Atuagagdliutit - 06.05.1959, Síða 6

filmit nutåt
umiarssuartigut sujugdlertigutdle
filmit nutåt Kalåtdlit-nunånut tikera-
lersimåput, maunalo erKartorneKalå-
såput filmit issigingnåmeKartarumår-
tut, isumaKartoKåsångilardle filmit er-
KartorneKartut tugdlerigsineKarneri-
sut takutineKartarumårtut. kingulinile
piner dlungnianik danskit filmiliåt
„Smedestræde 4“ pisangandinångilaK,
åmale politit pinerdlungtorsiortut su-
linerånik påsissutigssauvdluardlune,
kisalo åma igdloKarfigssuarme pitsut
najugånik takutitsivdlune. filme Arne
Weelip årKigssussarå. inugtaisa ila-
gait Ebba Nørager (tak. åss.) taimatut-
dlo Ib Conradi, Jørn Jeppesen dma
Kjeld. Petersen.
taigomeicartugssåuput ukiormåna Ka-
låtdlit-nunånut tikitugssat ilait, ki-
ngunerilerpatdle filmit taissariaKame-
russut sukumissumik erKartorneKar-
tarumårdlutik.
filme „Verdens rigeste pige“, filmit
ukiormåna nunaicarfit ilåine takutine-
Karérsut sujugdlersaråt. tåuna danskit
filmiliaråt, Kalipautilik alikutagssiaK,
tåssane calypsonik erinarssortartut
nuånarineKardluartut NINA åma
FREDERIK inugtauvdlutik. inugtau-
ssut avdlat ilagait Gunnar Lauring,
Birgitte Bruun åma Poul Reichardt,
tamarmik Kalåtdlit-nunåne nalunenå-
ngitsut. filme tauna Danmarkime nuå-
narineKardluarsimavoK.
filminit tikitunit sujugdlemit dan-
skit filmiliait ardlaicålugput, taimatut
taineKarsinauvoK filme pisoKalåK
„Biskoppen", Ib Schønberg, Ingeborg
Brams, Edvin Tiemroth, Lis Sned,
Petrine Sonne åma Hans W. Petersen
inugtaralugit. filme alikutagssiauvoK
mérKanut åma piukunardlune. taima-
nikornisanit (tåssa 1941-me filmiliau-
ssunit) taineKarsinauvoK „Thumme-
lumsen" OKautseritut pivdlugit filmi-
liaK, Peter Malberg inugtaralugo. uki-
orména filmemeKartugssat åma ilagåt
„Far til fire og ulveungerne", sujorna-
tigut taimatut filmiliaussartut pissuse-
Katåt.
„Andre folks børn" filmit nutaune-
russut ilagåt, tåssane issigingnårne-
Kartugssauvdlutik ilaKutarit nunåi-
narmiut københavnimiunik méncanik
arfineK mardlungnik fériartugssanik
igdlusimassugssisimassut, tåssanilo o-
KalugpalårineKardlutik igdloKarfig-
ssuarme mérKat pinguarfigssaileKalu-
filmime alikutagssiame ima taigute-
Kartume „Medens sagføreren sover“,
„inupilorKigssuit" danskit Amerika-
mut nunasinerit sisamat inugtåuput,
Poul Reichardt sujulerssortiliutdlu-
go. filme Johan Jdbobsenip åwig-
ssutarå.
tik peroriartortut ajomartorsiutait.
åmåtaordle danskit pinerdlugtunik
filmiliåt „Smedestræde 4“ takutine-
Kartugssat ilagåt. tåuna mérKanut i-
nerterKutauvoK.
kisalo taineKåsaoK filme „Medens
sagføreren sover" 1945-mingamisaK,
Chr. Arhoff, Beatrice Bonnesen, Cun-
nar Lauring åma Poul Reichardt inug-
taralugit. tåuna alikutagssiauvoK. tai-
matutaoK ipoK „Far betaler" 1946-me
filimiliaK. filmemeKartugssat ilagå-
taoK danskit filmiliåt „Seksdagsløbet"
Københavnime sarKumersitsissarfig-
cyklinik sukaniutunik filmiliame
„Seksdagsløbet“ sujornatigut iligig-
tarsimassut Poul Reichhardt åma Jør-
gen Reenberg ajugauniuput Lilly Bro-
berg ajugauniussutigalugo. filme Jør-
gen Roosip åruigssutarå pernåumik
filmimik åricigssussivdlune.
tunineKarsmauvdlutik.
åmit Kalåtdlit-nunåningånérsut ta-
mékerdlutik piumåneKartångitdlat.
sordlo aorfit amé ukiune kingugdlerne
pingasune tunitsivigssaerutdlugit han-
delime katerssuinameKarsimåput.
soruname tunitsivigssarsiuneKarsi-
magaluarput, amiliorfit åssigingitsut a-
perssuivfigineKarsimavdlutik. nalune-
KångikaluarpoK aorfit amé KanoK ni-
ngutigissut sujornatigutdlo sumut a-
torneKartarsimassut, månåkutdle ta-
måko atorfigssaKartineKarunångitdlat.
sorssungnerup nalåne aorfit amé
tingmissartuliorfingne manigsautiga-
lugit atomeKartarsimåput, månåkut-
dlo åma aorfit amé sølvinik sagfior-
fingne manigsautitut Kivdlersautitut-
dlo atomeKartardlutik. ukiut ardlaKa-
Kissut matuma sujornatigut paugssa-
liorfingne aorfit amé atomeKartarsi-
måput kåutanut poralugit, tamåko
paugssaliomerme atordlugit pitsausi-
maKaut ingnåtdlagtångmamik.
aorfitdle amé tunitsivigssaerutut på-
sinarsingmat aorfit amértarneK han-
delip unigtisimavå, Kalåtdlit-nunånile
naluneKångilaK aorfit amé orssugdlit
neruvkautigssatsialagssussut. aorfit a-
mé neruvkautigssatut nåpartanut por-
tordlugit sule tunineKarsinåuput. Tu-
nume silasiorfingne neruvkautigssat
taimåitut piumaneKaKaut.
filme alikutagssiaK „Far betaler“ åma
Johan Jakobsenimit årKigssuneKarsi-
mavoK. åssilissame tåssa Astrid Vil-
laume, Grethe Thorddhl, Preben
Neergaard åma Kjeld Petersen, ni-
ngågssamingningoK tikisitsivdlutik
matuersauserfikut itsuartuput.
ssuarme Forumime uvdlut arfinigdlit
tapinardlugit cyklinik sukaniutamer-
mik filmiliaK, alutorineKardluarsima-
ssok. danskit filmiliaisa takuneKartug-
ssat kingugdlersaråt, mérKanut filmi-
liaK „Palle alene i verden", tåussuma
atuagartå kalåtdlisut nugterneKarsi-
mavoK taiguteKardlune „Pele kiserra-
tåme". filme tåuna åipaKartineKarpoK
ima taigutilingmik „Vær hilset, ven-
ner". tåssane takuneKartugssauvoK
Walt Disneyip titartagkanik filmilior-
tartue filmiliagssamik katerssuivdlu-
tik Amerikame kujatdlermltut, taku-
ssamingnigdlo titartaissaKåtårtut.
Disneyip filmiliai titartagkat ardla-
Kartut ukiormåna åma takutineKar-
tugssåuput sordlo måko: „Ichabod",
„Mr. Toad", „Bongo", „Mickey og bøn-
nestagen", „Spil for mig", „Askepot"
kisalo filme titartagåungitsoK „Høj-
landets helt Bob Roy“.
Amerikamit filmit tikitugssat ilagåt
„Skatteøen", Stevensonip atuagkiå pi-
sanganardluinartoK, Kanigtukut kalåt-
dlisut naKitemeKartugssaK, maligdlu-
go filmiliaK, åma „Robin Hood og hans
lystige svende", kisalo tuluit piner-
dlungnianik filmiliåt „Bussen, der for-
svandt", tyskit filmiliåt „Robinson
skal ikke dø" franskitdlo filmiliåt „To
i Paris" issigingnåmeKartugssåuput.
aorfit aminit anuliat.
aorfitdle amé piniartut åma avdla-
nut atorfigssaKartipait. aorfit amé ni-
ngoKigamik suliarivdluardlugit anug-
ssatsialagssuput, taimåitumigdlo anug-
ssatut agdlunåussiagssatutdlo niontu-
tigineKarsinauvdlutik.
sujornatigutdle påsiniarneKarpoK
kalåtdlit nagguveKataisa Akilinermi-
tut aorfit amé sumut atortamerait.
Kalåtdlit-nunånik soKutigingnigdluar-
toK, professor Trevor Lloyd tamåna
pivdlugo aperineKarsimagaluarpoK,
aorfitdle amisa eskimut sumut atome-
Kartamerånik ilisimassaKarsimanane.
tåssa aorfit amisa sumut atomeKar-
nigssånik pitsavingmik isumertoKarti-
nago aorfit amé atorfigssarsineKarsi-
manaviarsimångitdlat.
Amerikamiut atuagagssiåne Hanno-
ver Gazetteme professor Trevor
Lloydip atuarsimavå Alaskame eski-
måt aorfit amé atortarsimagait Kumut
nalussissaKåtårdlutik sportertarner-
mingne. aorrup amerssua eskimut
20—30 tigorKautdlugo ilartik Kånut pi-
sitdlugo Kumut nalutaKétårtarsima-
våt, ilånikut 3—4 m anguvdlugo Ka-
ngåtartitarsimavdlugo, tåssalo Kut-
dlarnerpauvdlune nikorfarme tugtoK
ajugaussarsimavdlune. ilisimaneKar-
tut nåpertordlugit taimatut pinguar-
savalingmiormiut
Takissup KeKertarssuane
umiartortunut anger-
dlarsimavfigtårniarput
„Kirkjuliga Missionsfelagid" — sa-
valingmiormiut ajoKersuiartortitseKa-
tigigsue — landsrådip ingmikut itumik
atautsiminerata ingerdlaneranik ma-
lingnauvdluarsimagunarputaoK, sava-
lingmiormiut kalatdlitdlo suleKati-
gingnigssåt arajutsinavérsårneKarsi-
magunaKalune. tusagarput maligdlugo
landsrådip ingmikut itumik atautsi-
minerane isumaKatigingniarnerit iner-
niariartutdlo ajoKersuiartortitscKatigit
Kangerdluarssorutsime umiartortut
angerdlarsimavfiånik ornigarneKarta-
Kissumik ingerdlataKartut Takissup
KeKertarssuane umiartortut anger-
dlarsimavfigssånik pilerssårusiatik i-
nerdluinarsimassut sarKumiupait. pi-
lerssår usiame erKarsautigineKarsima -
gujortaOK tåssane aulisartartut lands-
rådime aulajangigaKarnen maligdlugo
umiatsianik Kulinik ilanenarnigssåt.
ilimagineKarpoK savalingmiormiut
aulisartue 500—600 ukioK måna Taki-
ssup Kenertarssuanit aulisåsassut. ta-
måna pivdlugo umiartortut angerdlar-
simavfeKartinigssåt pissariaKardlui-
nartutut OKautigissariaKarpoK.
tamåna savalingmiormiut nålagker-
suinermik ingerdlataKartuisa åma ku-
låkérdluinarsimavåt, ungasingitsukut
angerdlarsimavfigssap nålagkersuissu-
nit ångajåmik tapivfigineKarnigsså ili-
magineKarpoK. taimailigpat ajoKer-
suiartortitseKatigit erninaK anger-
dlarsimavfiliordlutik autdlartitugssåu-
put, neriutigåtdlo sanågssartik julime
inerérsimåsassoK. umiartortut anger-
dlarsimavfigssåt tåuna Kangerdluar-
ssorutsimitumit angnerussugssauvoK.
Kangerdluarssorutsimitordle åma ag-
dlineKåsagunarpoK; Kanger dluarsso-
rutsimime aulisartugssat umiatsiånik
Kulit migssigissåinik amerdleriartug-
ssåusåput. aulisarfiussunit tåukunånga
mardlungnit katitdlugit umiatsiait 80
migssigissait aulisartugssåusavdlutik.
ajoKersuiartortitseKatigit Kalåtdlit-
nunåninaK umiartortut angerdlarsi-
mavfinik ingerdlataKångitdlat, åmå-
taordle Islandime. sujorna Reykjavik-
ime umiartortut angerdlarsimavfiat
kussanaKissoK nutåliaoKissordlo ator-
KårtineKarpoK savalingmiormiorpag-
ssuarnut islandimiut aulisariutåine
aulisartunut inigssiaussoK.
—s.
uvanga ama!
„Atuagagdliutit“-ne G. Egedep ag-
dlagå misigissaKarfigisimassara erKor-
dlugo agdlauserå, tåssa taimanikut,
jfltdlimut telegramit inuvdluar-
Kiissutigssat OKausertagssait aulaja-
ngerigkat radiokut autdlakåtineKar-
mata, kingomalo naKiténgordlutik
sarKumersimavdlutik. taimanikut ag-
sut narrujumissutigisimavara OKau-
sertagssait taima ilåinakutigissut tai-
maisitdlugit radioKarfiup tagpavanl-
tup aulajangersardlugit perKussuti-
gingmagit.
nalungikaluarpara jutdle nagdlutile-
rångat, radioKarfigpagssuarne inuv-
dluarKussutiginiagarpagssuit ulåputi-
gineKangårtartut, agdlåme pivfigssa-
rujugssuaK atordlugo ingerdlåniame-
Kartardlutik, taimaisivdlugitdlo mig-
dlisamiarneKardlutik.
taiméikaluartordle taimaisiorsima-
neK erKortumik OKautigisavdlugo nå-
maginartungilaK, nalunginavtigo ka-
låtdlit Kavdlunåtdlo nuånaringångika-
luaråt. taimåitumik agsut nuånåruti-
gåra G. Egedep måna „Atuagagdliu-
tit“-ne nr. 4-me agdlauseringmago.
Efraim Semionsen.
tarneK åma Kalåtdlit-nunåne nalune-
KarsimångilaK.
professor Trevor Lloydip agdlagka-
mine aperKutigå taimatut sportertau-
seK atulerserKingniameKarsinåungi-
nersoK, nunat tamalåt timerssortartui-
sa unagminerssuåne ilångutdlugo u-
nangmissutigissartagagssångordlugo,
taimaileriarpat aorfit amé piumane-
Karnerulisangmata.
sic.
aorfit amerssue —
piumaneKångitdlat
ukiune kingugdlerne pingasune aorfit amé tunineKarsimassut
mana hadelime uningatinarneKarput. aorfit arne tunissagssau-
jungnaertariaKarsimåput, taimåitordle sule neruvkautigssatut
6