Atuagagdliutit - 07.02.1959, Síða 15

Kalåtdlit-nunane atuarfit anaissa-
Karujugssuarput
sut tamarmik taorsemeKarsinåuput,
inuit inunerat kisime pinane. — sule
atausiardluta ilumortup tamatuma
Kajagssussinane misigitipåtigut.
Kalåtdlit-nunane atuarfit alianartu-
mik ånaissaKarsimåput. iliniartitsissut
pitsaunerpåt ilait sisamat Kajagssussi-
nane pérsineKarsimåput. inuit téukua
måne sivisumik sulisimanermikut av-
dlatigutdlo danskit kalåtdlitdlo sule-
Katigingnigssånik pingårtitsivdluinar-
nermingnik takutitsisimassut.
iliniarfigssuarme iliniartitsissoK
Augo Lynge, 1924-mit atuarfingme su-
lisimavdlune ukiune kingugdlerne
angnerussunik avdlaussunik suliag-
ssaKartitausimassoK pivdlugo avdla-
mik oKauseKartoKartugssauvoK. tama-
tumunga atatitdlugo taimågdlåt tait-
siarumavara kalåtdlit akornåne inu-
sugtut atuarfé Augo Lyngep toKune-
ratigut iliniartitsissut utorKaunersså-
nik pingåruteKarnerssånigdlo ånaissa-
Karsimassut. ukiune 35-ne iliniartitsi-
ssutut angussaKardluardlune sulisima-
neK inusugtunut soKutigeKalugit iki-
orniartuarsimassainut iluaKutigssau-
ssumigtaoK nålagkersuinermut tunga-
ssutigut suliaKarnermik naggaserne-
KarsimavoK.
tamåna Kujåssutigingårdlugo Kalåt-
dlit-nunåne atuarfingnit Augo Lyngep
erKaineKarnera atarKinartuj uåsaoK.
iliniartitsissut avdlat pingasut alia-
nartumut tamatumunga atatitdlugo o-
KauseKarfigiumassåka tåssåuput ili-
niartitsissoK arnaK, sujornatigut Au-
Biangne atuarfingme pissortatut suli-
simassoK, fru Ruth Egeskjold, efter-
skolerne sujuligtaissoK Halfdan Ege-
skjold, tamarmik K’aKortumit, kisalo
iliniartitsissoK Anker Fårbæk Lem-
vig, Nuk, ukiup atuarfiussup matuma
autdlartinera tikitdlugo K’utdligssane
atuarfingme pissortausimassoK.
RUTH EGESKJOLD
Ruth Egeskjold 1937-me sule inu-
cugdlune Ausiangnut pivoK iliniartit-
r.issutut sulisavdlune. Kalåtdlit-nuna-
uukarsimavoK feria OKalugtuagssar-
suleKatauvdluartoK
Nungme atuarfingne iliniartitsissut,
»Hans Hedtoft“ip ajunårneranik na-
lunaerut, aliasutigalugo tusarsimavåt.
Kunigissamik ånaissaKarnikut angner-
påmik erKugausimassunut misiging-
leicataunerput nalunaerutigårput.
ingmikut suleKaterput Anker Lem-
vig, erKainiarparput. sivikitsumik a-
tuarfingme sulinerane suleKatitut pi-
ngåruteKardluinartutut ilisarilersima-
varput.
uvavtinut ardlaKartunut — tåussu-
ma danskisut atuartitsinermik taku-
titsissarnere — isumagssarsivigssatut
erKaimaneKartugssåuput, tåuko ilua-
mérsumik atuartitsinigssamut tunga-
vigssaKalersisimangmatigut.
tåuna ingminut iluatiginane angisu-
mik angniagaKarnermik pingårtitsi-
ssuvok taimåitordle ikerinarsiortuna-
ne. tåuko mardluk, påsissaKardluarne-
rata inugtutdlo ilåkuminåssusiata su-
le.catitut nuånarineKalersipåt, suju-
nevsutai isumailo tamatigut pingårti-
neMartardlutik.
Jacob Kjærgaard.
lærerrådip sujuligtaissua.
siagssatdlo kisisa isumaginagit. sivit-
sungitsorme påsinarsivoK iliniartitsi-
ssutut suliagssaminik ukåssivdluåina-
rane tamatuma avatåtigut suliniar-
dlualerérsoK. erininångitsorme måne
inunermit suliagssanitdlo tiguarne-
KardluinarpoK.
sivitsungitsoK kalåtdlit nuånarisso-
rujugssuångorpai — nuénarineKarto-
rujugssuéngordlunilo. suleKatikumi-
nartorujugssuvoK asulo nunarKatiku-
minaKalune inugsiarnersuvdlune ki-
massuvdlunilo. pikorigsorujugssuvoK
suliagssaminutdlo perKigsår tor uj ug-
ssuvdlune. iliniartitaisa atarKivdlugo
nuånaråt. måne pikoringnerussumik
iliniartitsissoKarsimagunångilaK. u-
kiorpagssuit ingerdlaneråne pitsau-
ssuinarnik angussaKartarsimavoK u-
kiut 22-t Kalåtdlit-nunane iliniartit-
sissorårdlune Danmarkimut uternigsså
tikitdlugo.
1940-me Danmark sorssungnermit
naléuneKarmat tamåna isumaliortau-
siata malugssareKissup artungajagsi-
mavå. pigissane tamavisa tunivai a-
ngerdlarnigssaminut akigssaKarsinau-
jumavdlune — nunamine peKataoru-
sugkame. Kåumatit pingasut Kångiu-
teriatdlartut Amerika, Portugal,
Frankrig Tysklandilo avKusårtorérsi-
mavdlugit kisame angerdlamut apu-
POK.
taimane autdlagssamålersoK OKar-
figåra sorssungneK soraeriarpat
maungnarKingnigsså ilimagigiga. —
taimåinaviånginerarpå! — ukiut tat-
dlimat Kångiutut sorssungnerup ki-
ngornagut umiarssuaKarKåravta ag-
dlagarsivfigilerpara umiarssuarmu-
ngOK tugdlermut ilåusaoK — uvine
åiparalugo! —
ukiune ardlalinguane Egeskjoldikut
ikingutigivdluardlugit suleKatigiv-
dluarérsimavdlugit 1948-me Ausiait
Kimagpavut. Halfdan Egeskjoldip ef-
terskolemut sujuligtaissutut kingorår-
pånga, kingusingnerussukutdlo Ruth
Egeskjold atuarfigtårssuarme pissor-
tångorpoK kisalo niuvertoKarfingme
pigissånilo angnertoKissume atuar-
fingnik nåkutigdlissungordlune ukioK
kaujatdlagdlugo pujortulérKamik Ki-
mugsimigdlo, nangmineK ingmikut
Kingmilerdlune, angalaorfigissaligka-
minut.
atuarfingme pissortatutaoK Ruth
Egeskjold ajungitdluinartumik suli-
vok, 1957-imile uvinilo nangmingneK
kigsautigissartik maligdlugo K’aKor-
tumut nugput.
perugtulerfingmine Ruth Egeskjold
ningiuvdluartorujugssuvoK KaerKU-
ssaminut ajungisåtdlarKeKalune.
atuarfit iliniartitsissumik pitsau-
nerssaisa ilånik ånaissaKarsimåput u-
vagutdlo ukiorpagssuarne ilisarisi-
mangnigsimassugut ikingumik aula-
jaitsumik, inungmik pitsangmik ma-
lugssarigsumigdlo arsårneKarpugut.
HALFDAN EGESKJOLD
1945-me iliniartitsissoK Kaumassu-
nik imussunik nujalik Kalåtdlit-nu-
nånut tikipoK — Halfdan Egeskjold!
sule taimatut issikoKardlune uvdlut
Kavsigsunguit matuma sujornatigut
avalagkiartordlune maunarKupoK.
nuliame nuånaringningneranit su-
nerneKardluarérsimavdlune sapissu-
seKardluardlune kalåtdlit inusugtut
akornåne sulinialerpoK. Ruth Ege-
skjold sorssungnerup sujornatigut
iluaKutigisimaKåra, sorssungneruvdle
kingornatigut uvia mingnerungitsu-
mik angnertorKutigivdlualerpara. i-
kiuiumatoKaoK, avdlat ikiorniardlugit
ingminut tunugdliutitdluinartardlune
amalo suleKatigalugo naleKångiussar-
tumik tutsuviginardluinartuvdlune!
atuarfingme sulinerme saniatigut
spejderit akornåne (nulé peKatigalu-
go) suliniarsimavoK, amalo iliniartut
sungivfingmingne sukisaersautigssa-
Kartinigssåt sapingisaminik isumagi-
niarsimavdlugo. inusugtut atuarfiéne
iliniartitsissutut piukunauteKardlui-
nartuvoK.
1946—47-KalinartoK Egeskjold suju-
ligtaissutut suliavne kingorårtigisima-
vara, ama 1949—50-ime, 1950-imitdlo
1957-ime K’aKortumut nungnigssartik
tikitdlugo Ausiangne efterskolerne su-
j uligtaissusimavoK.
Ausiangninermik ukiuine kingug-
dleme Egeskjold agsut åniauteKartar-
simavOK atausiardlunilo februare
Kåumataugå tingmissartukut aineKar-
tariaKarsimavdlune Danmarkime pi-
lagtartitugssauvdlune, taimatutaoK u-
kioK avdla martsime umiarssuartigut
suliaritikiartordlune avalagtariaKa-
lermat kujåmukéutariaKarsimavoK.
utertarpoK sulerusugdluinalersimav-
dlune iluaKutaussaKalunilume.
Halfdan Egeskjold sule inusugtu-
vok. neriugsimagaluarpugut sule u-
kiorpagssuarne månisinaujumårtut.
atuarfeKarnerme atorfit angisut piler-
sineKartugssångormata piukunerpau-
ssavta ilagisimavåt. ama tamånigina-
rusugsimagaluarpoK, kisiåne nulilo
perKingnigssartik isumagissariaKara-
miko Kalåtdlit-nunåt Kimangniardlu-
go isumersimåput. — taima inuvdlu-
arKussinerat sunauvfa ilimagissamit
angneruvdlunilo alianarnerujumår-
tOK! —
kalåtdlit atuarfine ilungersordlutik
sulisimanerat pivdlugo Kutsavigåvut.
ANKER FÅRBÆK LEMVIG
1950-ime iliniartitsissoK torersoK
sagdlaitsoK Kalåtdlit-nunånukarpoK.
malugerKusårtorssungilaK. tupingna-
ngajagdluinarpoK påsilerdlugo ukiune
8-ne K’utdligssanérérsimassoK. atuar-
fik pissortauvfigissane K’utdligssatdlo
pigisséine atuarfingnik nåkutigdlissu-
nine isumagivdluarsimavai. atuarfia
torertuåinarpoK, iliniartitsissoKatinilo
suleKatigigdluardlutik amalo atuar-
fiup angajorKåtdlo akornåne pissut-
sit pitsauvdluinardlutik.
iliniartitsissutut piumassaligssuna-
nilo nåmagigtaitdliukujugtungitsutut
pissugssåussutsiminik påsingnigsi-
mavdluardlune sulisimangmat sivitsu-
ngitsoK sulinera malugineKalerpoK.
nåmagigtartuvdlunilume nangminér-
dlune ajornartorsiutinik nåmagsing-
ningniartartugame Kutdlersarissami-
nik piårtumik malugssartitsisimångi-
laK. uvdlutdle ingerdlaneråne Anker
Lemvigip sulinera arajutsisimåinar-
neK ajornaKaoK, tamatigut tutsuvigi-
nartoK piviussunigdlo namagsing-
ningniartartoK — iliniartitsissutut a-
tuarfingmilo pissortatut taimåipoK.
angutauvoK tatigissagssaussoK.
taimåitumik nuånårutigisimavarput
Lemvigikut ukiarme nuliame avalå-
ngitsiarnerane OKalugtalermata ukiup
matuma ingerdlaneråne Angmagssa-
lingmut perusugsinauvdlutik. pitsau-
simåsagaluaKaorme.
påsilersimavarputdle — pingårtu-
mik Lemvigip Nungmitsiarnerane a-
ngut tåuna angnerussumik akissug-
ssåussusilerdlugo sulissorissariaKarig-
put, sordlulo Egeskjoldip K’aKortume
atuarfingnut tamanut pissortaulernig-
ssånik neriuteKarsimagaluartugut, tai-
matutaoK påsivdluinarsimavarput
Lemvig taimatut pingårtumik atorfe-
Kartitåusavdlune piukunauteKardlu-
artussoK.
tamånåtaoK pissutauvdlune Lemvi-
gip toKuneratigut Kalåtdlit-nunane
atuarfeKarneK angnertumik énaissa-
KarsimavoK. suleKataussugut ikingu-
taussugutdlo suleKatigivdluagkavtinik
ikingutivtinigdlo aulajaitsumik piaiv-
figineKarsimavugut.
ilaKutaringuit pivdluartut tåsså-
ngåinaKissumik KajagssuångeKissu-
migdlo ingmingnut tikerKingisåinå-
savdlutik avigsårtitausimåput!
Kalåtdlit-nunåt nunauvoK alianae-
KissoK
— fimale Kalåtdlit-nunåt artornar-
torsiortitsingårsinauvoK!
erKaineKarnerat atarKinartule!
M. Garn.
En kollega og en
inspirationskilde
Med dyb sorg har lærerne ved
Godthåbskolerne modtaget meddelel-
sen om „Hans Hedtoft“s forlis. — Vi
udtrykker vor oprigtige deltagelse med
de mennesker, der er blevet personligt
ramt ved tabet af pårørende.
Ganske særlig vil vi mindes vor
kollega, Anker Lemvig. I den korte
tid, han virkede her ved skolen, lærte
vi ham at kende som en overordentlig
værdifuld kollega.
For mange af os vil han — bl. a.
for sine demonstrationstimer i dansk
i den grønlandske børnetime — blive
mindet som den inspirationskilde, der
var med til at give os det nødvendige
grundlag for en virkelig effektiv un-
dervisning.
Han forenede i sin person en uegen-
nyttig idealisme og en sikker realitets-
sans. Disse ting i forbindelse mea hans
rige erfaringer og gode menneskelige
egenskaber gjorde ham til en afholdt
kollega, hvis råd og meninger altid
havde vægt.
I taknemmelighed vil kollegerne her
ære hans minde.
Jacob Kjærsgaard,
lærerrådsformand
15