Atuagagdliutit - 20.09.1956, Blaðsíða 2

isumaliordluarkårane iliornek sunalunit aningau-
ssanik dnaissakdtausinauvoK
Kalåtdlit-nunane sulissartut kåtuvfiåne sujulig-
taissup Lars Svendsenip oKausé
julip 8-åne 1950-ime atåne a'tsior-
tunga Kalåtdlit-nunane sulissartut kå-
tuvfiat sivnerdlugo isumaKatigissut
atsiorpara, ministerievdlo akuerssi-
nigsså neriugalugo landshøvdingimut
sivnersaussumit N. O. Christenseni-
mit pissortaKarli'k sivnerdlugo atsior-
neKarpoK.
augustip 7-iåne 1956-ime nalunae-
rasuaut tiguvarput ima oKausertalik:
„Kalåtdlit-nunane sulissartut kå-
tuvfiata, landsliøvdingip niuver-
neruvdlo nunaKavigsut pivdlugit
isumaKatigissutait 1 niuvernerme
agdlagfingnilo sulissut 2 umiartor-
tutut sulissut uvdlormusiagdlit sa-
påtip akunersiagdlitdlo 3 sulissar-
lut iliniarsimassut akunermusiag-
dlit 4 sulissartut suliagssamingnut
iliniarsimångitsut akuncrmusiag-
dlit sapåtip akuneranutdlo akig-
ssarsissartut pivdlugit ministerie-
mit iluarineKarput stop isumaKati-
gissutit piårnerpåmik nalunaeru-
titut sarKumiuneKåsåput"
uvdlormit tåssånga Kalåtdlit-nunå-
ta OKalugtuarissaunerane isumaKati-
gissut sujugdlerpåK akuerineKardlune
atsiorneKarpoK pissortaKarfingmit,
niuvernermit Kalåtdlit-nunånilo suli-
ssartut kåtuvfiånit.
isumaKatigissuligssap sujugdliup
tåussuma oKaloKatigis.su tigineKarne-
rane atautsiméKatåuput aningaussa-
nut ministereKarfingme fuldmæg-
tigiussoK I. Mikkelsen, Kalåtdlit-nunå-
ta ministériåne kontorchefiussoK
Otto Jensen, pissortaKarfik sivner-
dlugo landshøvdingimut sivner-
saussoK N. O. Christensen, niu-
verneK sivnerdlugo Kalåtdlit-nu-
nane niuvernermut pissortautitaK
Helge Andersen, Danmarkime suli-
ssartut kåtuvfiånit folketingimut ilau-
ssortaK Carl P. Jensen Kalåtdlit-nu-
nåniio sulissartut kåtuvfiånit pcku-
siortoK Leo Poulsen atånilo atsiortu-
nga.
avdldngutit angnertiil
uvdlut unuatdlo ardlagdlit atautsi-
mineKarpoK, Dronning Ingridip Sa-
natoriåta inaisa ilåine sanatoriap a-
tugkiusimassaine, kalåtdlit sulissar-
tuisa akigssautigssait åndgssorniar-
dlugit. sulissartunut tiingassut oKalo-
KatigissutigerKigsårneKarput, oKarsi-
nauvungalo oKalonatigissutit nåper-
tordlugit sulissartut pisinaussatik ta-
maisa pisimagait. kisiåne pigssarsia-
vut ingassåussaunersut mikinågau-
nersutdlunit putdlaviginiångilara.
sulissartut oKaloKatigingningnivti-
ne sivnigkavut utorKatsiviginiarnagit
ilivsinut ersserliigsåinardlara akig-
ssautilerivdlune atautsimineK imåi-
nåungingmat. aperauterpagssuit si-
niaginiagagssåuput, tamåkulo angala-
nivne ilivsinut ersserKigsarniarsima-
vå'ka. isumaKatigingniutit pilermata
isumanerdlulångincK sapersima-
vunga. regulative maligdlugo akig-
ssarsiaKarnermit sungiusimassavsinit
ilivsinut avdlångutinik angnertunik
nagsataKartugssåuput isumaicatigissu-
tit maligdlugit akigssarsiaKalisagavse,
tamatumanilo peKatigigfik aningau-
ssatigut akissugssåhgorsinauvoK suli-
ssartut mianerssuaitdliordlutik kuku-
sinaunere pissutigalugit.
regulative maligdlugo akigssarsia-
Kartitaunermit isumaKatigissut tii-
ngavigalugo akigssarsiaKalerneK ilar-
pagssuavse Karssupinarsinauvåt o-
Kautsit tåukua isumarpiåt isumaliuti-
ginago.
regulative.
regulative akigssautivsinut tunga-
viussoK 1957-imilo 1. januarip tungå-
nut sule atukatdlartugssaK nålagauv-
fiup aulajangigarå. årKigssussinermc
tainatumane sulissartut aulajangéKa-
tausinautineKarsimångitdlat. agssuar-
dlersinautitaugaluarput, tamånalc nå-
magtumik atusimångilaiv sulissartut
sulisitsissutdlo tungånit påsingnig-
dluångineK pa'tsisauvdlune. akigssau-
tit pivdlugit sulissartut iluamik su-
niuteKarsimångitdlat. åma aulajange-
Katausimångitdlat, suleKatausimångit-
dlat, dyrticlsreguleringivdlo avdlå-
ngfitigititagai erKåingikåine akigssau-
tit KaKugo avdlångortarnigssånut su-
niuteKarsimanatik.
regulative kalåtdlit sulissartup akig-
ssautine pivdlugit ilungersorneranik
akornusissutut matumuna issor-
nartorsiorniarneKångilaK. regulative
issigissariaKarparput kalåtdlimut su-
lissartumut alkigssautitigut mikissu-
ngitsumik sujuariautausimassutut, a-
'kigssautinut åssigingeKissumik inger-
dlatitanut sujornatigut atu'tunut na-
lerKiutdlugo. tamatuma saniatigut
ama kalåleK sulissartoK piumåssusilik
angnerussumik aningaussatigut pig-
ssarsiaKarsinautilersimavå, åssigi-
ngitsuliutaussarneratalo sulissartut i-
ssait angmarsimagujåitaoK akigssau-
tit sule pitsaunerussumik årKigssune-
KartariaKartut sincrissamc nåpertuiv-
dluarnerussumik akigssautitigut pi-
neKalernigssaK angujumavdlugutaoK.
regulative akissugssaussutut misigi-
nivingmik sulissartumut tuniussaKar-
simångilartaoK. igdluinaisiortutut i-
ssigineKartutut ipoK, taimåipordlume.
tapisiat tungaisigut ama nåmaginå-
ngitsuvoK, tapisiaKartitsinera nåper-
tuivdluångitsumik ingerdlåncKarmat
sulisitsissut nangmingninaK sulissar-
tunik atausiåkånik issigingningnerat
tåssane atortussarmat.
KagfariarneK misingnartoK.
regulative månamut atusinausi-
mangmat 'pissutauginarpoK igdloKar-
fingne sulissut ilarpagssue angnerpå-
mik a'kigssauteKartitauvdlutik ikune-
Kartaleriartorsimangmata sulissugssa-
Karsinaujumavdlune.
sulissartut regulativimut suniuteivå-
nginerat uvane erssersiniarsimavara,
taimåitumigdlo sulissartut kåtuvfiåne
taimane sujulerssuissugatdlartut tu-
ngånit isumaKarsimavugut isumaKati-
gissuteKarneK ]ungavigalugo akig-
ssautit årivigssuncKarnigssåt angu-
niartariaKartoiv, sulissartut Kinigait
sulissartut tainaisa sivnerdlugit isu-
maKatigingningniarsinaulersiniardlu-
git kalåtdlit sulissartuisa tamarmik å-
ssiginginik akigssautimikut åraigssu-
ssivigineKarsinaunigssåt anguniardlu-
8,0.
isumaKatigissume akigssautit årKig-
ssunerat takuneK påsinerdlo ajornå-
ngingmat erKartorniångilara, oKarfi-
giumavavsile akigssautit Kagfariarne-
rat angnertorssuartut oKautigineK a-
jornarmat. kisiåne taimåitoK Kagfa-
riautauvoK sulissartunut iliniarsimå-
ngitsunut åmalo umiartortumut ag-
dlagtumutdlo suliagssamingnut ili-
niarsimassunut misingnartoK. isuma-
Katigissutikut tamatumuna sujuler-
ssuissut suliniarnigssamingnut najor-
KutagssaKalerput. akigssautit OKaloKa-
tigissutigineKartarnigssånut avKutig-
ssaK anginarncKanpoK, sujugdleK
1959-ime pissugssauvoK. måne ersser-
Kigsarumavara akigssauterpiait su-
jugdlermik Kagfagtitaunerisigut ataut-
siminigssamut tugdlermut tungavig-
ssaKalernigssaK atautsimérssunivtine
tamavta isumaKatigissutigisimagavti-
go. soruname angussavut, mingneru-
ngitsumigdio pingisavut, pivdlugit
nuånaringningitsorpagssuaKångitso-
runångikaluarpoK, månile misiligdlu-
go navsuiarniåsavara isumaKatigissu-
teKarneK Kanon isumaKartoK, iluanu-
tig'ssat a'kornulausinaussutdlo sut
imarigai kalåtdlimut sulissartumut
mingnerungitsumigdlo sulissartut pe-
Katigigfiånut.
nal. ak. 8 lamdkissumik sulinigssaK
isumaKatiglssuteKurniardlune a-
tautsiminerme akerdlerit oKaloKati-
gingnermikut akigssautit aulajanger-
sagagssatdlo isumaKatigissutiginiar-
tarpait. isiimat akerdlerérujugssuarsi-
naussarput, oKaloKatigingnlkutdlo na-
lerisarniartariaKardlutik. sulissartut
påsivdluartarianarpåt ingmivtinut
nerdi iutigigavta uvdlormut nal. ak.
arfineK-pingasut sulissarumavdluta,
tamatumunga taortisiariumavdlugo
taimatut sulinermut nalerKutumik su-
livfit åssigingitsut sussusiat nåper-
tordlugo akigssarsiaicartitaunigssaK.
taima oKalonatigingnikut kisa isuma-
KatigissuteKarneK anguneKarsinau-
ssarpoK, isumanatigissutdlo uvdlon
kigdligssane tikitdlugo atortugsså-
ngortardlune. isumaKatiginiarnerme
piumassami'kut åssigingitsut ardlaliu-
ssarmata piumassaK tamatigut angu-
neKarsinaujuåinartångilaK. Kavsinik
avdlatut ajornartumik nåkåinariaKar-
tarpoK, akerdlianigdle ingmikortorta-
me avdlame avdlatut itumik isumaKa-
tigingniuteKarneK ajornartarane. isu-
maKatigingniuteKarneK ardlaligpag-
ssuartigut agdlunaussamik norKoru-
nertut itarpoK, sulissartutdle påsiv-
dluinartarianarpåt atautsimineK i-
ngerdlåneKarsimangmat silarssuarme
avdlane pissarnernit avdlåungitsu-
mik.
pissugssauvfit.
sulissartuvdlo akigssauteKarneru-
lernigssane akigssautinilo pivdlugit
aulajangÉKataulernigssane nangmi-
nérdlune piumassarisimangmagit ta-
måna isumaKatigingniarnikut aitsåt
pisinauvoK, taimåitumik akissugssau-
neK angenissoK ingmivtinut tuniusi-
massarput peKatigigdluta nangmang-
niartariaKarparput. påsissariaKarpar-
iput sulisitsissoK sulissartordlo tungi-
mingnut pissugssauvfeKartilersi-
mangmata tamavta ingmikut akissug-
ssauvfiginiartariaKagkavtinik. nalu-
ngilara isumaKatigissuteKarneK aut-
dlarnåumut mikingeKissunik ajornar-
torsiornartoKåsassoK Kalåtdlit-nunå-
ne sulissartut kåtuvfiat ilaussortami-
nik tigumingningnerulersinago pena-
tigigfitdlo sujulerssuissue sujuler-
ssuinermut piginauneKarnerulersina-
git. isumanarpungale niuvernerup,
pissortaKarfiup sulissartutdlo peKati-
gigfisa udvalgeKarnikut suleiiatigiler-
nerisigut sulissartoK sulisitsissordlo
nuånernerussumik iluarinarnerussu-
migdlo angussaKarsinåusassut, tama-
tumalo suliatigut nåmagsissaKarneK
angnerussoK atugarigsårnerulerner-
dlo kingunerisinåusagai.
suliagssaK akercllerissap tangå-
nilaoK KimerdlorKårtarniarsiuk.
sulissartussutit, ivdlit penatigigfi-
gissatdlo isumaKatigissutinut ilivsi-
nik pissugssauvfeKartitsissunut isersi-
mavuse. isumaKatiglssutit tåuko su-
liavtinit imailinardluta Kimagunivti-
gut unioruutisinåungilavut. taimai-
lioruvit ivdlit peKatiglgfigissatdlo
inatsisit maligdlugit akilisitaunermik
avangnånit
kujatanut
Kåumarsainermut sujunersuissutåK
Chr. Berthelsen aKaguagugsunguaK a-
torfigtåmine pernardlune sinerssuli-
saoK.
Nungme mérnanik påraingnigtar-
fik Red Barnip pigisså angmarneKar-
simavoK. oKalugtut ilagait landshøv-
dingimut sivnersaussoK N. O. Chri-
stensen, påraingnigfiup pissortå frk.
Ruth Kristiansen, kommunalime su-
juligtaissoK Rasmus Berthelsen ili-
niarfigssuarmilo sujuligtaissoK Knud
Binzer.
*
Påmiut ernartussiviåne sanassut
nålagåt Knud Anthon Sørensen, Kali-
paissut nålagåt John Herman Johan-
sson Karmaissutdlo nålagåt Kaj Villy
Pettersson, tamarmik Påmiune naju-
gaaartut, erivartuneKarsimåput, nior-
Kutigssat akilerårutigdlit Kalåtdlit-
nunånut crKuneKartarnerånik perKU-
ssutit uniorKutisimagamikik. „Elsc-
Nielsen“ip piligtånit cigarettit 40,000-
it pisiaralugit nunaliåusimavait,
landskassemut akilerårutigssali-
gåungitsut. Pettersonip imigagssat
pisiarisimagujåitaoK, akilisineKartug-
ssångorput, arsårneKasavdlutik taor-
sisavdlutigdlo katitdlugit 15.000 kr-
ngajangnik. pitdlautisiatik akuerait.
pitdlarneKarsinauvuse, takuvat, på-
sivdluartariaKarparput niaKOK ator-
dluarnago iliorneK sunalunit ani-
ngaussatigut ånaissaKarnermik ki-
nguneKarsinaungmat. soruname suli-
sitsissumut sujornatigut kisime oKar-
tugssausimassumut åma taimåipoK.
tamavtale isumatumik pissuseKar-
niartariaKarpugut, sunånguaK tamåt
pissutigalugo perssualiorniarneK i-
ngalagsimaniartariaKarparput. isuma-
Katigingissumik pissoKalersitdlugo
tamatigut isumaliordluarKårniartar-
niaritse, akerdlcrissutdlo akerdleri-
ssap tungånitaoK issigalugo Kimer-
dlorKårniartarniarsiuk isumaKati-
gingneK sapersutut avigsårtinase.
pigssarsiavta pingårnerssaisa ila-
gåt agssuardlersinautitauneK angner-
tusineKarsimangmat. sulissartut ijuå-
ngitsumik pinenartut måna sulisitsi-
ssortik oKaloKatigalugo tamatuminga
åndniarsinaulcrput, tamånalo kingu-
TieKångigpat nunaKarfingmingne^ pc-
Katigigfingmik sujulerssuissue sågfi-
gisinaulerdlugit. sujulerssuissut tauva
sulisitsissoK sågfigisinauvåt, tåunalo
tamatumunga någgårsinåungilaK. su-
julerssuissut sulisitsissuvdlo OKaloica-
tigingnerat kinguneKångigpat suliag-
ssaic erKartussissumut tuniuneKarsi-
nauvoK.
atuartartut agdlagait.
nunap inue landsrddimut ikiomuput
A/G-me nr. 11-me 195(5 atuarpara
KuleKutaKartoK „landsråde nunap
inuinut i'kiorKUVOK". nuånårutigåra
landsrådip pissortat inuitdlo Kinuvi-
gingmagit sujunersutinik isumagssa-
nigdlo tb-Karsimassut sulivfigssaKar-
tinigssånut ikiutausinausorinartunik.
ministeriep påsiniainermigut påsi-
ssai pernigsårtumik påsiniagåungit-
dlat. uvagut th-Karnikut ajornartor-
siutivut issertuinartariaKångilavut.
Danmarkime sanatoriane pencig-
sardluta soruname åssigingitsunik su-
liaKartarpugut. kisiåne angerdlaruvta
nangmineK inutigssarsiornigssamut
tungavigssatut sujunertaKångilaK, tå-
ssauginarpoK sinigfingme suliaKångi-
nerme sukisacrsautaussoK. perKigsiv-
dluta angerdlarångavta Kavsérpag-
ssuit timimikut iloKiångorsimassar-
put. tamatumunåkut pilersarpoK su-
livfigssaKarnigssåkut ajornartorsior-
nerujugssuaK. sujornatigut ukiut ili-
niartuvfigssat nåinagtitdlugit sulisi-
magåine timikut iloKiångorsimancK
pissutigalugo sulivfik tigoraingneK a-
jornartarpoK. kingunerissarpå ilu-
ngersordlune uvdlormut sulissug-
ssarsiariniagaunigssaK. aussap Kåu-
mataine sulivfigssaKarfiuvdlatuartunc
timikut iloiiiåussuseK pissutauvdlune
suliniartunit avdlanit tunugdliussau-
nartarpoK. nakorsat piumassaråt na-
lerautunik sulivfeKarnigssaK. aker-
dlianigdle pissarpoK, suliagssat Ka-
nordlunit ikaluarpata suliarilerdlugit,
agdlåt nalungikaluardlugo kingune-
Kapilugsinaussut. taimailivdlune per-
Kigsarnerme aningaussarpagssuit a-
torneKartut maungåinartarput.
Hans Olsen,
Sisimiut.
radiokul Kavdlundtul nålagiarnerit
(„nålaortartu“mut akissut)
KujanaK agdlagkangnut^ sordlo tai-
git oktoberimingånit sapåtit tamaisa
kalåtdlisut nålagiarneK autdlakåtine-
KartalisaoK.
Kavdlundtul nålagiarnerit oktoberi-
mingånit Kåumatikutårtumik autdla-
kåtineKartalisåputaoK. uvdlåkut nåla-
giårarlarnerit ilait Kavdlunåtujusså-
sassut åma isumagineKarpoK.
asangnigtumik inuvdluarit
II. Balle.
2