Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 9

børnehjemmit mardluk sananere
atautsip sananerinit akikmerussut
Nanortalingme åipågo sanassoKalisava? —
dlarsimavfingmut 8000 kr-nik tapersissut
amerikamiut anger-
Nanortalingme mérKanut angerdlar-
simavfigssaK landsrådip akuerssissu-
teKarfiginikuvå 300,000 kr.-nik tapivfi-
giumavdlugo. Kularnångitsumigdlo åi-
pågumut sananeKalisaoK. aningaussat
tåuko angerdlarsimavfiup sananeKar-
nerane aningaussartutaussunik matu-
ssineK saperput. sanatitsiniartutdle ko-
miteat nalunaerfigineKarKåmersima-
vok amerikamiut Kangerdlugssuarmi-
tut radioavisime nalunaerutigineKar-
tOK maligdlugo kalåtdlit mérartåinut
12,000 kr. katerssorsimagait. erKarsau-
tigineKarpoK 8000 kr. Nanortalingme
mérKanut angerdlarsimavfiliornigssa-
mut atorneKåsassut. aningaussat nang-
minerssortunit katerssuinertigut sule
unigtineKångitsutigut katerssorneKar-
simassut iléngukåine ilimanarsinauvoK
sanaortornerme aningaussartutigssat
nåmagtitdlugit pigineKalersimassut.
aningaussanik katerssuinerit tamane
tamåne isertitaKarfiuvdluarsimåput.
sordlo nanortalingmiut nangmingnér-
dlutik 3000 kr. patdligdlugit katerssu-
gaKarsimåput!
igdlut mardlusåput
tusarneKartoK maligdlugo mérKat a-
ngerdlarsimavfiliortarnerånit måna ti-
kitdlugo ingerdlåneKarsimassumit av-
dlaussumik sanassoKésaoK. soKuti-
gingnigtut tungånit sapingisamik pit-
saunerpåmik mérKat angerdlarsimav-
figssåt pilersiniarneKarpoK. tamåna
pivdlugo atauserujugssuarmik igdlu-
lioratik igdluliagssaK angerdlarsimav-
fingnut mardlungnut avigdlugo sana-
niarpåt.
igdluliagssat angivatdlångikunik i-
nigssarKingnerusåput. nerissarfigdle
mérKat atautsimordlutik nerissarfigi-
savåt,
ilimanarsinaugaluarpoK taima mar-
dlungnik igdluliornikut akisunerussu-
mik sanaortorneK pilersineKåsassoK.
taimåingilardle. nalunaerutigssau-
ssut maligdlugit taimatut sanatitsineK
akikikinerusaoK! angerdlarsimavf it
mardluk mingnerussut sananerisigut
angisorssuarmik igdluliornerme piu-
massarineKartartut akitsorsautaussar-
tut pingitsorneKarsinaungmata.
-ps.
Folketingsmand Augo Lynge
Kalåtdlit—nunavtine puigulertugagssåungitsut ilagåt.
inuk tåuna taimatordluinaK OKauti-
gissariaKarpoK. ajoraluartumik åsit
toKukut avigsårsimavåtigut, kisiåne
suliarpagssue uvagut kalåleKataussut
puigornagit erKaimassagssaråvut. tåu-
kulo toKunaviångitdlat.
1930-mit 38-mut Augo sysselrådime
suleKatigisimavdlugo suleriausia påsi-
neK ajornångilaK. OKauserpagssuit a-
tungisåinarpai kisiåne isumane erKor-
tusorissane OKautiginiarångamiuk er-
sserKigsardluarumassarpå.
kalåleKatine nikaglnagarinagit tati-
gissarai, angussaKariartomigssånut
»mérångujungnaileKaugut«
ajungeKaoK suna sunalo OKalusera-
lugit, imalunit KanoK pissartut encar-
tortardlugit. imåitariaKarporme silar-
ssuarme pissartut — nunavtinilume —
atuagagssiatigut avdlatigutdlo erKar-
tortåsavdlugit nalunaerutigissåsav-
dlugitdlo. taimåitordle erKartugkat
sutdlo pissartut atausiuinalerångamik
Katsunarsissarput avångunarsissar-
dlutigdlo nauk soruname ilumortorta-
Karaluarångamigdlunit.
taimailerportaoK uvdlutine atuagag-
ssianilo kingugdlerne sualugdluinar-
tumik erKartorneKalersoK agdlauseri-
neKartualersordlo imigagssaK.
kalåliussuvtinumiuna imigagssaK
ånernartoKartuartoK, nangminerme si-
nerissavtine tusagaKartaravta KanoK
pissunik åmalo nunaKarfivta iluane
takussaKartardluta tusagaKartardluta-
lo ima pissunik imailiorsimassunigdlo.
tamåkume siutivtinut tusarningitdlat
issivtinutdlo issigisavdlugit takujumi-
nartunatik.
OKarérpungale erKartugkat sutdlo
pissartut atausiuinalerångamik Kat-
sunarsissartut avångunarsissardlu-
tigdlo. uvavnutdlo — avdlåme uva-
ngåungingmata naluvåka — taimai-
lerpoK nipe tåuna, agdlauserissaK tåu-
na. SOK?
KuleKutame oKarpugut: „mérångu-
jungnaileKaugut." — måna uvdluvti-
ne ukiuvtinilo inuiangnut „kulturilig-
ssuarnu“ngoK peKatautiniagaussugut
PeKataorKuneKartugutdlo a j oralua-
KaoK sule mérKatut issigineKaravta.
avdlatut iliorfigssaujungnaerpugut
sordlo aitsåt silagtornialerdluta sor-
pagssuarnik ilitsersomeKartariaKar-
tut imalunit sumik Kanordlo iliornig-
ssamik påsisimassaKångitdluinartut.
ajoraluaKaorme imigagssap tungånut
imaKa taima OKautigisinaugavta. mér-
Kavdle isumånik Kimagterérsimassu-
gut, nangminerdlo KanoK iliorsinåu-
ssusermik tiguserérsimassugut mérar-
piånguatut sule uvdlutine issigineKar-
tuarpugut „ima inussut" pissutiglnar-
dlugit. soruname atuagagssiat ilumor-
Put, imerajussuserdlo nunavtine ig-
dlersoriarfigssaKarane. uvangåtaoK
nalungilara ukiune ikigtujungnaertu-
Pe sulisimaningne sulinivnilo imigag-
ssaK KanoK ajOKutaussarsimatigissoK.
i.ukule" ima inuginartut pissutiginar-
dlugit siutivtinut KatsungnarsivoK
mérKatut påsisimassaKångitsutut OKa-
lugfigineKartuarnerput atuagagssine-
kartuarnerputdlo. imernermik igdler-
suingilanga, erKorneKaramalunit tai-
ma agdlångilanga. Katsunarsissor-
dliuna tamatuminga erKartuivatdlå-
lernerssuaK. imerneK imigagssartor-
nerdlo måtdlatigineKartuåsåput sor-
dlak tamåkerdlugo nusungikåine. tå-
ssale ajornartua: sordlak tåuna nu-
navta sorpiåne itoK OKautigisinåungi-
navtigo åmalo sordlak tåuna kia iku-
simagå OKautigisinaugaluardlutigo i-
kussissoK perdlorKusinåunginavtigo.
imigagssardle siutivtinut tusarner-
nerussungortiniaruvtigo, erKarsautigi-
ssarniartigo uvagut „mérångujungnae-
ravta“ mérKatutdlo inussariaKåsanata
OKalugfigissariaKåsanatalo. tamånalo
uvagut — uvanga ivdlitdlo — nang-
mineK nåmagsiniagagssarisavarput.
„mérångujungnaileravta“ erKarsau-
tigissarniartigo mérKatut sorKusaitsu-
tut inussamigssarput KanoK ajortigi-
ssok. „mérångujungnaileravta" erKar-
sautigissarniartigo imerneK KanoK a-
torniartariaKartoK. „mérångujungnai-
leravta" imernikut takuvsunarsainig-
ssaK takuvsunarsinigssarputdlo pina-
vérsårtarniartigo, uvavnime ilingnilo
„åsseK“ igtorneK ingmat.
inugtut inersimassutut, mérKatut
pinata, tamåko avdlarpagssuitdlo er-
Karsautigissardlugit piniartarsimaguv-
ta, tauva tusapilugauneK mingneru-
jartulisaoK agdlåtdlo „inugtut inuneK"
pigilersinaulisavdlugo, kingorna avisi-
tigut avdlatigutdlo OKautigineKarner-
put oKautigineKartarnigssarputdlo ku-
ssanarnerussungorsimåsavdlune. timi-
kume sujumukarneK paitsornago i-
ngerdlaKatauniaruvta, tauva igdlugtut
tungmarsimaniartariaKåsaugut, aitsa-
me taimailivdluta napasinångorsimå-
sagavta.
Eli Olsen Upernavik.
nandutit
A/G-me nr. 3-me „ps“ atåne atsiortu-
mik aperssuivdlune Kalåtdlit-nunåne
atuagkanik katerssugausivingnik ag-
dlautigissaKarpoK. taima aperssuivdlu-
ne agdlangneK naitsumik oKaloKati-
gingnerup kingorna pilersineKarsima-
vok. taimane ,,-ps“ atuagauteKar-
neK pivdlugo tamatigut tamauna
navsuiauteKarfigisimavara. påsitine-
Kånginama OKaloKatigingneK aperssu-
ivdlune agdlautigissagssatut isuma-
KarfigineKartOK nalunaerutaussut ta-
matikartorujugssuput sukumissungi-
vigdlutik. tamatuma saniatigut — i-
(Kup. 19-ime nangisaon)
kåmgtugariuarpai, silarssuarmioKati-
mingnit kinguåutornigssåt årdlerKuti-
giuarpå, étavigissavta danskit OKausi-
sa iliniarnigssåt pingårtitariuarpå —
sordlume A/G-me agdlagåne kingug-
dlerme nalautsortumik atuarsimagig-
put.
nålagkersuinermut suleKatau-
nera
Augo piarérsardluarérsimavdlune
nålagkersuinerup tungåtigut suliag-
ssane tigusimavå. erKaimavara lands-
rådimut kingorårtigssamik Kinersiar-
toravta KinerKuneKaraluarpoK, kisiåne
piumångilaK, „inusugpatdlåKaunga“,
OKarpoK. tamatumale kingorna nåma-
gilersimavoK. agdlåt OKaruvta inunine
akigissariaKalerdlugo suliagssat -ssar-
pagssuit sulissutigissagssane pissuti-
galugit nuname KimagtariaKarsimav-
dlugo kalåleKatime iluanårnigssåt su-
junertaralugo.
månalo erKartutsiardlara: aussaK
1958 june Kåumataugåmaungakanger-
dlungmut angalavoK, OKausigssaKar-
tunitdlo kikunitdlunit oKaloKatigine-
Karsinauvdlune. oKausigssaKarfigigav-
tigo ornigparput, uvangalo pissutigåra
måne igdlugssat suliarineKarnere u-
tarKlnagkavut erinitsåusimagavtigik.
OKautsivut tamaisa nålaorpai, kimu-
karmatdlo agdlagarsivigåra tamaisa
orutdlutivut pissortånut sulissutige-
rérsimavdlugit.
nalungilarput Augup akissugssåu-
ssutsine erKortumik atomiartarå, ta-
månalo uvagut kalåleKataussugut u-
sorssisimårdluta erKaimajuagagssa-
rårput. pingårtumingme suleKatigilår-
nikorérdlugo taimatut oKautigissaria-
KésaoK tusåmanera pissutiginarnago
kisiåne inungmik tåussuminga ilisa-
ringnigsimaneK tungavigalugo.
ajunårtorpagssuarnut iléngutdlune
Augup maKaissinarsinera ilagissau-
ssune angnermik misingnåsaoK kisiå-
ne neriugpugut kigsåussingårdlutalo
uvdlut artornaKissut tugpatdlernermik
kinguneKarumårtut.
Lars Falksen.
ukiume umiartorneK
nalerKutungilaK
pissariaKartipara „Hans Hedtoft“ip
umiunerane ilaKutaussut misigingne-
Katigingårsimanerinik tusartisavdlu-
git. taimanikut uvdlOK ånilårfiussoK
kalåtdlit inuiaKatigissutsivtine nuå-
nersorssungeKaoK. „Hans Hedto£t“ip
umiulernerminik kalerrisårutånik o-
KartoKarmat erKåingitsungilara „V-
månap" sikorssuarsiordlune putunera.
ukiume umiarssuarnik angalaomeK
Kalåtdlit-nunavtine nalerKutunge-
K30K.
A. Mikaelsen, Arsuk.
Danmarkime
makarina
niorKutigi
neKarnerpau
SSOK
ima ateKarpoK:
OMA
MARGARINE
9