Atuagagdliutit - 01.12.1955, Blaðsíða 25

MÉRARTAVTINU^^^fc^f
Ludvig 14-ånik osalugtuaK
(agdlagtoK nugterissordlo Søren Kaspersen).
Ludvig li-at 1638-me iniissoK Frankrigime kungingorpoK tatdlimanik ukioKardlune. sule
nukagpiarång&vdlune ptkorissutsimigut kungisutdlo sulivdluarsinåussutsimigut malung-
narsivoK. inersimassutul sut tamaisa nangminérdlune ingerdlatarai ndlagkersu inerni in Ilo
franskit kungtnit avdlanit kisermåussiniarnermigut malungnautCKurneruvdlune. igdliissdr-
ssuarme pinenissume Versaillesime sanatitamine åssuatårtorssuarnik sulissorldrmat nålag-
kersuissut avdlåtaoK issuarniarlalcrpåt. tciussuma lialåne Frankrig Europame ndlagauvfing-
nit pissaunenarnerpauvoK; sorssugtarnermine tamangajangne kingugdlerme pingtnardlune
ajugaussurpoK. ukiune 72-ine Frankrigime kungiuvoK 1715-ime tonunine tikitdlugo.
indiåneK nukagpiaraK.
„atåtaK Picrre-å, tamatumuna ilua-
nåsasoråtigut?" Lqon ilungersorpa-
lugdlune aperivoK.
„naluvdluinarpara,“ atåtaK Pierre
akivoK, „kisiåne måssåkut igdlusi-
ssarfik „liuve tungujortoK" najorKå-
ratdlåsavarput, åpavnalo igdlussår-
ssuaK kungip ilaKutaisalo najugari-
ssåt. tauva isumaKarpunga ajortor-
naviångitsugut.
manale issigingnårtitagssarput
„inuit nunanit tamanit pissut“ taku-
terKårniaratdlartigo, igdlusissarfik
inoKaKingmat, igdlusissarfiup nålagå
Kangånitdle ilisarisimavara. angut-
una tåuna nuånersoK ikingutigivdlua-
garalo.“
atåtaK Pierre utorKalerérsimaga-
luarpoK, taimåitut Leonitut 12-inik
ukiuligtut angalaordlutik issigingnår-
titsissartut atissarissartagåinik agdla-
gigsårtorujugssuarnik atissaKarpoK.
tunulik
„Sonja KaligtoK" aussamåna arfag-
dluaKingmat tusarérungnarsivat. ar-
ferit pissaisa iiarpålue funuiiupiit
(blåhvaler), tunugdlitdlo ilait arna-
viåuput igdlågdlit.
tunulik ernigssamålerångame Ka-
låtdlit-nunåt Kimagdlugo Kavungar-
ssuaK Atlantikup imånut kissarneru-
ssumut, ernilersinanile nunarparter-
tarpoK imå aulånginerussumut. arfia-
raK erniugångame angissaKigame
iraame uvagut imavtinit kissarneru-
ssume erniussugssauvoK, anginermi-
me ivssusumik orssoKarneK saper-
poK, arferime orssortik ima iluaKuti-
gåt ilumikut gradinik 37-nik ldssag-
simatitsissorissaramiko nauk måne
nunavtine imaK gradinik 4—6-Inar-
nik kissåssuseKåinaraluartoK.
arferdle inordlåK atago tusåsavat:
erniugångame 7 meterinik takissuse-
KartarpoK, tåssa pujortulérårKatut
(nummerbåditut) takitigissarpoK.
oKimåissusiame —? — 2000 kg! Kåu-
matine 6—7-ine arnaminit milugtar-
poK, tåssalo ukiup agfå sivnilårdlugo
pisoKåussuseKalerångame miluertar-
poK, taimailineranilo 16 meterinik
takissuseKartardlune 23.000 kg-nigdlo
OKimåissuseKardlune. asume uvdlup
unuavdlo ingerdlanerinåne 4 cm-inik
agdliatdlagtartoK 100 kg-nigdlo oKi-
maitdlissardlune!
tunulik milumassut umassussut
umasSusimassutdlo tamarmik angner-
ssaråt. agdlivdluarnerpaugångame
30 meterinik takissuseKalersarpoK
150.000 kg-nigdlo OKimåissuseKartar-
dlune. OKarssua 3000 kg-voK umatå-
lo 600 kg-vdlune — aualo 10.000 li-
teriuvoK!
Hanse.
tåuna „Hanse“ umassunut tunga-
ssunik nuånivigsunik „Mérartavti-
nut“ agdlagtartoK kinausoraisiuk?
— tåssa iliniartitsissoK KavdlunåK
NungmitoK H. Weitze Olsen.
agssakåssulingnik KamuteKarput,
atissatigdlo åssigingitsut avdlatdlo
issigingnårtitsinermingne atugagssa-
tik tåssanitipait. Kamutait Kingmer-
ssuarnit mardlungnit uniarneicarput,
tåukulo åma issigingnårtitseKatau-
ssugssåuput tamarmik erKumitsuliut-
dlariieKigamik.
„hallo, sunauna?“ atåtaK Pierre tå-
ssångåinaK suaorpoK, „ajordluinar-
poK angalaordlutik issigingnårtitsi-
ssartunik måne akunitarfingnriloKale-
rérsimagame, takusagigse auna!“
tungmerKat ujaraussut tungånut ti-
kuarpoK, tåssanipordlo nukagpiaraK
Leonip ukioKatigigunagå. indiånertut
atissaKarpoK niarKumigut kussanaiu-
ssumik sulugtaKardlune. inugpagssuit
ungaluvdlugo katerssorfigåt, igtuat-
dlångilardle.
„nåme, ersisångilatit atåtaic Pier-
re-å,“ nerssutausivingme sulissartoK
taimanikut sanerKutilersoK oKarpoK,
„tåuna angalaordlutik issigingnårtit-
sissartut ilagingilåt. indiånerit-una
nukagpiarartånguat, ilame nålagåta
ernera. umiarssuit nålagåta Queebec-
imingånit nagsarsimava, aKagulo kli-
nge nangminérdlune nåpiniartug-
ssauvå."
atåtaK Pierre KungujugpoK apera-
lunilo: „Leoniå, kussagilångiliuk?“
Leonivdle oKausia tusångilå itisunik
encarsauteKardlune indiånéraK nåku-
nermit.
tamåko pinerisa nalåne franskit
kungiat Ludvig arfineK pingasunik
ukiulik uvdlorsiortorssuvoK. sujug-
dlermik såkutut nålagaunerssuåtut
åssuteKardlune igdlussårssup silatåne
såkutorssuit kungimik pårssissut sar-
ssuatårpai, kingornagutdlo akisor-
ssuarnik kultinik agdlapalågkanik
atissaKardlune spaniamiut autdlarti-
tåt nereKatigå, nereKatigingnermik
atarKingnissutaussumik. tauva tåssa-
ne tugdliminut katerssorsimassunut
oKalugpoK, naggatåtigutdlo nererssu-
artitsivoK, arne, kungiugaluap nulia
avdlatdlo kungikune pissortat Kut-
dlersarissait nerrivingmeKatigalugit,
tauvalo unukut nagdliutorsiortitsiv-
dlune nipilerssornertalingmik.
„aKago nuånersumik akornuteKå-
ngitsumigdlo uvdlorsiorniarpunga,“
igdlussårssuarme pissortaunerup ki-
same inariartortingmane OKarpoK.
„tamåna pisaoK, atai'Kinartorssuaii-
å,“ pissortauneK akivoK, sikissårpor-
dlo nateic kuningajavigdlugo, „aKa-
gumiuna atariunartorssup indiåneK
nukagpiaraK nåpisimårniarå."
>.åp, tamåna ilumorpoK,“ Ludvig
KimatdlagpoK, „tauva inissårssup
någdliugtitsivingmik sukalernigsså
isumaginiariuk!“
„sukarssuaK någdliugtitsivik, -—
ilauna atarKinartorssuaK-å,“ pissor-
tauneK OKarpoK ånilångakulugtul issl-
koKardlune.
„ersisångilatit,“ Ludvig icungujug-
POK, „tåssunga inungmik Kilerssui-
nigssaK erKarsautigingilara. takuniåi-
narpara ilumut ulimåumik miloriu-
tagkamik (indiånerit akerKamingnut
atortagånik) erKorsinaunerå.“
kinguningua Ludvigip pissortau-
neK KimaguterKuvå. kisame uvdlup
uisaussarnartue Kångiuput kungérar-
dlo inarérdlune. erninaK itisumik si-
nilerpoK nålarulungnartumigdlo sing-
nagtulerdlune indiånerit nujuarlat
sapitsutdlo Amerikame franskit nu-
nasiane ungasigsorssuarmitut sing-
nagtoralugit.
aKaguane uvdlup KerKanut Ludvip
indiånerit nålagåta ernera nautsiviup
inissårssuane nåpipå. kungikormiut
tainangajangmik ilåuput nukagpiaraK
erKumitsoK tåuna takuniardlugo. ma-
tut silåmut seKinarigsorssuarmut ang-
måinarput inissårssuvdlo isuane Ki-
ssugssuaK Kiperornilik nåparneKarsi-
mavoK sugkamut någdliugtitsissar-
fingmut erKainardlune.
tauva indiåneK nukagpiaraK iser-
tineKarpoK; KeråtartuinauvoK erfa-
lårtumigdlo angeicissumik niarKumi-
gut sulugtaKardlune.
kungimik pårssissut nålagaisa mar-
dluk iseKatigåt matuvdlo ilua’tungå-
nut unigdlutik, indiånérKavdlo kisi-
mitdlune natikut Kivdlarinåkordlune
kungip Ludvip igsiavigssua kultita-
lersugaK ornigpå. tikikamiuk taline
sakissaminut pårdlagtipai sikissåru-
jugssuardlunilo.
„nunap nålagåta ernera, ilagsivav-
kit,“ Ludvig iluasåKalune OKarpoK.
„uvangåtaordlo ilagsivavkit fran-
skit nunåta seKerna, atåtama inugta-
Katimalo arKe tunåralugit," indiåné-
raK akivoK sikissårujugssuardlunilo.
Ludvip iluarerpalugdlugo nåkupå.
„franskisut OKatdloreKautit," OKar-
POK.
„atåtat ugpertut Quebecimitut ta-
måkunirtga iliniartipånga,“ indiåné-
raK akivoK.
„ajungilaK, tauva ingmivtinut på-
seKatigigdluåsaugut. sujugdlermik la-
kuterKårniaratdlånga KanoK ilivdluse
akerKavse kavssere amiartarise."
sordluna indiånérKap aperKut tåu-
na perKusileKissutigilerå. erKarsat-
siarsinardlune niarKe makitipå akiv-
dlunilo:
„uvagut indiåneruvugut ajungitsut,
akerKavta kavssere amiarneK ajor-
pavut.“
„arrå, pitsausimåssuserse,“ Ludvig
OKarpoK kisiåne narrujumikulugtutut
issikoKardlune. „tauva taimailiornig-
ssaraluit pinago sorssugtut Kitiånik
Kitigdlutit issigingnårtinariartigut-
ait?“ indiånéraK åma kångugtikulug-
tutut ipoK, akivdlunilo: „kunger-
ssuaK-å, Kitisaunga. kisiåne ajoralu-
arpoK uvagut nunavtine orpigpag-
ssuarne Kitigkångavta amerdlasor-
ssussaravta, månile uvanga kisiml-
kama.“
taima oKardlunilo idtaserpoK tor-
ratdlaivdluinartutut isumaKarfiginar-
dlune. kungile sordlo åma narruju-
mikulugtoK.
„europamiut Kitigtarnerånit av-
dlaunerusoringilara," tupigusugdlune
OKarpoK. indiånérKap kinå isumaku-
luinersutut ilivoic, uluåtalo igdluagut
kiagungnera kugpoK, tupingnaKaor-
dlo kungnera titarnertut KaKortutut
ingmat.
Ludvip tåuna takuvdluarpå tupi-
gutsagdlunilo, Kanordle iliorane.
„måna taimåipoK,“ OKarpoK, „tau-
vu naggatågut takutiniartigut ulimau-
tip miloriutagkap nalunigssånut Ka-
noK pisinautiginersutit. takuvat, åju-
na sukarssuaK napavoK. imåisaoK,
sordlo akeraat tåssunga Kilerssorsi-
massoK. tauva ulimåumik miloriåsa-
vat niaKua Kulåsungardlugo tugte-
riardlugo; uvangame tusartarpunga
ilivse orpigpagssuarne taimailiortar-
tuse.“ -— indiånéraK sikerujugssuar-
Pok, OKardlunile: „uvagut indiåneru-
vugut pitsaussut, akerKavut sugkanut
KilerssorneK ajorpavut.“
„kisiåne ulimåumik nalugsincrmik
takutitariaKarpavtigut," Ludvig nåla-
gauniarpaloKalune akivoK.
indiånéraK KerKipoK, månalo uluå-
ta igdluatigut KaKortumigtaoK titar-
niussanigsimavoK. tauva silugpoK mi-
loriardlunilo, miloriarnerale iluagtit-
sivatdlångilaK. ulimautip Kissuk na-
passoK erKoraluarpå, Kajangnartumig-
dle nåpagausimagame natermut upi-
POK.
Ludvig nuånårpalugkungnaerpoK,
OKangajåinarpordle ilimagineKångit-
sumik pissoKarmat.
tarKamånga silatånit ulimaut su-
jorssugtuinauvdlune tikiupoK. kungip
niaKua Kulåsungardluinardlugo Ki-
ssugssuaK tåuna erKorpå Kissungmut-
dlo kåputdlune.
tamarmik nipaerutdluinarput. tau-
va Ludvig erKigsisimavdlune ånilår-
nane igsiavingminit nikuipoK. taimai-
lissordlo indiåneK nukagpiaraK av-
dla matukut magpersimassukordlune
iserpoK. åma tåuna indiånertut pisu-
tut atissaKarpoK, kisiåne åiparme ati-
ssainit avdlaussunik.
taimailissoKariarmat tåuna iseraåK
pasipilugtutut itdlugo nåkutilerpå,
tamarmigdlo takusinauvåt pitsaussu-
mik iliorsimångitsoK kinåta Kalipau-
tå kajortoK katangmat.
tåuna nukagpiaraK indiånéravik
kdngimut Ludvigmut sikissårdlune
OKarpoK: „påsivara ivdlit kungiussu-
tit, uvangalo tåssaussunga Chua, nu-
nap nålagåta ernera, unalo sagdlo-
KitaissuvoK.“
Chuap oKausisa ilumussusiånik
atautsimigdlunit KularutigingnigtoKå-
ngilaK; kamagdlunilo pilerpoK: „su-
nauna pivdlugo uvagut nagguveKativ-
ta Kitigtausé ilårniapajugpigit, sunalo
pivdlugo såko tåuna taima pitsauti-
gissoK taima ajortigissumik ator-
piuk?“
indiåniussårtoic akissutigssaerupoK
nauk tamarmik nåkukaluaråne. ku-
ngilo Ludvig oKalulerpoK:
„Chua, påsivara ilumortutit. OKar-
figerKårniaratdlångale KanoK ilivdlu-
tit maunga isertutit."
Chua franskisorniarnermine ilu-
ngersuaiialune navsuiailerpoK: „iter-
punga inima malua parnaersima-
ssok; seKineit periatdlariga tauvauna
maunga igdlussårssuarmukarnig-
ssavnut Kångiutorérdlunga. tauva Ki-
terutiga ameK igalåp akuneKutånut
aulajangeriardlugo ningipunga. mau-
nga tumit atuarpåka orpitdlo nuini-
ngånit måne KanoK iliornerit takuv-
dlugit. måssåkutdle takutipavse Ka-
noK ilivdlutik nagguveKatigissavta
ulimaut nalugtariaK periutigissaråt,"
perrukulugdlune taima naggasivoK.
„OKalugdluavigpulit," kunge Lud-
vig akivoK, indiånéraussårtumutdlo
sågdlune pilerpoK, „ivdlimiuna Ka-
noK ateKarpit?"
„Leonimik."
„Leoniå, tauva OKalugtuniånga
indiånéraussårnialeravit KanoK ilior-
simaningnik.“ Leon sérKumialerpoit.
„tåssa imaingmat -—“, autdlartika-
luarpoK, Ludviuvdle sukangnersumik
kipitipå.
„aperingilavkit sok taimailiortutit,
aperissungale-una KanoK iliortutit,
tåunalo kingugdleK aldsavat.“
Leon oKalungniårssulerpoK: „nu-
kagpiaraK indiånéravik igpagssaK
unukut takuvara; angutisiara Pierre
angalaordlune issigingnårtitsissartu-
vok; Kamutigissavtinilo åssigingitsu-
nik atissaKarpugut kinamiutut negeri-
sut indiånertutdlo issigingnårtitsi-
nivtine atortagkavtinik. uvdlåK Chuap
inåta matua parnaerpara, angutitdlo
mardluk aingmåssuk indiånertut ati-
ssaitardlunga nåpikiartorpara. Chuau-
sorigaminga igdlussårssuarmut ilagå-
nga. taimailiorpungale imaingmat
OKalorKingnialeraluarpoK Ludviuv-
dle agssane kivipå nipangerKuvdlugo,
Chualo sågfigå.
nr. 1-me nangisaon.
S
26