Atuagagdliutit - 22.09.1955, Side 3

Kalåtdlit-nunåta landsrådiata 1955-ime
atautsiminera atautsimut OKautigalugo
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata 1955-
®e atautsiminera tamåkissumik na-
lunaerniåsagaluaruvtigo Atuagagdliu-
iit Kupernere tamåkerKajaKåvut. mi-
siligkaluåsavarputdle uvdlormut ag-
tilagtugkat najorKutaralugit erssersi-
niardlugo sapingisamigdlo pingårne-
nassut miningnavérsårniaraluardlu-
Sil. atautsiminerup angmagaunerata
ingmikut itumik nagdliutorsiornaKu-
[igå minister Kjærbøl nålagarssuar-
dlo Eske Brun najungmata. sujulig-
taissup statsministere nålagkersuissu-
nilo ilaussortat avdlat ministerimut
inuvdluarKuterKuvdlugit Kinutigai nå-
lagarssuardlo Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
80 sulinerane Kutsavigalugo. kungi-
niut nulianutdlo nalunaerasuaut imåi-
l0K nagsiuneKarpoK: „Kalåtdlit-nunå-
ta landsrådiata 1955-ime atautsimi-
ligsse uvdlume autdlarnerpå tamå-
nalo pissutigalugo atarKinartorssuit
Kinuvigalugit landsrådip nunavdlo
lnuisa Kamångavik inuvdluarKussu-
tait tigorKuvdlugit. igpagssigaminaic
»Misigssut“ip tiguneKarneratigut
landsrådip nunavdlo inuisa atarid-
'lartorssuit Kalåtdlit-nunånik soKuti-
Singnigdlutigdlo asangningnerat mi-
slgerKigpait“. aKaguagunguane kungi-
kut akiput: „dronningip uvangalo
muvdluarKussut inugsiarnersoK Ka-
rQångavik kutsatigårput. atautsimiler-
sat iluanårnigssamik kigsåupåka. Fre-
drik Rex“. folketingimut ilaussortap
Frederik Lyngep, politimester Siino-
nyp palasivdlo Jens Olsenip nalunae-
rasuautait atuarneKarputaoK.
idnei’sinermik agssuardliutit
akuerinenångitdlat.
KinersineK pivdlugo unerdluautit
UguneKarsimassut mardluk udvalgi-
|He suliarineKarput. Kinersineruvdle
iiierneranut ajoKutautineKångitdlat
kinersinerdlo iluarineKardlune.
1954-ime landsrådip atautsimine-
rane Avangnåne Kitånilo umingmait
ei'Kigsisitaunigssånik perKussusiorto-
karnigsså akuerssissutigineKarpoK,
FUerssårutigineKarmat Tunumit Ki-
l&nut umingmangnik aggiussinigssaK.
bilerssårutdle ukiumåna taimaitine-
KarpoK silap Kanoiv inerata kingunc-
rlssånik norrait umingmårKatdlo ta-
•aangajangmik 1953—54-ip ukiunera-
ne Tunup avangnåne ajunårsimang-
11Jata. Ole Brandtip misiléndngneKå-
sanersoK apentutigå, sujuligtaissuv-
h pilerssårutit ingerdlatendngniar-
^Igssåt pilerssårutaunerarpå. lands-
j&dip oKauseriumassatut akuerssissu-
tl8a misiliniarnerup kingorna nfunag-
SlniarneKarnigsså pingårtutitdlugo.
lærlingit sujunigssåt.
kalåtdlit sulissartut lærlingitdlo
^"jlåtdlit-nunåne iliniartut sujunig-
^.skt OKaluserineKartitdlugit ilisima-
tjissutigineKarpoK atortugssat pi-
s?riaKartut pigineKaleriarpata stats-
historie udvalgiliorniartoK kalåt-
inusugtut suliagssanut åssigingil-
_unut iliniartitauneråne najorKutag-
S£>nik maligtarissagssanigdlo sujvt-
j.^såteKartugssamik. Danmarkime
*niartoKartitsinerup ajornartorsiu-
SssarpagssuaKarnera sujuligtaissup
fj ^SerKigsarpå. Danmarkime iliniar-
(j8ssat pitsaussut naniuminartungit-
m?,1* sujuligtaissoK oKarpoK,
h^io
h1 ®ulissunik iluamik åtaveKarfigiu-
tjh'itsumut pisinigssåt årdlerinartu-
Ss CKarP°K. sulivfigssap angnikineru-
.1. P tungåtigut iliniarsimassoKarpat-
kalåt-
sulivferujugssuar-
115
alen
nigsså pinavérsårtariaKarpor-
taoK sulivfigssaileKissussilerumångi-
kåine.
højskoleKalernigsså pingårtuvoK.
Kaiåtdlit-nunåne folkehøjskolemik
(atuarfingmik kikunitdlunit iliniarfi-
gineicarsinaussumik) peKalernigsså
OKaluserineKartitdlugo oKauseriuma-
ssanik imåitunik landsråde akuerssi-
ssuleKarpoK: „Kaiåtdlit-nunåne høj-
skoleKalernigssånik isumaliutit sar-
KumiuneKarsimassut landsrådip oku-
luserendgsimavai højskolevdlo taima
itup pilersitaunigssåta pingåssusia
sarKumiukumassamigtut akuerssissu-
tigiumavdlugo. taimåitumik landsrå-
dip sujuniutigå Københavnime ud-
valgiussoK sapingisamik piårnerpå-
mik ernarsautip Kanon piviussungor-
titaunigssånut sujunersuteKarnuv-
dlugo“.
umiartortut unuame tapisiana-
Kalernigssål.
umiartortutut sulinerme unuame
tapisiakalernigssaK, Kaiåtdlit-nunåne
akigssarsianut akinutdlo tungassuti-
gut aulajangersaissarlunit OKaluseri-
nenarsimassortaoiv, OKaluserineKaler-
toKaoK, suliagssardlo sule iluamik au-
lajangivigineicångilaK. Klaus Lyngep
tikuarpå unuarsiornermut tapisiaK
nal. akuneranut 40 ørinaungmat —
tåssalo akunerit arfineK-pingasut sa-
niatigut umiartortut unuarsiorånga-
mik nal. akuneranut 40 ørinaK pi-
ssarpåt. Jakob Nielsenip erKaisitsi-
ssutigå sulivfigssaK uvdlakut arfineu-
pingasunit uvalikut tatdlimanut aula-
jangigaungmat, taimåitordle tapisiag-
ssaK aitsåt unukut arfinermit atuti-
lersardlune. Karl Egedep åssersutitut
taivå nangminerissaminik pujortulé-
rautilik nåparsimassumik angatdlå-
sserKussauvdlune perKuneKarsinau-
ssarmat, angalanerdlo taiméitoK si-
lap ajornerane akunernik 24-nik si-
visussuseKarsinauvdlune. tåssa imai-
poK, akunerne arfineK-pingasune su-
jugdlerne akunermut akigssarsiagssa-
ne pigunigit sivnerine akunerne 10-
ine 6 kr. 40 øre pisavå^ sujuligtai-
ssup ajornartorsiut tamåna sineri-
ssame tamarminerarpå oKardlunilo
maligtarissagssat avdlångortiniarne-
nartut nalerKusorineKånginamik.
åtkigssussamik nugtertitsiniar-
nerne angnerussune ajornartor-
siutit angnertåt.
inuit nugtertitauneråne landsrådip
kommissioniata nalunaerutaine tai-
nenartut ilagåt nugtertitsinerme nå-
magsissat måna Kanon xssusisigut
oicauliginen ajornaratdlartut, kisiåni-
le misingnartoK angnertumik nugter-
titsiniarnerme årnigssussamik inger-
dlåssame ajornartorsiutigssaKaKissoK.
tauva åma kukussunerarneKarpoK
nugtertitat igdlunut angisunut su-
ngiusimångisamingnut isertitåungi-
nigssåt iluamik isumagineicånging-
mat, pitsaunerusagaluarmatdlo igdlo-
rérsunut nalerKutunut iserlitaussaru-
nik tauva nunaKarfingmiut tapersi-
gaunikut boligstøtte avnutigalugo ig.
dlutårniat igdlut nutåt anginerussut
pisinaulisagaluarmatigik. inuit nug-
tertitaunerat landsrådime OKaluseri-
neKartitdlugo sujuligtaissoK akissuti-
mine ilåtigut ima OKarpoK: —- nug-
terfigssat naleritutut piorsarniagau-
nerat arritsumik ingerdlangmat pi-
ssutauvoK piarérsagagssat amerdla-
Kingmata. igdloKarnermut udvalge
OKarsimavoK pissutsit taimaigpata
tauva ilimanartoK najugkane naler-
Kutingitsune avdlatut ajornarlumik
taorsigagssarsisitsissariaKarnigssaK
nauk ilisimavdluaraluardlugo najug-
kame nalernutingitsume igdluliortit-
sinikut aningaussat, sulissut agssar-
tornerdlo sivikinerussumik sivisune-
russumigdlunit atornerdlungneKåinå-
sassut. najugkat ajungitsut nugfiku-
minarsagaussariaKarput, tamatumu-
ngale pivfigssaK sivikitsungilaK, na-
inagsineKarnigssåtalo tungånut ima-
Ka inuiaKatigit suliniarsinåusåput na-
jugkat pitsåunginerussut igdloKarne-
rup tungåtigut isumaginiardlugit. —
kommissionip nalunacrutai iluarine-
Karput.
sanassou sanassutut inersimaner-
minut agdlagartaiiungitarångat.
uvdlormut oicaluserissagssane ing-
mikortortaK tugdleK tåssa boligstøtte-
udvalgip nalunacrutai. Kalåtdlit-nu-
nåne najugkanik igdluliornermut
1955-ime atugagsslssutit 6 mili. kr.-
uput, 1954-imisut. tåukunång'a IVj
mill. kr.-t migssinge nugtertut, ajonit,
ernisugsiortut avdlatdlo igdlugssåi-
nut atorneKarput, 4 millionitdlo kom-
munenut avguåuneKarsimavdlutik
inugtussusiat pissariaKartitsineratdlo
nåpertordlugit. sivnere % mill. kr.-t
migssinge tillægslånimik (saniatigut
taorsigagssarsiniarneK) piniartoKar-
nigssånut sitdlimatigssångortineKar-
simåput. nalunaerume oKautigineKa-
rujortaoK boligstøtteudvalgip arajut-
sisimångikå igdluliornermik nåkutig-
dlineK — tåssa igdlut sanavdluagau-
nerånik taorsigågssarsiatdlo sivner-
neKånginerånik — angnertukut pit-
sausimångingmat. tamatumunga su-
jugdlermik pissutautitarianarpoK nå-
ku tigdlissugssanik iliniardluarsima-
ssunik amigauteKarneK åmalo igdlu-
liornerme pissortat (byggelederit)
kisalo kæmnerit agdlagfine suliag-
ssaKarpatdlårérneK. nalunaerutine
OKautigineKarujortaoK ukiunc tug-
dlerne sule nautsorssutiginiarneK
ajornartoK kalåtdlinik iliniarsima-
ssunik namagtunik sutissoKaternig-
sså sulissartunut aggersitanut igdlu-
liortitaussunut taorsiutagssanik. Ni-
kolaj Karlsenip sujunersutigå kalåt-
dlit TO-me ukiunerane sulissussar-
tut TO-minermingne igdlugssat Ki-
ssugtagssait ivertitertåsagait tauva ig-
dlutårniap nanginineK igdlugssaK
inårsartåsangmago tamånalo uperna-
långuamit ingerdlatilersinaussåsav-
Hellen Keller (Kanigtiikut A/G-me nugtigkame „ingminut nagclligivit?" arait taine-
Kartut nat) 75-inik ukioKalersimavoK. uvanUo takuvarse kage intivlgslQne kililerå
Polly Thomson ukiune 40-ne ikiortigisimassane ikiortigalugo. 19-inik KåiunateKar-
(llune Hellen Keller tagpingerpoi; tusilartangordlunilo, taimåitordle Kulinik ukioKar-
diune oKaloKatigingnigslnaulerérpoK. måna oKautsit hssiglngitsut arfineK-mardluk
atorsinauvai. ingminut tusasinåimgikaluardlune oKalugtarpoK avdlatdlo OKausé oKa-
lugtup Karna agtordlugo pasissardlugit. taimailivdlune ingminut aperautigineKartut
påsissarpai oKaloKatiging">8slnauvlllunilo.
Helen Keller har fejret sin 75 års fødselsdag. Her skærer hun fodselsdagskagen for med
fort hånd af Polly Thomson, der i 40 år har været hendes kontaktled med livet. —
19 måneder gammel mistede Hellen Keller synet og hørelsen; alligevel kunne hun 10
år gammel føre en samtale; idag taler hun syv sprog. Uden egen hørekontrol taler
hun, og hun lægger hånden på den talendes mund, og forstår derigennem de spørg-
smål, der stilles hende, og er i stand til at føre en samtale.
3