Atuagagdliutit - 26.01.1956, Síða 25

jåjatsiårneK
(agdl. Johan Berthelsen, Nuk).
testamentitoKaK — mérKanut inersima-
ssunutdlo oKalugtuaK nuanersoK
dmale iliniarfigssartaKamera isumagssarsivigssartaKameralo atuar-
dluartarneratigut erssencigsissarpoK
(agdl. palase Karl Poulsen)
testamentitoicaK Kutsigsorsiuinar-
tungilaK, inunermile iliniutigssarpag-
ssuarnik atuagagssartaKarportaoK.
im aKale atuakulårn enar torssungilaK,
amerdlanertigut bibelime oKalugtua-
ne méraunerme atuarsimassat ilisi-
måssutigssatut namagineKåinartar-
dlutik nauk mérarsiutåinaugaluartut.
méraunerme atuarsimassat utorKa-
lilernerme isumagssamigdlo nåmag-
titumik peKalerérsimanerme atuar-
Kigdlugit Kanoic isumagssarsivigssau-
tigissusiat misingnartarpoK. åssersu-
tiginartigo Morsisip agdlagaine kap.
3. mérautitdluta OKalugtuarineKartoK
tusarnåruvtigo pisimassut erKarsau-
tivtine umassututdlusoK erssarigsiså-
put: Gute ajungingårame nautsivik
tupingnartoK Adamip Evavdlo naju-
gagssåt tamatigut pitsauvdluinartu-
mik iluarsåusimavå. Adame Evalo tå-
ssane pinguåinartutut nuånåginar-
dlutik inusinåuput paornarpagssuar-
nik piumassardluinarmingnik KanoK
agtigissumik nerisinauvdlutik.
erKumitsortaråle nautsiviup KerKa-
ne orpeKarmat Gutip tåukununga ag-
torKungisånik. mérKat erKaisinauvåt
nangmingnertaoK angajorKåmingnit
inerterneKartaramik pigissat iluatigi-
nerussat agtortarKunagit. — tauvale
pisanganarsiartulerpoK. orpik agtor-
KungisaK Evap tigusiyfigå. mérKd-
laoK nalungilåt nålangitdlune perKu-
ngisanik iliuiernerup dnilånganar-
lua. — sulile pisanganarnerulerpoK:
Gutimut issertulerput — påsissorti-
sanerdlutik? — pisanganarnerpå-
ngorpordlo oKautigineKalermat nålå-
nginertik pissutigalugo nautsiving-
mit ima alianaitsigissumit anisitau-
ssut. tdssiina mérKat erKaissagssamr-
put nåldngisimanitik pissuligalugit
ildne pinguarfilik nudnersul Kimag-
tineKarlarmala, angerdlarKuneKardlu-
tik piumdngisamingnigdlo sulisitauv-
dlutik.
taima mérautitdluta tusagkavut på-
sivdluarsinauvavut, imåingilardle i-
sumåt itinerussoK påsisinaussarigput.
taimåitumik oaalugtuaK tåunarpiaK
inersimalerdluta mérKatutdlo isuma-^
liortarneK Kimarérsimalerdlugo atu-
arKigkuvtigo påsingningnerput sule
angningorsimåsaoK. pdsilisavarput
oKalugluame tdssane sarKumersitsivi-
gineKarlugut ussernartup ajortivdlo
sussusidnik, tåssanilo KulaerneKåsaor-
dlusoK pissuserput ilordleK KanoK
itoK. utorKaliartortitdluta OKalugtua-
tOKaK atuarKigtaruvtigo påsinarsiar-
tortuåsaoK, nutåtutdle Katsungnångit-
sutut uvavtinut sarKumertuåsavdlune.
tåssame, oKalugtuatorKat testamen-
titorKamitut amerdlaKaut uvdluinar-
nc inunivtinut tungavdluinartunik
imagdlit — mérKanut mérarpalugtu-
nik, taimåitordle isumatussusisigut
inup inunermine nutaujuartumik isu-
magssarsivigiuarsinaussai.
ul or Kars snit.
taima testamentitoKaK sangmitsia-
rérsimavdlugo atago inugtai sujugdlit
Kimerdlutsiariartigik. tupingnaKaoK
taimanerssuaK inuit sujugdlit utorica-
lissarsimåssusé — nalunångitsumik
inuneK tamalarfiungitsoK perKingnar-
toK atorsimagåt.
Adame 930-nik ukioKardlune to-
Kungmat Seth 800-nik, Enos 695-inik,
Enok 308-nik, Metusalåt 243-nik La-
mekilo 56-inik ukioKarsimåput.
Enok 365-inik ukioKardlune Ki-
langmut pavungnartitaungmat Seth
857-inik, Enos 752-inik, Metusalåt
300-nik Lamekilo 113-inik ukioKar-
put.
Setli 912-inik ukioKardlune toKung-
mat Metusalåt 453-inik, Lamek 266-
inik Noahlo 84-inik ukioKarsimåput.
Lamek 777-inik ukioKardlune to-
Kungmat Metusalåt 964-inik, Noah
595-inik Semilo 93-inik ukioKarsi-
måput.
Metusalåt 969-inik ukioKardlune to-
Kungmat Noah 600-nik Semilo 98-
inik ukioKarsimåput.
Noah 950-inik ukioKardlune to-
Kungmat Sem 448-nik, Selak 313-inik
Eberilo 283-inik ukioKarsimåput.
Selak 433-nik ukioKardlune to-
Kungmat Abraham 118-inik, Isakilo
18-inik ukioKarsimåput.
Sem 600-nik ukioKardlune toKung-
mat Abraham 150-inik Isakilo 50-inik
ukioKarsimåput.
Eber 464-inik ukioKardlune to-
Kungmat Isak 79-inik Jakobilo 19-
inik ukioKarsimåput.
inuit sujugdlit agdlagtånginertik
pissutigalugo OKalugtuatorKat erøai-
massatik kingulimingnut oicalugtua-
reKåtårtarmatigik nalunångilaK s. i.
Sem utorKarssuångordlune Isåp Re-
bekkavdlo tovKåne erKigsivigdlune
igsiassarsimåsassoK åiparinguit tåuko
inusugtut erKaimassaminik oKalugtut-
dlugit: nangmineK misigissaminik
ulerssuarnerata sujornagut pisima-
ssunik kisalo angume umiarssualiåne
pai’Kersivdlutik umassorpagssuarnik
inoKateKarsimanerniingnik, Kanordlo
åtaminit Adam toKungmat 56-inik
ukioicarsimassumit oKalugpalårsiari-
ssarine Adamip ilunguvdlune Edenip
nautsiviane pivdluardlutik inugaluar-
simanertik oKalugtuarissarå, Kanor-
dlo amilårsimatigissartoK oitalugtua-
rilcrångamiuk Evap ajortuliornine
umåmine malugilerKårinago nautsi-
viup orpisa akornåne issertorniara-
luarnertik Gutip issigerna iluartoK
ingalagkumagaluardlugo...
atagule ivdlit nangmineK aluariå-
sagitit —.
nuna angmaloKisångordlugo ang-
nertumik titarparput, mardluk ilua-
ne arssamik nagdluivdlutik iligssar-
siusåput, ilaisa avatåne arssaic na-
lungnekartoK paggåtåsavåt tigusissup
angmaloKissåp iluanitut ardlånut ili-
giumassaminut tiiniutisavå åipåtalo
nalusavå tigusissuvdlo åipånut tuniu-
tisavå, taimailiordlutik tamarmik
paggarérpata autdlartisåput, (sapi-
ngisamik amerdlaKatigingniåsagalu-
arput) tamarmik kigdliligkap iluane
katerssukatdlåsåput iligit avigdlutik,
ilivse anisause uvagut isersimåsaugut
(isersimassut tåssa angmaloKisåp kig-
dligkap iluanitut, ardlaile anérsut
avatanisåput). tauva anérsut aulaja-
ngersåsavåt iligssamik KanoK ilior-
nigssåt. atauseK isersimassut periar-
lartugssat arssamik nagdluivfigisavai
atauseK anausseriartugssap tunuane
akorsiniartusaoic periartup arssaK
anauvdlugo arpalerpat arpagfingmut
pisinago miloriåsangmago agpag-
fingmut pisinago miloraluaruniuk
iserniåsagamik, ilivsilo, taimatutaoK
akorsiniartup akoraluaruniuk iline
tamarmik isertinagit avdlamut tuniu-
tisångilå pingårtumik iligingisami-
nut, periartugssap anausseriartug-
ssap pingasoriardlune arssaK unioi--
tuåinaruniuk anausseriarKisångilaK,
aidlavdlo kingoråsavå, anautarissar-
parput puissip kiasiata saunikue, ar-
pagfigssat ungasiartumut aulajanger-
sarneKåsåput, ungasiartungordlugit
akunertujångordlugit nalerKatigigsår-
dlugit arpagfigssanut amerdlåssuseK
naulsorssutigalugo, sujugdleK anau-
sseriarpoiv anaunerdliordlugo åipag-
ssånik anauvdlualåriaramiuk anauta-
ne iglnardlugo arpagpoic, mitdlor-
niartut arssaK arpaliutisavåt arpag-
fingmut pisinago milorumagaluar-
dlugo, erKorunlko iserniåsagamik,
kisa arpagfingmut pingmat miloriar-
neKåsångilaic, tugdlia periarpoK a-
nauvdluavigdlugo. arpagfingmltup
nåkutigivdluaramiuk arpalerpat ar-
pagfiup tugdlianut arpagkasuåsaoK,
taimailiortuåsåput arpagfit tamarmik
inoKalersinagit, atauseK sule periar-
tugssauvoK arpagfitdlo tamarmik ino-
Kalerdlutik, taimåitumik arpagfiup
naggatånltoic periartugssardlo ilu-
ngersuaussalersarput pingårtumik
periartugssaK pikordlugtupat, arpag-
fiup naggatånltup piukorérdlune ara-
jutsinavérsåsavå anaunerdliortuåi-
nardlugo pingasoriarpat nangming-
neK anissugssåusagamik, årit nagga-
tårdlune anaupalåriarmago arpaler-
dlune arpagfingmitoK tamaviat! tåu-
na arpagtunguaK kisiat nåkutigiler-
måssuk mitdloraluardlugo uniuauv-
dlugo. iseratånguarpoii ernlnait anau-
taic tiguvdlugo periartugssångordlu-
ne. arpagfit tamarmik inoKalersitdlu-
git pikorigsårtariaicalersarpoK aniu-
mångikåine. taimailigångatalo KanoK
pinigssaK nalorninarsissarpoK, —
ikautigalugo nuånivigpoK, faimailiv-
dlutik isernigssaK erinitsauteriar-
dlugo anérsut oiiatdlisilisåput suaor-
tautdlutik, „agtutsiarnerit tamaisa“
(tåssa periartugssap Kanordlunit ang-
nikitsigissumik anåutaminik arssaK
agtutsiaruniuk arpagtariaKalisaoK. ag-
tutsiarniariardlugo anåutane unga-
sigsumut igeriardlugo arpalisaoK,
taimailigångata uivernerssuaKalersar-
Pok anérsut ilaisa arssaK paggåkåt
ilaisa anautaK, arpagtoK alivatdlårti-
nago milorumavdlugo, ilaisa anautaK
aigåt isersimassume periartugssap ai-
sinåungilå kigdliligkap iluanit aniså-
nginame aigaluaruniuk milortisaga-
mc tauvalo anisagamik, kisiåne anér-
sut ilåta tuniupago. tåssalume niki-
nigssaK (aninigssaK isernigssardlu-
nit) pingårtumik pikordlungnerussut
pilersitdlugit Kularnarungnaertardlu-
ne, tauna ikautigalugo kigdliligaK
isersimavfik nålagarineKardluinar-
tarpoK, arssamik nagdluissup siani-
givdluagagssarå periartugssap anau-
sseriartugssap isigkame igdluinånig-
dlunit titarnera avarKusimagpago
OKamik isumanane milusavå arssar-
dlo kingumut tigugasuardlugo iser-
dlune il ane suaortåsavai „iserpugut“,
tauvalo iline tamarmik iserérpata ait-
såt arssaK ardlamingnut nalusavå ar-
pagfingmltutdlunlme tamaisa nåku-
tigissagssarai. arpagfigtik ardlåta Ki-
malårsimagpago miloriåsavå erisoru-
niuk nivdliautigalune iline kalerri-
sasavai „iserpugut". tåssane akiuner-
ssuaKartarpoK, ungasiartume akorsi-
niartuvdlune kigdliligkamut arpang-
niardlune milorteriardlune åmalo
akencat kigdliligkamut arpaliutilerér-
sut uniuauvdlugit kisa tamarmik iser-
put, tauvalo anerKinarpugut kussagi-
tipiarata ajoritipilugdluta pikor-
dlungneragauvdluta.
T
Frikvarter i skolen i K’utdligssat.
K’utdligssane atuartut anitsiartut. Foto: P. Braiidt.
26