Atuagagdliutit - 14.03.1957, Síða 18

penicillineKangikatdlarmat
indenrigsministeriep Kalåtdlit-nu-
nåne nakorsanut ilitsiutaine 1885-ime
januarip 10-åne pissune ingm. 2-åne
ima agdlagsimavoK: kalåtdlit iler-
Kue inussausiatdlo, nerissait, igdlue,
atissait inussautsimingnilo avdlånguti-
gisimassait nakorsap sianiginiartaria-
Karpai, taimatutdlo naussut avdlatdlo
nakorsausiausinaussut nunap nangmi-
neK pigismaussai pingårtumik nåpau-
tinut silåinaup inussautsivdlo pilersi-
tagåinut pitsailiutausinaussut“. —
ilitsiusiat 1913-ime februarip 16-iåne
avdlångortiterneKarmata perKussut
tåuna avdlanguteKalårtlnardlugo ator-
temingneKarpoK. tåssane ingm. 10-
åne ima agdlagsimavoK: „nakorsautit
Kalåtdlit-nunåne pineKarslnaussut
uningangåtsiartineKarsinaussutdlo na-
korsap nangmineK pisinaussaK nåper-
tordlugo katerssorneKartitariaKarpai."
— ilitsiutine kingugdlerne 1928-me au-
gustip 27-åne atulersune tamåna av-
dlånguteKarane atorterKingneKarsima-
VOK.
sunarpiaK-una erKarsautigineKarsi-
manersoK isumaliutigerKajånartoK.
1928-me ilitsersusiaK sanagamiko er-
Karsarsimagunångivigput, sunarpiaK
imarigå isumaliutigiatdlariånguarnago
ilångutinarsimagunarpåt. 1913-imile
taima pisimagunånginamik avdlångu-
teKartisimavåt kisiåne isumå pigiti-
nardlugo — tåssa nakorsat Kalåtdlit-
nunåta naussuinik nakorsautitut sana-
neKarsinaussunik katerssissåsassut.
tamåko sugamingme-tauva? ilitsiu-
tine taineKångitdlat. åma 1856-ime
atuagaliånguame „Naparsimasonut
ikiortiksat" — Kalåtdlit-nunåne naKi-
neKartut sujugdlit ilåne — tamåko
pivdlugit påsissutigssaKångilaK. tai-
mågdlåt naussut ardlaKångitsut ima-
lunit paornat taineKarsimåput, sor-
piaunersutdle nalunaersimanane. nalu-
neKångilaK orssumerngit kalåtdlit su-
jugdliat kilernernut måtusiutarsi-
mangmatigik, kisiåne 1928-me nakor-
saussoK taima itunik atuiniartåsanga-
tinångilaK. oKalugtuarineKartarujor-
taoK naussoK rosenrod (sedum roseum)
Kalåtdlit-nunåne nalinginaungåtsiaKi-
ssok agsissunut kipisautigineKartarsi-
massoK, orssuaussatdlugoK taimatu-
taoK atorneKartarsimassut. taimåitut-
dle inuinarnut sujunersutåinartut issi-
gissariaKarput nakorsatutdlo iliniarsi-
massunut åssigissåinutdlo nautsorssu-
ssausimanktik. naussut katsorsainiuti-
tut atorneKartartut ilagigujåtaoK coch-
learia officinalis sukuluportunut ator-
neKartarsimassoK, Kangale nakorsau-
titut pinerunago nerissagssatut issigi-
neKarnerussarsimagunartoK. anersau-
name... nå, atago pitsaunerusaoK OKa-
lugtuaK tusaruvtigo.
umiarssuit ukiut 1500-gssane 1600-
gssånilo Europame umiarssualivingnut
pingårtumigdlo Københavnimut pi-
ssartut ilånériardlutik erKumitsumik
nagsataKartarsimåput. tåssagoK tugår-
ssuaK takisoK ingikitsøK KipissoK uva-
gut uvdlumikut takuinaruvtigo erni-
naK ilisarissagssarput. taimanisaor-
dlume inuinåungitsut ilisimatutaordle
nalungilåt tugåK taima itoK umassup
erkumitsup Libyap Æthiopiavdlo ino-
Kajuitsuine tikitagssåungiussartune
umassussup navianaKissup agfå hestip
agfålo umassorujup tugårigå. umassoK
tåuna Kavdlunåtut „Enhjørning“imik
taineKartarpoK, Kåmigutdlo tugårssua-
Kardlune. inuit ikigtoralånguit kisimik
umassoK tåuna takusimavåt, asulugoK
umatitdlune pissariuminéikuloKalune,
åma piseriarsinaussarsimångilåt, pise-
riarfigssamut patdlingneKarsinausimå-
ngisainarmat tåssalo Kingmit hestit-
dlunit inordlugo. kisiåne tugårssua
(nagssugssua) silarssuarme atugartu-
ssuseKarfiussume ilånikoriardlune ta-
kuneKartarsimangmat pissarineKarsi-
naussartoic nautsorssutigineK ajornå-
ngilau.
tamåna ima pissarsimavoK:
niviarsiaK minguitsoK angumit ag-
torneritsoK pigssarsiarineKåsaoK —
OKautigissarpåme taimanikut ilumut
taimåitoKartoK. niviarsiaK taima itoK
enhjørningeKarfiup erKånut inoKajuit-
sumut inigssineKartarpoK, tauvalugoK
nerssutip ersigingeKalugo ornigtarpå
såvanutdlo aKupitdlune niarKe ugpa-
taisa Kåvinut tulortitdlugo sinilersar-
dlune. taimaileriarångat autdlainiat
ornigutipatdlakasitdlarunik umassupi-
luk perKåunago Kilerssortarpåt. en-
hjørningilo iterdlune pissarineKarsi-
manine påsigångamiuk kamangnermit
umatå KartoråinartarsimavoK.
pissaKardluakasigtaraut, uniame
nagssua akisungungmat — tåssagoK
nakorsautitsialavigssugame nåpåussu-
arnut pestimut kupernermutdlo, Kani-
manartoKarnermut Kilussarnermutdlo
ikiutaussartoK tamåkualo saniatigut
toicunartunut tamanut sernigssutauv-
dluartardlune, ilame inungmik perKig-
tuåinartitsissuvdlune inunertusisitsi-
ssardlunilo. inuit pisut nagssuit tai-
måitut imertarfiliarititarsimavait vlni-
sugagssartik toKunartulerneKarsima-
galuarpat imertarfiup sernigisangma-
tik, savigdlugoK nagssungmik tamatu-
minga ippKarpat sujatartugagssaK
inuarnianit toKunartuligausimagaluar-
patdlunit suniutugssåungilaK sujatap
aua toKunartuerutisangmago. sule uv-
dlumimut agdlåt Rosenborgip igdlu-
ssårssuane takuneK ajornångilaK ku-
ngip Frederik pingajuata igsiavissår-
ssua nagssungnik tamåkuinardluinar-
nik akisoKissunik sanåK. inuinait akig-
ssaKångitsut enhjørningip nagssumer-
nge seKutsigkat nakorsautitut atusav-
dlugit nåmagissariaKartarpait. tåssa
taima nagssuit tamåko akisutigisimå-
put. taimåitumigdlugoK taima itussår-
titanik sagdloKitarneKarnigssartik sia-
niginiarKigsårtarpåt, nakorsausiortup
nerssussuit nagssuinik seKutsigkanik
piåralune tuneKinangmatik akilerse-
rujugssuardlugit. Kujanartumigdlo er-
Kortunera misiligkuminaitsusimångi-
laK. nagssuit Kajussaussiamerngit ta-
måko angmalortungordlugit titartaigi-
nartarput sukorpiunimigdlo tåussuma
iluatungånut ilissivdlutik. pisiaK er-
Kortugpat sukorpiune toKunartulik er-
nlnavik toKusaoK.
tamåkua OKalugtualiåinåungitdlat.
taimanikut ilumordluinartuput, Kø-
benhavnivdlo iliniarnertunut atuarfig-
ssuane iliniartitsissunit ilisimator-
ssuarnit iliniartitsissutigineKartarsi-
mavdlutik. — taimåikaluardle, enhjør-
ningimut nagssugititaussartup ilumor-
tortavia ardlåtigut malugineKångitsor-
tugssausimångilaK, nauk umiarssuit
nålagaisa nagssungnik tamåkuninga
tikiussissartut issertuniardluinartara-
luaråt sumit pissameritik, påsitikalua-
runikik iluanårniutigisinaujungnåisa-
gamikik.
ilisimatoK pingårtineKaKissoK Ole
Worm 1636-me kungip nålagautitånut
Christian Frissimut kragerupimiumut
tikerårsimavoK ajussårutigisimavdlu-
gulo nagssuinait tikiuneKartarmata ti-
mitaitdle tikiuneKåsanatik, ilamigoK
umassunut sunut ilåussusiat påsiumi-
naraluaKingmat. nålagautitap Kungu-
jugdlune ilisimatoK inimut inip isersi-
mavfingmik sanianitumut erKupå Ki-
lalugkavdlo Kernertap niaKua sauni-
kuliaK tugårtalik takutitdlugo. ilisima-
toK påsissaminik tamatuminga sarKu-
„Ternen“ip inuisa erKai-
niarneKarnerat
„Ternen“ip inuisa ajunårsimassut
igdlerfé sorssutérKamut „Huitfeldt4*-
imut ilautineKardlutik martsip 2-åne
uvalikut Københavnimut pissuneKar-
put, tikiuneKarnermingnilo såkututut
atarKiniarneKardlutik. tauva tamatu-
ma kingorna ajunårsimassut erKai-
niardlugit Holmenip oKalugfiane riå-
lagiarneKarpoK. nålagiarnerme Kaer-
Kussarpålugssuit najuput, kungilo siv-
nerdlugo jagtkaptajn, kommandør
Andresen najupoK. najutut avdlat ila-
gait Grønlandsminister Kjærbøl, for-
svarsminister Poul Hansen, admiral
Quistgård, såkututdlo imarsiortut Kut-
dlersarissait avdlat, kisalo Kalåtdlit-
nunåla ministerieKarfianit autdlarti-
tat. igdlerfit tatdlimat oKalugfiup ki-
nguata KerKanut inigssineKarsimåput.
Holmenime provstiussoK kongelig kon-
fessionarius, dr. Mikael Neiindam OKa-
lussivdlune ajunårsimassut suliagssa-
mingnik nåmagsiniagaKartitdlutik inu-
nermingnik akigingnigtariaKarsima-
ssut erKainiarpai. najutut tamarmik
nikuisimatitdlugit ajunårsimassut ar-
Ke atuarneKarput. KinuneKarérmat ig-
dlerfit autdlaruneKarput najugaKarfi-
gissamingne ilissåusavdlutik.
miussipatdlagpoK, taimåikaluardle
„nagssuk" sule ukiorpagssuarne na-
korsautitut tusåmassaugatdlarpoK. ait-
såt ukiut 1700-gssåta nånerane taima-
tut tusåmanarungnaersimånguatsiar-
poK, tusåmassaujungnaernigssame tu-
ngånut aitdlerniutitut atorneKartarér-
simavdlune.
OKalugtuap tamatuma takutipå tai-
mane nakorsat KanoK nåpautinik på-
sisimassaKångitsigisimassut, periaut-
sitdlo moderneussut erKuneKångikat-
dlarmata KanoK nakorsautit atorsi-
naunerat aulajangeruminaitsitsigisi-
magåt.
Københavnime nakorsautaerniarfit
ilåta enhjørningip niaKua nalunaeKU-
tarå, nålagauvfiuvdlo katerssugausi-
vigssuane takuneKarsinauvoic Gyr-
stingep OKalugfiata altariane nerriviu-
ssap ilamerna niviarsiamik Måriamik
åssiliartalik — Måriap enhjørningip
niaKua ugpatime Kånitikå, tåssa Gutip
arnåta niviarsiatut minguitsussusianut
erssiutautitaK.
soruname ugperineic ajornaussarpoK
ministeriep 1928-me ilitsiusiaine en-
hjørningip nagssua erKarsautigineKar-
simanersoK, naluneKångilardle ugperi-
ssapalåt toKukuminåitaKingmata.
P. Smith.
Svend Bisgaard-Frantzen A/S
Dronningensvej 32 - København F
ISENKRAM — GLAS PORCELÆN
en gros
saviminernit sanånit niorKUtit —
igalåmerngit —
marramerngit pitsaunerit amerdla-
•sungordlugit niorKUtit
Forlang tilbud
akigssåinik påsiniaigit
Rekvisitter til sport, jagt og fiskeri.
Forlang vore specialkataloger
timerssornermut, piniarnermut aulisar-
nermutdlo atortugssat.
katalogivut piniarniåkit.
Amagertorv 11 — København K.
Telegramadr.: Bolospilkøb
Tuxhamimik motoreKaråine erngu- atautsimik, mardlungnik pingasu-
makasigpoK nåme nigdlo cylinderilik. 12—390 HK-lik
’UXHAM
motoritsialagssuaK silarssuarme tamarme tusåmanilik
Kvalitetsmotoren med verdensry
lllllllilll||llllll||tlll»|||||||Hl||iiillll||||||lll||i|||flll|||||f|l||i|||f|ll||||||tl
iiiliiiiiiilliiiiiiiilliimiilliiiiiiilliiiiiiillliiiiiiilliiiiiiiiliiiiiiiilliii
tuxham A/s . København valby • c. 88 16
IIIIIIIIIIIIIIIIIIH
kigutinut naKorsaut pisinau-
ssat pitsaunerpåK tornaruk —
Macs atortanik. salivdluartar-
poK, baktériaiautauvdlune, a-
nemerlngnartCivdlune mamar-
d 1 u i nar tClv d 1 unil o.
Fås overalt i Grønland.
Kalåtdlit-nunåne pineKarsi-
nauvoK.
En gros:
amerdlasåkåtdrdlugit:
BEBCHAM — DENMARK A/S
Sauntesvej 13, Gentofte.
Vælg den bedste tandpasta De
kan få — vælg Macs. Den ren-
ser effektivt, desinficerer, be-
skytter mod dårlig ånde og
smager vidunderligt.
19