Atuagagdliutit - 01.12.1955, Blaðsíða 8

K’utdligssane aumarssuarsiorjik nudner-
sumik sujuariarfiusimavoK
ministeriep påsisimangnigtuanik, tulungmik ingeniør J. R. Dins-
dalemik, oKaloicatigingningneK. Dinsdale aussaK pingajugssånik
K’utdligssanlpoK
K’utdligssane sut tainarmik piler-
ssårutit maligdlugit ingerdlåput. a-
tortorissat pitsångoriartorput, aumar-
ssuit pitsauneruleriartorput piainer-
dlo ingerdlavdluarnerulerdlune —
tamåssa ujaragsiornerme ingeniøriu-
ssup dr. J. R. Dinsdalep påsisså Ka-
låtdlit-nunåne aumarssuarsiorfit ang-
nerssåt pivdlugo.
ingeniør dr. J. R. Dinsdale kingu-
mut aussaK K’utdligssanlpoK auraar-
ssuarsiorfiup ingerdlanera takuju-
mavdlugo, tåssalo ministeriep sujii-
nersuissuatut pingajugssånik Kalåt-
dlit-nunånipoK.
— aussaK tikerårnivne sujunertaK
unauvoK aumarssuarsiorfingme suju-
ariautit 1954-ime tikerårnerma ki-
ngornagut pisimassut misigssusav-
dlugit nalunaerusiutigisavdlugitdlo,
ingeniør Dinsdale oKarpoK.
.— tamarmigdio ajungitdlat?
— nutångorsautigssat 1951-ime pi-
lerssårusiorneKartut isumangnaitsu-
mik ingerdlajuarput. oKarsinauvunga
aumarssuarsiorfiup moderneussumik
inuiaKatigingnutdlo kaiåtdlinut ilua-
Kutaussumik nuånårutaussumigdlo i-
ngerdlanigsså ugperigiga.
— aumarssuime pitsåussusiat?
— K’utdligssane aumarssuit ajor-
tungeKaut, periautsitdlo moderneu-
ssut uvdlume atugaussut pigalugit
imåipoK ikumasinåussusiat tuluit au-
marssuåinut pitsaussunut nåpertuti-
ngajagtoK (80%). Kanga Kangatut
piaineKaratdlarmat pitsåussusiat piu-
maneKarneratdlo angnikitsuinåuput,
nutångorsaineKalermatdle pitsångo-
riartuinarsimåput piumaneKariartu-
lerdlutigdlo. ima piumaneKalertigaut
piagkat nåmagtineK ajulerdlutik. ta-
måkua tamarmik tikuartutut ipåt su-
liariniagaK iluagtikumårtoK.
— piaineK taivat, KanoK angnertu-
tigå?
— oktoberip 31-ata tungånut 14,000
tons migssåine piarneKarput. tamåna
anguniagkamut sujugdlermut avdlo-
riarnerinauvoK, ukiumut 20,000 ton-
sit piartalerniarneKarmata.
nuna nåmagtunik pilersuler-
niagauvoK.
OKarpulit: anguniagait sujugdleK,
suname anguniagarpiaugame?
— atortut moderneussut sule på-
sissaKarfigineKavingitdlat, tamånale
anguneKariarpat aumarssuarsiorfig-
dlo piorsarneKardlune ilåtigut ator-
tue angnertusivdlugit tauva angunia-
garpiaK anguneKarsinaulisaoK —
ukiumut 40,000 tons.
ukiumåna septembereKalinartoK
avguaKatigigsitdlugo nikmerit tamai-
sa angutip atautsip icårusungme 1,5
tons piartarsimavai. taimailivdlune
Kåumåme tåssane katitdlugit 1800
tons migssinge piarneKarsimåput sa-
niatigutdlo 3700 tons piarérdlugit
katerssugkanit umiarssuarnut usiler-
suneKarsimavdlutik. nåmagsissaK ta-
måna Englandime aumarssuarsiorfit
ilarpagssuinit ukiorpagssuarne piai-
simanikut påsisimassaKarfioKissunit
inornerungilaK. Kalåtdlit-nunåne au-
marssuarsiornerme sungiusarneK su-
le pitsaunerussunik angussaicartitsi-
ssalerumårtoK ilimagåra.
— aumarssuarnik septemberime
usilersuitigineKarsimassoK oKautigåt,
imåingilale taimåituarsimassoK.
— måna tikitdlugo piaineK usiler-
suinerdlo atautsikortineKarncK ajor-
simagaluarpunt, tåssale ukiumåna tai-
mailiorneKarsimavdlune. atautsikut
ingerdlåneKarsimåput iluagtitdluartu-
rnik.
— kalåtdlit aumarssuaisa ikuma-
ssarnerat?
•— Kalåtdlit-nunåne kissarssutinut
nalerKutdluartiiput. taimåituåinarsi-
mångikaluarputdle „sunorsinik" ako-
Karpatdlårtarsimagaluaramik. sunor-
sitait måna pérneKartalerput kissar-
ssussuarnilo suporissulingne Kissugi-
ncKarlalerdlulik, ajungivigsumik atut-
dlutik. tamatumunåkut aumarssuit
ingmikortut mardluiussut pigineKa-
lersimåput, ardiait kissarssutinut na-
linginarnut ardlaitdlo suporissuling-
nut atortugssiat.
K’utdligssat aumarssuaisa pitsao-
Kutigåt tigguneK ajoramik, nunatdle
avdlat ardlagdlit aumarssuait tiggu-
tardlutik. taimailivdlutik kissarssutit
alåkakulavatdlårtariaerutipait unuar-
dlo tamåkerdlugo ikumajuarsinauv-
dlutik.
aumarssuit ukiunut 25-nut.
— K’utdligssat saniatigut avdlani-
simavit, sordlo Atanikerdlungme?
— K’utdligssat ajungitsumik suju-
mukarfiussut sangminigssåt pissaria-
Kartutisimavarput, taimåitumik ukiu-
måna avdlanisimångilanga.
— K’utdligssat KanoK aumarssua-
Kartigait?
— sujorna nalunaerutivne oKauti-
gåra ukiumut 40,000 tonsinik piai-
ssaråine ukiunut Kulinut sule pigssa-
KartoK, ukiumånale påsivarput au-
marssuaKarnerussoK. isumaKaruma-
vunga ukiumut 40,000 tonsit piartar-
dlugit ukiunut 25-nut sule aumar-
ssuagssaKartoK.
— aumarssuarnik piaineK KaKugo
ima angnertutigilisava Kalåtdlit-nu-
nåt tamåt pilersorsinångusavdlugo
avdlamiut pé isumavdlutigiungnaer-
dlugit?
—isumaKarpunga ukiut ardlaKå-
ngitsut ingerdlaneråne Kalåtdlit-nu-
nåt ingminut pilersulersinåusassoK
— ukiut pingasut migssiliordlugit
Kångiugpata. taimåisagpat ukiumut
35—40,000 tons piartariaKartåsåput
måna nautsorssuinerit atuinerdlo
uautsorssutigalugit.
tamånarpiauvoK avdloriarnigssaK
tugdliusinaussoK, nutångorsaineru-
nigssardlo — tåssa måna atortorissat
maskinarlssatdlo ilanigssåt — tama-
tumunga pissariaKåsaoK. pisårine-
Kartugssat tåssåusåput Kivdlerutit
ingnåtdlagissap sarfånik ingerdla-
ssut, kuerautit, Kamutit pujortue die-
selitortut maskinatdlo usilersuissutit.
tamatumunåkut isumangnåinerussu-
mik ingerdlaneKarsinaulisaoK akiu-
ssordlo erKortungusavdlune, aumar-
ssuarsiorfik aningaussatigut ingmi-
V. P.
Garanti for kvalitet — pit s dus sut simut nalunaerut
Når det gælder herre- og drenge-
benklæder eller dame- og pige-
slacks køb da V. P.-fabrikatet.
Mange i Grønland går allerede
med disse benklæder, fordi det
er en kvalitetsvare.
nukagpiarKanut angutinutdlo
inersimassunut Kardligsiniaruvit
niviarsiarKatdlunit Kardlinik ta-
kisunik piniaruvit V. P.-me su-
liarineKarsimassut torKåkit. Kar-
dlit taimåitut pitsaussungmata
Kalåtdlit nunåne inugpagssuit
taimåitunik KardleKalerérput.
Leverandør til Den Kgl. Grønlandske Handel
ZEISS IKON AG
STUTTGART
MOVIKON 8
DET IDEELLE 8 mm SMALFILMSKAMERA I TVÆRFORMAT
STOR BILLEDVINKEL — STOR DYBDESKARPHED
MOVITAR 1 : 1,9 — 10 mm
TELE- OG VIDVINKELFORSATS SAMT STORT UDVALG I
ANDET TILBEHØR
nut igdlersorsinaulisavdlune. ukiut
aggersut sut nagsatariumårait taku-
savarput. suleKatigingneK ajungitsu-
migdlo piumåssuseKarneK pissutau-
ssugssåuput, tåuko piginagit iluagti-
naviångilaK.
nangmineic aumarssualeri-
ssusimavoK
— tåssa K’utdligssat tåssanilo au-
marssuit, ivdlime nangmineK, tåssa-
me atinagkut suliåinåkutdlo nalungi-
navtigit. aumarssuit silarssuåt Ker-
nertoK KanoK ilivdlutit iserfigaiuk?
—- suliarame pingårnerpauvou, tor-
Kavigdlungale apererérangma tauva
oicalugtuarisinauvara Lancashireme
aumarssuarsiorfingme nukagpiarauv-
dlunga autdlartisimagama. ukiune
ardlalingne aumarssuarnik piaissutut
sulisimavunga, tauvale Londonime
iliniarnertut iliniarfigssuåne aumar-
ssualerineK påsiniarsimavdlugo. atu-
arfigssuarme tåssane augtitagssarsi-
orneK pivdlugo iliniartitsissungorpu-
nga ukiunilo ardlalingne taimåituv-
dlunga. Tysklandime, Frankrigimc,
Polenime Amerikamilo piaivit angat-
dlavigissarsimavåka nunane tåuku-
nane moderneussumik piaineK påsi-
niarumavdlugo. imaKa ilångutdlugo
oitautigissariaKarpara iliniarnertut
atuarfigssuånérérnikut Walesime au-
inarssuarsiorfingne nålagauvfiup nå-
kutigdlissuneratut sulilersimagama
piaivfingne isumangnaitdlisautigssat
nåkutigissarisavdlugit. åma Indiame
piaivfingne ardlalingne Kutdlersatut
ingeniøriusimavunga. tamatuma ki-
ngornagut sujunersuivfigtut sulivfiu-
ssumut atorfinigpunga. piaivfit nåla-
gauvfingmit ingerdlatineKalingikat-
dlarmata sulivfik tåuna aumarssuar-
siorfingnik 50-inik ingerdlataKarpoK
katitdlutik ukiumut 13 miil. tonsinik
piagaKartartunik. angnerussumik u-
vanga pivdlunga taissagssaKångilaK.
— taimaitdle, Kalåtdlit-nunåtdle
KanoK igaiuk?
— nunauvoK kussanartoK, silåinå-
lo pitsaussoK nuånaråra. inuisaoK
pivdluartusoråka. inugsiarnersuput,
påsissaralo unauvoK angussaKardluar-
nigssaK isumagalugo suleicataorusug-
tussut. tamånauvoK nuånårutiginer-
paussara.
kujatånit.
Kangilinerme atuartut oKåtårutau-
ssumilc Påmiunut tikerårtineKarsimå-
put. palase Erling Høegh kommunali-
milo sujuligtaissup sivnissua Ma-
thæus Tobiassen tikitdluarKussiput.
sulivfeKarfit åssigingitsut Kimerdlor-
tineKarput navsuiarneKardlutigdlo.
børnehaverne uvdloKerKasiortineKar-
put, kingornalo sodavanditortineKar-
put kågisortineKardlutigdlo komniu-
neKarfiup akiligånik. Påmiune atuar-
tut peKatigalugit katerssortarfingme
filmertineKarput. tårserérsoK anger-
dlamut autdlalermata mérarpagssuar-
nit inersimassunitdlo aterfiorneKar-
put, liurrårtorfigineKardlutik Kurao-
rortarfigineKardlutigdlo.
*
erKartussissuneK Kisbye Møller
Københavnime atautsiminerme oKar-
simavoK Kalåtdlit-nunåne erKartussi-
ssuserissoKalerune ajunginerpåusa-
ssok. taimåitoKalernigssågoK mana
isumaliutigineKarpoK. Kisbye Mølle-
rip isumå maligdlugo Kalåtdlil-nunå-
ne erKartussissuserissoK perdlerdlu-
ne uvdluvtine toKussugssaugaluarpO^
taimåitoKalernigssåle ilungersutigi'
ssariaicartipå erKartussissuserissutdlo
nålagauvfingmit akigssauteKalårtine-
KartariaKarncrardlugit. igdlersuisså'
titat „tiguinagkat" erKartussivingne
nåmångitdlat.
★
magister Chr. Vibe atuagagssiarne
„Grønland“ime agdlagpoic nakorsak
atauseK mardlugdlunit tingmissartU'
mik Kalåtdlit-nunåne angalatitalersa-
riaKartut sinerissame angalaortartuS'
ssat radiokut KaerKugasuarneKarsi'
naussut.