Atuagagdliutit - 14.03.1957, Page 3

nermut tamarmut akitsutéusaoK, åma-
lume nuna igdluliorfigssaK issigalugo
sule ukiune ardlaKaKissune agdlisitsi-
neK ajornåsavdlune. tamatuma sania-
tigut niuvernikut ingerdlaneK tunga-
vigalugo pissariaKarpoK niorKutig-
ssiat ilait aula.iangersimassut sapingi-
samik pilertortumik pisissugssåinut
aputitisavdlugit. sinerissamilo igdlo-
Karfingne avdlanisaoK Kerititsivit sar-
Kiimeriartortitdlugit ama tåultunane
niorKutigssiat akulikitsumik åssiging-
migdlo avalagtineKartarnigssåt pissa-
riaicalisaortaoK.
taimåitumik Kalåtdlit-nunane inu-
tigssarsiorneK sapingisamik pigssarsi-
viuvdlune ingerdlaniåsagpat ukioK
kauj atdlagdlugo umiarssuaKartarneK
pissariaKarpoK.
umiarssuaKarnen ingerdlassaria-
KarpoK
taimaingmat avdlamik iliusigssaKå-
ngilaK, aussékut ukiukutdlo umiar-
ssuaKartarneK ingerdlatinartariaKar-
pOK. agssartorneK sunalunit tamarme
årdlarinartortaKartarpoK, mingne-
rungitsumigdlo Kalåtdlit-nunane u-
miartorneK taimåipoK. ukioK kauj at-
dlagdlugo anorerssuit nagdliusinau-
ssarput, pujoK sikorssuitdlo aussame,
nivtailaK sikutdlo ukiume, umiarssuar-
dlo Danmarkimit autdlarångat KanoK
angalanigsså ilisimaneKarsinausså-
ngilaK. navianartut sujornatigutdle
nagdliutarsimåput, kinalunitdlo suju-
nigssame taukununga isumangnaitdli-
sarsinåungilaK nuname måne inuneK
ingerdlåsagpat. påsinariaKarpoK silar-
ssup ilåne tamåne sila maungalo u-
miartortarneK danskit nalinginaussu-
mik misigissartagåinit mersernarne-
rungmata, tamånalo påsivdlugo u-
miarssuit tamåne angalanigssamut a-
tortugssiatut sanåt inungmingnut ilau-
ssumingnutdlo sapingisamik isumang-
naitsuliaussut atordlugit umiartorneK
ingerdlåtariaKardlugo.
unigtitsinerup kingunigssai
umiartornermik unigtitsineK Kalåt-
dlit-nunåta pilersugauneranut tuni-
ssagssiorneranutdlo Kanorme kingune-
Késagaluarpa.
pilersugaunerup tungåtigut Kitåta
kujatå avangnåtungånisut erKugau-
ssariaKalisaoK, tåssa pajungneKaku-
lanermigut niorKutigssanik nutånik
pigssaicartitaussarnera Kångiutisav-
dlune. tamåna amerdlasut Kularutig-
ssåungitsumik nåmagigtaitdliutigisa-
våt, kisiåne soruname inuit niorKutig-
ssat tungaisigut atugarigsangineruv-
dlutik inusinåusagunaraluarput sor-
dlo uvdlume Avangnåne Tunumilo
taima itoK. Kalåtdlit-nunane niuver-
nerup pissortaKarfianut pajugtorne-
rup taimatut avdlångortitaunera ima
kinguneKåsaoK nunap kujatånutaoK
niorKutigssat amerdlanårdlugit nag-
siussortariaKalisavdlutik erniatigut a-
junårutaussumik, tåssalo åma niorKu-
tigssat Keriassut inigssaKartiniarnig-
ssåt erninaK angnertunerussungorti-
niartai'iaKalisavdlune. igdloKarfingne
avdlarpålungnisaoK aningaussat amer-
dlanerussut atortariaKalisåput Kuer-
sikorssuit mmavtinc imåtigut angalaniarnerup akcraisa ilagait
Kalåtdlit-nunånut umiartornerup ang-
nikitdlisinigssa tunissagssiornerup toKu-
ssntigssaminik kapineKarneratnt isaoK
toKiissutigssamik kapissaunerup
åssinga
niorKutigssalersuinerup angnikitdline-
Karnigsså tåssa nåmagsineKarsinauga-
luarpoK, kisiåne nuåneranilo akitsor-
sautåusavdlune.
umiartorneruvdle angnikitdlisine-
Karnigsså nunap niomutigssiornera-
nut toKussutigssamik kapineKarnertut
isaoK. aulisagkat tarajugkiat ilarparu-
jugssue aitsåt oktoberime, novemberi-
me, decemberime ilåtigutdlo januari-
me avalagtineKarnigssamingnut pia-
rértarput Kåumatinilo tåukunane usi-
lersutarianardlutik pisissugssanut piv-
figssaK kingorKunago aputisagunik.
usilersunigss åt upernarnigssånut ki-
nguartisagåine tuninerisa aké mingne-
rulisåput ukule KuinitineKarnerånut
ernianutdlo aningaussartutit angneru-
lisavdlutik, pas inerdlo ajornångilaK
tunissagssiorneK ajunårutaulersinau-
ssok. aulisagkat nerpinik Kerititanik,
sordlo Manitsume, tunissagssiorner-
mut imåipoK taimatut niomutigssior-
nerup ilarujugssua ukiunerane pissar-
mat niorKutigssiat ukiuneranisaoK a-
valagtineKartariaKartåsavdlutik tamå-
kuninga niorKutigssiorneK ingerdlåi-
nartikumavdlugo. Kerititsiviup Kuia
nåmångilaK ukiunerane niorKutig-
ssiagssat tamaisa imarisavdlugit, inig-
ssatdlo agdlinigssåt umiarssuaKartar-
nermit sagdliutisagéine niorKutigssior-
ukiunerane umiartorneK pivdlugo handels inspektør
Helge Andersenip agdlautigissd
M/s „Umanak“ angalanermine kingugdlerme angalapiloKingmat måna danskit
avisine oKdluserineKarpoK Kalåtdlit-nunane ukiunerane umiartorneK KanoK ig-
dlersoriarfeKartiginersoK, Kalåtdlit-nunånilo radioavisip nalunaerutå nåpertor-
dlugo aperKUt tamåna ama folketingimut ilaussortamit Augo Lyngemit folke-
tingime sarKumiuniarneKarpoK.
KularutigssåungivigpoK „Umanak“ a-
ngalapilårsimaKissoK, ukiune kingug-
dlerne umiarssuarnit Kalåtdlit-nunå-
liartartunit angalapilornerusimavdlu-
ne, kisiåne Atlantikup avangnåtungå
pingårtumigdlo Nunap-isuata erKå a-
joriarsinaungmata Kalåtdlit-nunåliar-
tartunit tamanit naluneKångilaK, ilau-
ssutdlo ikigtungitdlat ukiut ingerdla-
nerine Nunap-isuanik tikitsinigssa-
mingnik årdlerigingnigtarsimassut. ta-
måna Kangale taimåipoK ukiunerane
umiarssuaKartarnigssaK erKarsautigi-
neKångikatdlarmatdle, nauk tamåna
tungavigalugo umiartornerup kigdli-
lernigsså pineKångikaluardlune.
1940-p sujornagutaoK
Nunap-isuata ericå silamigut pissuse-
rissane nåpertordlugit ukiup KanoK
ilineranilunit angalapilornarsisinau-
ssarpoK, ilisimassåkalo nåpertordlugit
umiartortut måna tikitdlugo isumåt
unausimavoK januar februarilo ano-
raisangnerussartut november-decem-
berimut åmalo marts-aprilimut naler-
Kiutdlugit. tamatumunga atatitdlugo
erKåingitsoriaKångilaK 1940-vtaoK su-
jornatigut Kalåtdlit-nunane novem-
berime åmalo marts-aprilime umiar-
ssuaKartarmat, naugdlo taimane u-
miarssuit månåkutut radarinik, gyre-
nik il. il. atortorigsåruteKångikaluit
tamåna akerdlilerneKåsanane. taimåi-
tumik „Umanak“p ukiumåna angala-
pilornera tungavigssatut nåmagso-
ringilara januar-f ebruarime umiar-
ssuaKartarnerup sila perKutigalugo
unigtineKarnigsså piumassarisavdlugo,
taimåisagpåme åma november-decem-
berime kisalo marts-aprilime umiar-
ssuaKartarneK unigtitariaKåsangmå-
taoK pissutiginiagkat éssinge pissuti-
galugit, kinalo taima ingerdlautsimik
kinguartitsinigssamut tamatumalo Ka-
låtdlit-nunåta aningaussarsiorneranut
kingunerissagssainut akissugssauju-
måsava?
ssuit oliesivitdlo agdlinigssånut ilanig-
ssånutdlunit. niuvernerup nangmineK
umiarssuautaisa angnikinerussumik
atugaulernigssåt niuvernerup umiar-
torneranut mikissungitsumik ajunå-
rutaussugssaungmat takulertorneK
ajornarunångilaK, igdluatungåtigutdle
aussaunerane umiarssuaKartarnerup
nukinginarsinera akikitdlisaissuguna-
rane. niuvertut nangminerssortut han-
delitutaoK misigissaKartitaulisåput
niorKutigssanut uningatitagssanut
Kuigssanutdlo aningaussartorneruli-
savdlutik, niuvernikutdlo ingerdlatit-
sivingnut neKaerniarfiussunut niorKU-
tigssamingnik Danmarkimit pajungne-
KakulassariaKartunut tamåna ajunå-
ruteruj ugssusinauvoK Kerititsivingnik
åssigissåinigdlo taima peKarKalårtigi-
gavta.
3