutsak angeKatigalugo. li-
ma KaumauagtuinaussarpoK sordlo
tåssa KuperdloK. piarKamilo inerisi-
massutuat tåssaussarput inuvai. tåu-
kume iluaKutigalugit arname merKu-
isigut ingerdlasinauvoK portånutdlo
ikivdlune. amerdlanertigutdlume
nangminérdlune ikissarpoK. KaKuti-
guinardle iluagtitsingikångat arnåta
mianerssortumik OKumiuteriardlugo
portaminut ikissarpå.
Jocy arname portånut ikiniariar-
dlune ivianginut nipitarpoK kångar-
tugssaujungnaerdlune. piaraK nang-
mineK milugsinaunigssamut nåmag-
tumik nukcKångikaluarpoK, nukigdlå-
ngavatdlårtarame. arnåtale portåta
iluane nukingnik erKumitsunik pc-
KarpoK, tåukulo atordlugit imuk piar-
Kamut tigssalugtineKartarpoK. Kanor-
me ilivdlune piaraK anersårtorniåsa-
va? ilisimatut misigssuinerinikut på-
sivåt Jocy arname iviangine nipinga-
titdlune tordlua Kingaisa Kingorpiåi-
nut isoKartartoK. taimailivdlunilo si-
låinaK puainut isåsinångordlune. tai-
(nangisaoic ,kui). 23).
uvfartarmigamisigut, asulo alersinut ikivdluta inissartukasiugivdluta. taimåikamo Kungujulåmigssardlunit nangånanaoK.
pordlo:
uvagut autdlårtaravta eKaloKar-
fingmut Atangmiup kujatanitumut,
Storvask i lille hjem.
I et københavnsk hjem kom disse lampepudsere forleden til verden. Når disse små fine silkcpudler er blevet vasket, bliver de
hængt op til tørring i hver sin sok og ser så nuttede ud.
22