Atuagagdliutit - 08.11.1956, Blaðsíða 2

Kalåtdlit-nunåne autdlainiartarneK
(agdl. Finn Christoffersen)
Kal.-nunåt amtingormat taimalo
nålagauvfiup ilagilcrmago suliniarto-
KartarsimavoK kulturimut tungassu-
inik suliagssarpagssuit ukiune nutå-
ne pilersut nåmagsiniagauneråne
ikiukusugtunik. ajoraluartumik ta-
matigut iluagtitarsimanerardlugit o-
KarneK ajornarpoK. kalåtdlime pi-
martutut inussuput ukiut nutåt nag-
satarpagssuinc iluamik nauvfigssarsi-
sinaugunångitsut. erKarsautigigåine
Kalåtdlit-nunåt uvdlume inatsisinut'
aingaviussunut atassussoK taimaitu-
migdlo angutinit inatsisinik iliniar-
simassunit sujulerssorneKartoK påsi-
neK ajornångilaK piorsaineK nåla-
gauvfit atugartut moderneunerpåt
åssilivdlugit ingerdlåneKåsassoK. piu-
massarineKarsinaugunångilardle i-
nuiait autdlainiartussut nålagauvfiup
moderneussup ingerdlatitaunera inat-
siserpagssuaKarfiussoK påsisinåusa-
gåt.
kaldtdlit inutigssarsiiltaisa
pingårnerssåt
amerdlavatdlårtutigut kalåtdlit mi-
sigissarput nutåt sussagSsaringikitik
avatimingnit erKussaungmata. avdla-
tut OKåsagåine perKingnartumik ine-
rikiartornigssaugaluaK nunap nang-
mineiv inuine nauvfigssaKartOK ajo-
KuserneKarsimavoK angnertuvatdiå-
mik nukingiussamigdlo ingerdlatit-
siniarnikut. kalåtdlit nangmingneK
soKutigissait tåukuniinga tiingassut
Kimångikåine ajungineruvoK, tåukulo
sujugdlermik tåssaunerartariaKaru-
narput autdlainiarneK aulisarnerdlo
sule inutigssarsiutitut napatitsissutut
issigissariaKarunartut måssa inger-
dlauseK avdlångoraluartOK.
tamatumunga ugpernarsautigssatut
kalåtdlit aulisagkanik ilisimatut suli-
nerånik soKutigingningnerujugssuat
sarKumiuneKarginauvoK. kalåtdlit
inutigssarsiutitOKåt piniartuncK piv-
dlugo oKartariaKarpoK sule aulajangi-
vigsumik inutigssarsiutit pingårner-
ssåtut tikuarneKarsinåungitsoK, suju-
mukarnikut inutigssarsiut tamåna a-
nguneKarsimagaluartoK, naugdlo uv-
dluinarne inuniarnermut pingårute-
KangåraluartoK. pivfigssångorsima-
vok Kalåtdlit-nunåne autdlainiartar-
neK pitsångorsarnialisavdlugo, tamå-
nalo anguniartariaKarpoK avisinut
åssigissåinutdlo agdlaKåtårnikut. a-
perKut unåinauvoK kina taimailiusa-
va Kanordlo suliarineKåsåpat.
uvanga nangminérdlunga maung-
narsimavunga aperKutip tamatuma
soKutigineKalernigsså sulissutiginiar-
dlugo, pissortautitanutdlo atarKinar-
tunut sujunersuteKartarérpunga, ag-
dlåt autdlainiarnerme peKatigigfing-
nc angutit sagdlersaussut atåssute-
Karfigissarérdlugit. suliagssap tama-
tuma måne autdlainianut erKaineKar-
neratigut akerdliussunik nåpitagssa-
Kartuåinarpon, imame isumaKåkajug-
tarput, Kalåtdlit-nunåne autdlainiar-
neK kalåtdlit nangmingneK oKausig-
ssaKarfigigåt. månale taissariaKar-
poK, uvdluvtiniuna ingerdlautsip nu-
tåliartaKaKissup aperKut tamåna
nangmineic nagsatamisut sarKumersi-
kå. taimatutdlo piugortariaKångilaK
månåkut danskit Kalåtdlit-nunånut
kalåtdlisordluinaic autdlainiarsinau-
titauvdlulik aulisarsinautitauvdlutig-
dlo nunasissålermata. kalåtdlit nang-
mingnérdlutik aperKut tamåna nå-
magsisinåungingmåssuk, uvdluvtine
Kalåtdlit-nunåt Danmarkilo atau-
siungmata danskit autdlainiartue pi-
sinåuput pissugssauvdlutigdlo aper-
Kutip tamatuma nåmagsincKarnigsså-
nut ikiutisavdlutik. tamatumunga a-
kerdliussunik tusagaKångitsornaviå-
ngilagut, ima oKarumasinaussunik,
Kalfltdlit-nunånukarnaviångilagut
tagpavanilo autdlåiniardluta, taimåi-
kaluartordlo autdlainiarsinautitau-
ssut Kavsimitauva KeKertanit Jylland-
imukartarpat imalunit pårdlautdlu-
tik. pissutsit åssigigtariaKarput. Ka-
lfltdlit-nunåt pcKatigigfingmut ilå-
nguniartariaKarpoic, autdlainiarsinau-
neK imalunit erKornerussumik OKåsa-
gåine tamatumunga misigssuissutita-
KarneK angnertusisiniartariaKarpoK
Kalåtdlit-nunåt nautsorssutigineKar-
sinångortitdlugo.
aperKutaulerpordlo misigssuissuti-
tanik Kalåtdlit-nunånut autdlartitsi-
nikut suna anguneKarsinaunersoK?
suliagssaK sujugdleK unauvoK ka-
låtdlit nunamik umassuinik nungut-
sailiuinigssamik soKutigissaKartiler-
niåsavdlugit; tamåna anguneKarsi-
nauvoK iluarsautdluagaussuinik aut-
dlainiarnermut tungassunik inaligta-
rissagssaliaussunik påsrhgnigdlune
sulissutigingningnikut, maligtari-
ssagssanigdlo åssigingitsunik pingå-
ruteKartunik atulersitsinikut.
pingårutilerujugssuvortaoK autdlai-
niat piniartutdlo nunaKarfingne åssi-
glngitsunitut inutigssarsiutimingnut
tungassunik KanoK soKutigissaKarne-
rat påsissaKarfigisavdlugo, sineriak
isorartoKaoK, Kularnångitsumigdlo
tamåna pivdlugo åssigingitsunik aut-
dlainiarnermut inatsisiliortariaKåsav-
dlune. Kåumarsainermut tungassut
oKalugiautitigut filmertarnertigutdlo
ingerdlåneKarsinåuput inuit påsiti-
niardlugit nunane avdlane nunamik
umassue KanoK ilivdlutik nungutsai-
liortarait nauk inuit taima amerilliar-
sule pitsauningordlugil.
Kalåtdlit-nunåne ukiut nutångo-
riartorneråne sujumukarnermut ani-
ngaussårpagssuit atorneKartuarput,
tupigingitsugagssåungitsumigdlo su-
juariarneK pilertoKissumik niuvcrto-
Karfingne takuneKarsinaulerpoK. su-
lissartorpagssuit Kavdlunåt tikiussor-
nerisigut suliagssat pilertoKissumik
ingerdlåput, avKusiniorneK, igdlulior-
neK il. il..
atauserdlo erKartorniagara tåssa
igdluliorneK. igdlut nutåt nåpfltiter-
neKarput. kussanaKaut najoruminar-
dlutigdlo, uvdluvtinut nalerKutut,
perKingnigssamut iluarsagkat. sordio
Atuagagdliutine nr. 18-ime septeinbe-
rip (i-iåne 1956-ime minister Kjær-
bølip oKautigigai igdlut piiikunartut
piumassarineKartut perni ngnigssaK
pitsaunerussungortikumavdlugo, Ka-
ngame kalåtdlit igdloKarnerat — inc-
Karnerat- ilåtigul perKingnigssamut
akerdliuvdluinarmat måssåkumut su-
le atassumik, oKause atuardlugit isu-
maKatiginaKaut ilalcrnardlutigdlo.
måssåkut tikilårniarpåka Kavdlu-
nåt sulissårtut igdluliortarnere. ku-
laringilara sulissårtut Kalåtdlit-nunå-
liartartut tamarmik sulinermut iner-
dluarsimassussut, suliagssatik tamai-
sa ilikardluarsimavdlugit. ilame issi-
galugit ajasornaKaut pikorissusé,
umarisut suleriatdlarKigsutdlo. niu-
vertoruseKarfit angnerussut ilaorKu-
tilerput, kisa måne nunaKarfivtine
takornartaussumik igdlut uigulukulul
sananeKarput. inermata inugssariti-
taussut iserfigait. kisiånile sunåuvfa
sulissårtut taima igdluliortarput. per-
KingnigssaK pivdlugo init avgordlua-
gåuput, erKigsisimanigssamut naler-
Kutivigput, kisiåne ajoraluartumik
anordlilerpat tåssuguinaK najorumi-
narungnåisåput Kianarsisagamik ag-
dlåt perKingnigssamut akerdliussu-
mik. akisusaKaut, sulile ukiordlune
issilerpat akitsoralugtuinåsåput ine
tujorminarsisångigpat. taimåitumik
isumaKarpunga sulissårtut suliatik
tortigigaluartut atortugssatdlo nutå-
ngorsagaujuaraluartut.
sujugdlermik umassut nujuartat
åssiglngitsut pivdlugil suliagssat åssi-
gingitsut suliarilersinaugaluaråine si-
latusårnerusagaluarpoK. tingmissat
åssiglngitsut pivdlugit dr. Finn Sa-
lomonsenip sujunersutå taiginarta-
riaicarpoK: ,,'Kalåtdlit-nunåta tingmi-
ainik erKigsisitsineK", Ornithologisk
Tidsskrift' nr. 49, 1955. nunap milu-
massue pivdlugit mardluk sagdliutit-
dlugit taissariaKarput, ouatdlisigine-
Kartuartut tåssa umingmak tugtutdlo.
sordio arajutsisimanérukunartoii u-
mingmak Kal.-nunåta avangnåinåne
Tunuvdlo avangnåinåne umassu-
vok. tamaunganit umingmak Kitånut
nuniardlugo oKåtårineKarsimagaluar-
poK, sulile iluagtingitsumik. oKåtåri-
nerup taimåitup Kalåtdlit-nunåta ki-
tå nutåmik umassortårtisinaugaluar-
pago piniartunut pingortitamigdlo
nuånarissaKartunut tamanut nuåner-
KajaKaoK. pissutsitdle autdlainiatut
issigisagåine umingmak kitåmiunut
nuånårutigssarujugssuartut issigissa-
riauångilaK. umingmak kigdleKångit-
sumik piniagaunigssaminut nalerKu-
tungilaK. nerssutip navianartorsiuler-
fingmine angmalortungordlune unig-
tarnera autdlainiamut uvdlut ikigtu-
nguitdlunit piniångitsusavdlugo uni-
ngaviusinåungilaK. taimåitumik aper-
Kut månauvoiv sujornatigut taerigkav-
ta åipå, tugto pingortitåussutsiminit
nujuardluartoK, nujuarnera tamåna
pissuvdlune sule Kitåne sivneKarne-
rinut pissutausimånginerdlune.
naiKjisaoK Kup. 20.
Kalåtdlit-nunånut nalerKutiingordlu-
git suliarissariauarait akisussusinut
nåpertutumik. suliaK sujugdleK pit-
saussugpat kingugdlit piuminarneru-
såput —• taimåitumik sule pitsaune-
russungordlugit.
Jens Augustussen,
Kangåmiut, 9. oktober 1950.
k i ngm e Kar ner m e mal i g lari s sagssat
Kingmika nivingagaoriartinagit
uvdlut nutåt Kitånut piituterugtor-
tut Ausiait avangnåne nunaKartugut
inatsiseKarpugut ukiune akutdlerni-
Iusok nåkigtaitsigissunik. måssa u-
kiuleriånguatdlartoK Kingmivut per-
Karnitsumik toKoragaussut takulera-
råvut. mérKångOK niuanik kiseKatau-
simagamik. taimailivdlune ukiamåna
llulissane Kingmit Kingmivigpag-
ssuatsiarssuit untritigdlit atauslnaka-
siungitsut tonorarneKarput tåssalo
toKoraiuarsinardlutik.
Kingmit upangnigtarnerånut anå-
nat kigdlenångiussartumik isumait-
dliortut ukiune kingugillerne amer-
dlasorpagssuartigut pissussarsimåput.
Kingmit neruvkarncKagssamålcr-
dlutik tlvatdlarugtortut mérKat pinga-
sut-sisamanik ukiugdlit ilaKarnatik
anértitaussarput. anånat taima itut
ajunårnerit ilarpagssuinut Kingmit-
siarpagssuitdlo umåssuslågaunerånut
pissussar tut akilisineKartariaKara-
luarput. Kingmit kingmaoKatausima-
ssut kisimik åma tonuneKartariaKar-
taraluarput. ukiulerugtornerane angu-
tip pigissai tamaisa toKorarneKarKuv-
dlugit nålagkinialersinane ilisimatit-
serKårneK pissariaKaraluarpoK. pini-
artorpagssuit nalungilåka ukioK kå-
pajårfigssatut ornigkåt Kingmitik to-
KorartineKarsimangmata — kiamc-
tauva Kingmine tunerusugtarmagit
ukiup Kagdlinerane — tåssalo kisiå-
ne åipågugssamut aitsåt Kimugsiutau-
sinaussunik KingmeKarKilersinaussar-
dlutik. Kingmit pivdlugit apernutit
tamarmik inungnit påsisimangnig-
illuartunit atautsimissutigineKartaria-
avangnånit
„Misigssut" Ilulissat pigissåine mi-
sigssuerersimavdlune Københavni-
mut autdlarpoK. inuit 2111-t misig-
ssorncKarsimåput, 15-itdlo unigtug-
ssångortineKarsimavdlutik. „ålisig-
ssut“ sujorna aussåkut sulilcrmatdle
inuit 24.327-t misigssorneKarsimåput,
tåukunångalo 5582-it mardloriarne-
Karsimavdlutik.
Ivigtune orssugiak 21,5 miil. kr.-t
nalingat septemberip autdlaraautåtå
tungånut tunineKarsimavo«. sujorna
taimailinerane tunissat 15,7 mili. kr-
nik naleKarput. orssugissap piagkap
sisamararterutå Canadap pisiarissar-
på. piagkap ilarujugssua Tysklandip
kitånut, tuluit nunånut, Norgemut
Sverigemutdlo akuiagauvdlune tuni-
neKartarpoK, Amerikavdle pisiagssa-
nc akuiarneKångitsoK Kalåtdlit-nunå-
nit nangminermit pissarpå.
*
aKerdlugssaii zinkigssardlo 9.000
tons Mestersvigimingånit agssartor-
ncKarérsimavoK. måna piagkat tamå-
kerdlutik 10.500 tonsiuput, 1.500 ton-
sitdle autdlaruneKarsfnåungikatdlar-
simåput.
*
Tønderime nakorsaK Ejnar Jepsen
Kåumatine pingasune Thulemlsimav-
dlune danskinut sulissartunut nakor-
sausimavdlune angerdlarsimavoK. o-
KarpoK sulissårtut sap. ak. nal. ak.
70-it mingnerpåmik sulissårtut, Kav-
sinik sivisunerussumik. Tliuleme ka-
låleKångilaK, amerikamiutdlo nang-
mingneK inunertik ingerdlatlnarpåt
nunap najugkamik Danmarkimit nu-
nautigineKarnera ataruivdlugo. tåva-
nlnerat issornartorsioriårfigssaKångi-
laK.
Karput. atautsimititaliorumatoKissut
sok Kalåtdlit-nunåta avangnåne aper-
Kut taima pingårdluinartigissoK tai-
mailiorneKarsinåusångila. atautsimi-
titane taima itune nerssutit nakorsait
nakorsatdlo ilautitariaKarputaoK. må-
nåkut pissuseK iluångilaK.
P. Wågslein,
Jakobshavn
iniisuglnt katerssorniagaunerat inu-
suglunit KanoK issiginenarpa?
aussaii Atuagagdliutine naKineKar-
tartoK inusugtut atautsimorfeKarnig-
ssånut tungassoK iluatingnangårmat
nunavtine inusugtorpagssuarnit oKau-
seKarfigineKarpatdlångingmat uvgu-
na oiialårdlanga.
isuma pingortoK Kularnångitsumik
ukiune måkunane inusugtut tungaisi-
gut isumagssarsiauvoK pitsaunerpåK.
sume inuiaKatigingne avdlane inusug-
torpagssuit KanoK ingmingnut Kanig-
palugtigissut tusartarpavut. sordio
igpagssaK radioavisime tusarpugut
Ungarnime iliniarnertut polenimiut
pivfåungissuseKalernigssartik pivdlu-
go ilungersornerat isumaKatigigdlutik
tapersersoråt silarssuarme tamarme
tusarneKarsinångordlugo agdlåt. tåssa
taimåipoK, inusugtut isumaKatigiku-
nik peKatiglkunigdlo taima angitigi-
ssumik agdlåt nåmagsissaKarsinåu-
put.
taimatut ipoK måna isumaliut. ka-
låtdlit nunavtine inusugtut atautsi-
morfeKartariaKarput. tamånalo inu-
sugtoKativta nangmingneK igdloKar-
fingmingne oKaloKatigissutigissåsagåt
KularnångilaK, åmale igdloitarfit
nangmingneK avisine oiiatdlisigssar-
KeKalune. isuma tåuna tåmarneKåså-
ngilaK, sorssungnerup nalåne isuma-
liutitut kussanartutut „kinguligssat
pivdlugit isumaliut“itut pinane, tåssa
nipangiuneKarnane, tåunalo isumag-
ssarsiaK piviussungordle. sumume
iluaKutåusava kalåtdlit nunavtine ig-
dloKarflt piorsarneKartuåinarun ik —
inusugtortaile Kima’gauvdlutik?
inusugtoKatima isuma tamåna ku-
ssanartoiv nåmagsisagåt Kularutigi-
ngilara, taimalo isumamik tåussumi-
nga autdlarnissut pivdluarKuvåka.
Hans Hansen, Sana, Nuk.
atuartartut agdlagait...
2