Atuagagdliutit - 11.04.1957, Side 2

atuartartut agdi lagait
tamanitdlo tigulågkat
A provst H. Ballemut akissut..
A/G-me martsip 14-iåne ilångutag-
ssiangne pingårtumik oKauserisima- agtigissoK, ima agdlagkame: „tamaviat
ssåka uko sangmivatit adventistit uv-
dlut arfineK-åipåsiortut kisalo luteri-
kussut anguniagåt tungavingmigut
atausiussoK, månalo OKarputit uvanga
tamanut sarKumissumik nalunarung-
naersisimagiga suna åssigingissutigigi-
put. kuisineK pivdlugo isumavtigut
åssigingissuterput taimailivdlune bap-
tistit lutherikussutdlo åssigingissutå-
tut angnertutigisimåsaoK, taimåitor-
dle måssa ivangkiliume kåtuneK ajor-
nartisimångilåt. aperilanga, anguniag-
kap atausiunera -tåssunåkut takutine-
Karsimånginerdlune? baptistit oKalu-
ssititdlugo angalatitåt Billy Graham
1954-ime Danmarkimmermine ilagit
lutherikussut Kutdlersåinit tikitdluar-
KuneKångila? stiftsprovst Brodersen
Vor Frue Kirkerne OKalugfissårssuar-
me „palasit ilagingnilo sulissut av-
dlat“ ulivkåvigdlugo omigarsimassane
tikitdluarKussinermine ilåtigut ima
OKarpoK: „ikiutigssaK sunalunit nipit
eKérsaissut avKutigalugit Gutip uvav-
tinut nagsiusså pissariaKarparput“
(„Berlingske Tidende", 22. juni 1954).
testamentitåp „NålagaK atauseK,
ugperissaK atauseK, kuissut atauseK"
kisisa erKartorpai (Evf. 4,5), kuissut
ilumut nangmineK ugperdlune avdla-
migdlo isumatårsimavdlune aitsåt pi-
ssariaKartoK, ilagitdlume oKalugtuari-
ssauneréne takuneKarsinauvoK nålu-
ngiarssuit kuisitarnerat aitsåt apusti-
lit kingornatigut atulersineKarsima-
ssok. ilisimatoK dr. theol. Karl Barth
OKarpoK: „mérKat kuisitarnigssånik
perKUSsineK Jisusip OKausine testa-
mentitåmilunit nanigssåungilaK. ukiut
200-gssåne 300-gssånilo aitsåt sarKu-
mersimavOK. kuisitoK akissugssauneK
sianigalugo piumåssuseKardlune kui-
singigpat kuisineK ... kukuneruvoK.
nålagdlune kuisinerungilaK, kuissutip
inåssutaunera tåssane nåmagsineKå-
ngilaK, taimåitumik iluamik kuisine-
rungilaK".
piviussoK piviungitsumit, Gutip
perKusså inuit pilersitånit Kerdlerne-
Kåsava? palasiunerssuaK kardinal, dr.
theol. James Gibbons atuagkiamine
„sujuaissavta ugpemerat" Kup. 281-
ime OKarpoK: „kuissut atausinauvoK,
tåssalo ilagit katugdlit kuissutåt. mér-
Kat kuisimassut tamarmik kristumiu-
ssutsimut naomautinguaK katuliu-
ssutsip avatåne tigusimagaluaruniku-
lunit kuisimassutut ilagingnut iluar-
tutuanut nalinginaussutuanutdlo, ima-
lunit katuliussusermut, atåput, tåu-
ssuma ugperissåne kuisimagamik, tå-
ssungalo atajuåsåput utorKauneruler-
dlutik ilagingnut akerdliulersimatina-
tik imalunit akerdliunigssamingnut
ilmiartineKarsimatinatik“. ilagigtut
någgårtussutut adventistitut uvdlut
arfineK-åipåsiortutut ilagit katugdlit
kuisissarnerat ilagit lutherikussut tåu-
kunånga kingornusimassåt taimåitu-
mik akuerisinåungilarput. kuissuti-
tut sagdloKitaissutut såkortunerpåmik
agssuardliutigårput, apustilit kuisi-
ssarnerat kisiat piviussutut ugperalu-
go, ugpernermut inerititautingmåssuk
sordlume Jisuse OKartOK: „ugpertoK
kuineKartordlo ånåuneKåsaoK, ugpi-
ngitsordle pitdlagagssautineKåsaoK"
(Måk. 16,16). Andreas Nielsen.
adventistimut akissut.
sujuline agdlautigineKartut provsti-
mut takutipavut, imalo OKauseKarfi-
gai:
adventistip agdlagainit tåukunånga
ersserpoK, adventistip sujornatigut
OKauserisimassane sule aulajangiuku-
magaluarå, tåssa „adventisiortut lute-
rikussutdlo assigingmik sujunertari-
ssaKartut".
kisiåne agdlagkame naggatåtungåne
nangmineK ersserKigsumik sai'Kumiu-
på, adventisiortut luterikussutdlo kui-
ssut pivdlugo akerdlerissutåt KanoK
agssortorparput“ (tassa kuissumut
uvagut kuineKautigissavtinut tunga-
titdlugo) „kuissutitut atungitsutut"
(imalunit Sma ima nugtemeKarsinau-
vok: perKuserdlutaussutut, Kavdlunå-
tut ima agdlagaungmat: „en falsk
dåb“).
OKautsit tåukua issuagkama (adven-
tistip nangmineK OKauserissai) ersser-
Kigdluartumik måna takutipåt: nauk
adventisiortut oKartaraluartut uva-
guvtitut sujunertarissaKardlutik tai-
méitoK kuissut pivdlugo luterikussut
sujunertarissåta akerdlianik sujuner-
tarissaKarput.
provstip Brodersenip OKausé issuar-
neKartut pivdlugit ima OKasaunga:
uvangåtaoK isumaKarpunga „nipitigut
eKérsautaussutigut ikiorneKarnigssaK"
atorfigssaKartikigput.
kisiåne adventisiortut „ikiuinerat"
imåipoK: kuissut kuineKautigissarput
kuissutitut atungitsutut (imalunit per-
Kuserdlutaussutut) „tamaviat agssor-
torumavåt", (nangmineK taima OKar-
put), kimigiserfiginiarpåtigutdlo kui-
serKerKuvdluta.
„ikiuineK" taimåitoK piumångilar-
put, påsisinåungilarputdlo KanoK kui-
ssumut kuineKautigissavtinut agssor-
tuineK „ikiuinermik" taisinaugåt.
adventisiortut kuissut pigissarput
ajoKersuterputdlo agssortorsinauvåt.
kisiåne kuissut pigissarput „kuissuti-
tut perKuserdlutitut" agssortorumagu-
niko, tauva ima oKarsinaujungnaer-
put: adventisiortussugut luterikussut-
dlo assigingmik sujunertarissaKar-
pugut".
H. Balle.
NarssarssuaK Danmarkip tigusaner-
dlugo?
radioavisit kingugdlit maligdlugit
nalunaerutigineKarpoK amerikamiut
pilerssårutigigåt mitarfik BW1 Ki-
mangniardlugo Danmarkimutdlo tu-
niuniardlugo taimailiornigssamingnut
nåmagsissagssanik åssigingitsunik piu-
massarissaKardlutik, tamatumalo sar-
Kumiunera Tunugdliarfingme — ilame
K’aKortup pigissåne tamarme piså-
ngatigineKarsimavoK, soKutåungilar-
me påsisavdlugo taima sikorssuamik
ajornartorsiuteKarfiutigissartume mi-
tarfeKarfik såkutoKarnermut atorne-
KainarumåmersoK imalunit kujatånut
tamarmut tungassutut såkutoKarfiu-
nane mitarfiulisanersoK. mitarfiup er-
Kånguane najugaKartumininguit tai-
måitumigdlo mitarfingmit atortugssa-
nik pingnatsiartarsinaussut erKarsau-
tigingxkåine oKåinartariaKarpoK tåu-
ssuma såkutoKarferujugssup tikerKU-
ssåungitsup kujatåne inoKarfiup er-
Kåne nunaKartut namagigtaitdliutig-
ssiortarsimagai — pingårtumik savau-
tigdlit.
Danmarkip mitarfik pisagpago ame-
rikamiut sut piumassarisimagait nalu-
vavut, nalungilarputdle mitarfiup
ingerdlatinera akikitsuinåungeKing-
mat, sorunalume akisunerulerumår-
dlune såkutoKarnerinarmut atorneKå-
sagpat.
taimåitumik ajornaKaoK mana o-
Kautigisavdlugo oKaloKatigingningne-
rit måna autdlartineKartut KanoK
inerneKarumårtut, månale aulajangiu-
terérsinauvarput såkutoKarfik Dan-
markip tiguvdlugo- mitarjinartut atu-
sagune tåssaujumårpoK Kujatåta ta-
marme sujunigsså.
misigssulåriartigo Danmarkip såku-
toKarfik tigugpago sukut iluaKutigi-
neKarsinaussoK.
1) islandimiut tingmissartortitseKa-
tigivisa ingerdlavigissartagartik sivit-
sorsinaugaluarpåssuk imailivdlugo
tingmissartut Københavnimit Reykja-
vikimut ingerdlassartut åipagssånik
pinga jugssånigdlunit tingminerming-
ne Narssarssuarmut ingerdlåinartaler-
dlutik, måne kujatåtungåne sikorssuit
akornutiginagit kipeKåtångitsumik
agdlagkat — ilaussut (inuit) nagsiu-
ssatdlo ingerdlåneKarsinaulisagaluar-
put, påsisinaussavutdlo maligdlugit
bilitip akia taimågdlåt 100 kr. migss.
akisunerusaoK niuvernerup umiar-
ssuaine bilitinut akiussartunit. tauva
niuvernerup umiarssuit ikingnerussut
anginerussutdlo niorKutigssåinarnik
agssartortugssat pissariaKartalisavai
ilaussut tamarmik tingmissartutigut
angatdlåneKartalerdlutik — angnertu-
ngåtsiartut sipårneKarsinaulisåput a-
ngalanerup sivikinerulerneratigut.
2) taima angalanerup pitsångorsa-
gauneratigut takornariarpagssuit tå-
kussortalernigssåt Kalåtdlit-nunåta
ilåne nagdlerneKarsinåungilaK nuna-
Karfit ingmingnut ungasissusé ing-
mingnutdlo atåssuteKarfiginiarnerat
pitsåungeKissoK patsisauvdlune nag-
dlerneKarsinåungitsut. pisinaulersi-
nausåput.
3) kisalo nålagauvfiup administra-
tionime sanaortugagssanut aningau-
ssarpagssuit atortitagai unigtineKarsi-
naulisagaluarput, såkutoKarfingming-
matame nåparsimaverujugssuaK ig-
dlorpålugssuitdlo ukioK kaujatdlag-
dlugo atorneKarsinaussut tingmissar-
tunut KZ-inut mingnerussumik Nar-
ssame umiarssualivingme sikuneK
aj ortume mitarfiliorsinaugaluaråine.
tåuko erKarsauterssutiminmåuput,
Narssarssuvdle iluaKutiginiarnigsså
Kularnångitsumik angnertunerujug-
ssusinauvoK. tingmissartunut mitar-
figtut pinarnane —• igdlOKarfigtutdle
nutåtut.
L. (NarssaK avis).
aumarssuit masagtut.
aumarssuit mauna erKartorniagkat
soruname patsiseKartumik erKartor-
niagéuput. aumarssuit jutdlip sujor-
nagut niuvertoKarfiup aumarssuausi-
vianit orssiviup erKånitumit tigune-
Karsimåput. sorunalume niuvertar-
fingme agdlagartaK pisiarineKarneri-
nut ugpernarsautitalik najorKutaralu-
go kilugssamigtut ugtomeKartardlu-
tik. tamatuma kingorna aumarssuit
pumingne åparsimavatdlårsimånguat-
siarpatdlåKingmata misiligdlugit ug-
torneKarput; påsineKardlunilume OKi-
måissusigssartik nagdlerKajarsimå-
ngikåt.
KanoK pisimanerat tusalåriartigo:
— aumarssuit pisiarineKaramik suliv-
fingmut kialårtumut ilineKarput. tå-
ssaninermingne aputitåt augsimavoK,
tåssalume OKillssutauvdlune. ugtorne-
Karnertik najorKutaralugo 50 kilu-
ssugssaugaluarput, aputdle aoriarmat
40,75 kiluinångorsimåput. aumarssuit
peKångitsut nautsorssoråine 18,5 %-é
peKångitdlat, tåunalo aningaussångor-
dlugo nautsorssoråine påsissariaKar-
poK inuk kinalunit 100 kg-nik aumar-
ssuarsigångat niuvernerup 3,15 kroner
iluanårutigissåsagå.
(Narssap avisia)
pigssarsianik atordluaineK.
pissugssaviugunångikaluarpunga
KuleKutaK erKartusavdlugo, atagule
oKåtågxnariardlara mitdlutiga toriaru-
ne akisuariatårsinaungmat.
peroriartomivne nunaKarfit åssigi-
ngitsualugpagssuit najorsimavaka pig-
ssarsiorfigssaKåssusilo ilisimalåtsia-
lersimavdlugit. isumax-carpung^lo På-
miut aussame ukiumilo pigssarsiorfig-
ssaKéssutsimikut aningaussarsiorfig-
ssaKassutsimikutdlo nunaKarfingnit
avdlanit inorneruvatdlångitsut agdlå-
me pitsaunerit ilåtut OKautigissaria-
Kardlutik. tamåname takusinauvarput
inuit igdluisigut, atissaisigut il. il. nu-
naKai'fingnut avdlanut nalerKiutdlugit
atautsimut tamaisa issigalugit pitsau-
nerussusisigut. ajoraluaKaordle ukiut
tamaisa misigiuartagarput uteKåtår-
tuartoK: aningaussanik inoKatinit
taorsigagssarsiniartarnerssuaK. soru-
name miserratigineKarsinåungilaK a-
kigssarsiat sule mikingmata suliap su-
ssusianut nalerKiutdlugit. isumaKar-
pungale tamåna pissutaunerpaujungit-
sok taimale aningaussånguamilertar-
neK atuinerdlungnermik pigssarsia-
nigdlo sujumut nautsorssuisinåungi-
nermik pissuteKamerussoK. kukuså-
nginguatsiarpunga oKaruma inuit ilar-
pagssue aningaussanik tigusigångamik
ingmingnut nålagkemeK sapilertar-
mata kingunigssålo erKarsautigiung-
naerdlugo pilerigissatik mérKamigdlu-
nit torKagait tamaisa pisiariumagdler-
tardlugit, imigagssatdlunit akigssaKar-
tingitdluinagkatik pisiariortortardlu-
git avdlanit inomerujuménginardlu-
tik. Kanordle kinguneKartarpa? ani-
ngaussat namagtusårdlugit atugag-
ssaugaluartut nungulugsinarneKarpa-
ta kéngunameK tutsiutaraoK: nåkisår-
torujugssuvdlutik inoKatitik ingmig-
txitaordle tåukuinånguanik isumav-
dlutigssaKartut taorsigagssarsinialug-
figilerarait.
tamatuma ajussusia inuit nang-
mingneK takulingigpåssuk pissuseK
taimåitoK ukiut tamaisa nåpituåsavar-
put. pigssarsiorfiusinaussut akigssar-
siatdlo Kagfarnigssait sulissutigine-
Kartuarput angujartuåmeKåsavdlu-
tigdlo. isumaKarpungale tamatuma tu-
ngågutdlunit iluarsiatdlangneKarna-
viångitsoK inuit nangmingneK suju-
mut atugagssamingnik takordluivdlu-
tik pigssarsiamingnik aningaussarsia-
mingnigdlo atordluainialingigpata ino-
Katinitdlo taorsigagssarsiniapajugtar-
nerssup takuvsunåssusia takulingig-
påssuk.
seKinerssuaK kissagtaleKaoK, uper-
naleKaoK aussarssuardlo sut tamar-
mik Kagfagfigssåt ungasigungnaerdlu-
ne. Kanortoruna iluanårfiuvdluarnia-
rile torKorterivfiuvdluardlunilo ukior-
Kigpat taorsigagssarsiniarpagssuit iki-
limisxnaorKuvdlugit.
(Frederikshåb avis).
torratdlagavisoringilara.
uvanga isumaga maligdlugo filmip
„K’mtoK“p imarisså kalåtdlip erKar-
sartausianut nalerKutingitdluxnartu-
vok uvdluvtinilo Kavdlunåt pissuseri-
ssåinik mumisitsineruvdlune. Kavdlu-
nåningme takussaKarsimångisåinar-
pugut sigssamut aterdlune pemartup
puissitåta tinguanik oKångitsumik ti-
ngugtoriartortumik. kisalo Kalåtdlit-
nunåne Kavdlunåt filmime takutitatut
kalåtdlinut taima Kanigtigingitdlat,
Danmarkimile issigingnårtut isuma-
Kåsåput tåssa ingilérångussut.
kalåleK ima isumaliomikitsigingilaK
Kitingmut atausiåinardlune itigarune
atausiardlunilo sussårnine pivdlugo
igdlautigineKanme Kivissutigisavdlu-
git, taimåisimésagaluarpåme tamavta
Kivitusagaluarpugut.
filmip åssiliartai kussanardluinarput
alianaitsorssuvdlutigdlo, filmivdle
imarisså isumaKangitsuvoK uvavtinut
agdlåt takornarnardlune — åmame
imarissånik agdlagtua kalåtdlimigdlu-
nit takusimagunånginame.
Jørgen Olsen, Sisimiut.
KujanarKajanaoK.
A/G-me radiortågssamut pilerssåru-
tit kigsautigissatdlo atuardlugit nuå-
nerdluinarput, isumaKatingnaKautdlu-
me. uvagutdle radiortågssaK erKarsaxx-
tiginarnago programianut tungéngi-
kaluamik kigsauteKarumavugut: Ka-
nortoK-una ukioK kaujatdlagdlugo ra-
diomut tusarnårutigssavtinik orssug-
ssaKartitaulerniarta. ilame radio ima-
KardluavigsoK, pingårtumigdlo radio-
avise alapernåinavigsoK, autdlarterug-
tordlugo Kutdlinut orssuerutungikuv-
ta såkortunermik orssuerutordluta ki-
ssarssutip Kåne orssukoK kissagsima-
titaK neriugfigalugo ikukaluardlugo
nipaKångitsorångat téussumatut aner-
såruluinartarpugut: — å, ila någdli-
ungna!
taimatut orssugssaileKivdlune ukiui-
naK pissoK nuånåjatdlangnångivigpoK.
tåssa Nup radioata aseroraluarnerane
iluarsinigssånik ilimasugdlune angnia-
KåtårineK asule orssuerusåinardlune.
nalunångikaluarpoK taimane kialunxt
oKautigisinåungikå KaKugo radio ilu-
arsisassoK. kisiåne iluaKutaugunara-
luarpoK Nuk nalunaerasuautitigut a-
tåssuteKarfigissaminut kalerrissarpat
autdlakåtitsisinåunginermik. tauva
niuvertoKarfit avdlat erKåmiumingnut
telefonikut atåssuteKarnermingne ili-
simatitsissut ingerdlaterKitåsagaluar-
påt. taimailivdluta asule ilimasulugsi-
nartåsångikaluarpugut.
Jørgen Petersen,
Kangåmiut.
Nanortalingme sårugdligpagssua-
KarniarunartoK tutsiupoK, erKaimane-
Kartutdlo nåpertordlugit Nanortaling-
me sårugdlingniarneK aitsåt taima
piårtigalune autdlarterérsimavoK.
høj skolegssamut tapersersuiniaKati-
gingnik Manitsume pilersitsineKarsi-
mavoK.
2