Atuagagdliutit - 14.08.1959, Qupperneq 9

ilisimaneKarunarpoK landsrådip ar-
dlaleriardlune Kalåtdlit-nunåne sit-
dlimasersuissarnerme pissusiussut o-
KaloKatiglssutigissarsimangmagit. ta-
måkua mdnåkut landskassimit inger-
dlåneKaratdlarput, 1958-imilo taimatut
sitdUmasersuissarnerme pissusiussug-
ssat pivdlugit aulajangersagkat akuer-
ssissutigineKarsimåput.
aulajangersagkat 30. juni 1959 mini-
steriemit aulajangersarneKarsimdput
mik ericartorneKarsimåput. nåper-
tuivdluamerdle angujumavdlugo er-
sserKigsartariaKarpoK angnertuneru-
ssumik ernartorneKartut tåssaune-
rungmata taorsivigineKångitsomer-
mut pissutausinautitaussut, måname
tikitdlugo pissusingnåjussut tungavi-
galugit tamåna pissarsimagaluarpoK.
miserratigssaugunångilaK sitdlima-
sigaKartunut iluaKutaussugssåusassoK
ernlnårtumik sut taorsivigineKarsi-
nartorsiortitausinaunerat erKaimav-
dluinartariaKardlune.
ingassagpatdlåsagunarpoK KanoK
pissoKarsimatitdlugo sitdlimasissar-
fiup taorsissugssautitåungineranik
maleruagagssiat tamaisa ingmikut er-
Kartusavdlugit, taimåitordle § 3, nr.
11 ingmikut oKauseKarfigissariaKarso-
råra. tåuna maligdlugo sitdlimasersu-
gaKartup isumangnaitdlisainiardlune
maleruarKussat nålagkersuissunit nå-
ngitsumik Kalåtdlit-nunåne nåmag-
torsisångitsugut.
pujortuléraK naleKarnerulera-
luarpat
taiumavara maligtarissagssane § 7
maligdlugo angatdlatip sitdlimaser-
suinerup atunerane nalimigut agdli-
ssutigisimassai kalerriuneKartartug-
ssaungmata. sordlo radiortårdlutitdlu-
Kalåtdlit-nunåne pujortulérKat
sitdlimasivigincKartarncrat
taimalo sujunigssame atugaulersug-
ssåusavdlutik.
maligtarissagssat nutåt landsrådit
oKaloKatigissutåine atuarneKarsinåu-
put, migssiliutdle tåssane naKineKarsi-
massoK ardlaligtigut avdlångutigssine-
KarsimavoK. aulajangersagkat pissu-
sigssamigsortut ungasingitsunguåkut
kæmnerinut tamanut nagsiussorneicå-
såput tauvalo pujortulérKamik pigi-
ssaKarnermut agdlagartanut ilångut-
dlugit pujortuléralingnut tuniuneKar-
dlutigdlunit angatdlatinik pigingnig-
tunit soKutigingnigtunit akilernagit
kæmnerit agdlagfinit pineKarsinåu-
savdlutik.
maligtarissagssat nalunaerumit Ka-
nga atortusimassumit angnertuneru-
jugssuput, nalunaerutitorKamime au-
la j angersagkat amerdlångitsuinåuput
ukiutdle ingerdlaneråne pissusingnå-
liussatigut nåmauserneKartarsimav-
dlutik.
aulajangersagkat nutåt danskit au-
lajangersagarissait åssilikånerdlugit
suliarineKarsiméput sorunale Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinut nalerKutu-
ngorsagausimavdlutik.
pujortuléragdlit sut ilimagisi-
naugait
kinguline misiligkaluåsavara aula-
jangersagkat pingårnerussut ingmikut
erKartorniardlugit, taimailiornikume
puj ortuléragdlit sitdlimasissarnerme
aulajangersagkanik nutånik nuånåjat-
dlautausinaussunik ilåtigutdle nang-
magagssaKautausinaussunik påsitine-
Karsinåuput.
nutånik aula j angersagaliorniarner-
me anguniagausimavoK sujornagornit
angnertunerussumik sitdlimasinerme
ilånguneKarsimassut erssersineKarnig-
ssåt, taiméitumigdlo § 1-ime taineKa-
rérpoK sitdlimasersuinerup nalinga si-
samångordlugo ingmikortiterneKarsi-
massoK, tåssa,
1) angatdlatip umiatsiartå
2) angatdlatip maskinai agdlag-
tornetcar simaner at nap ertor-
dlugo,
3) angatdlatip pisatai angatdlåmi-
tut agdlagtorneKarnerat nåper-
tordlugo, kis alo
4) angatdlatip kingorårtlgssamau-
tai angatdlåmitut agdlagtorne-
Karnerat nåpertordlugo.
sitdlimasineKartmago pujortulé-
raK misigssorneKarKasaoK
tåssa imåipoK, pujortulérKamik pi-
gingningnermik agdlagartap tuniune-
Kånginerane pujortuléraK atortuilo
misigssorneKarKigsårtåsassut umiat-
sianik misigssuissarnigssamik male-
ruagagssait nutåt maligdlugit angat-
dlatit GTO-mit misigssomeKarKårne-
rånut atatitdlugo. tamåna sitdlimaser-
suissarnermut atéssuteKartorujugssu-
vok agdlåt tamatumane patsisigssau-
titaussutut oKautigineKarsinauvdlune.
pujortulérKamik pigingnigtup år-
Kigssussinerup nutåp ingminut ilua-
Kutaunerunera påsiniåsaguniuk soru-
name aperissariaKåsaoK sut taortisia-
Kautigissugssaunerdlugit. maligtari-
ssagssane tamatumunga tungassut su-
jornagornit ersserKingnerujugssuar-
nåunginerånik takungnigsinaulermata
taimalo tamåna tungavigalugo KanoK
ilioriusigssamingnik aulajangisinå-
ngordlutik.
sitdlimasinerme sut taorsivigine-
Karsinaunersut sutdlo taorsivi-
gineKarsinaunatik
maligtarissagssane § 2 tungavigalu-
go aseromerit ikardlinikut, umiami-
kut, kingunikut, sikumut apornikut,
ikuatdlagtomikutdlunit pineKarsima-
ssut taorsissutaussartugssåuput, ajo-
Kutitdlo taimåitut angatdlatip imåne,
umiarssualivingme sigssamineranilu-
nit pisimagaluarunik taorsissutigine-
Kartugssåuput.
§ 3-me erKartorneKarsimavoK Ka-
noK pissoKarsimatitdlugo sitdlimasi-
ssarfik taorsissugssautitéungitsoK. pi-
ngårnerit ilåt § 3, nr. 1-ime taineKar-
simavoK. tåssane agdlagsimavoK sit-
dlimasersugaKartoK taorsivigineKar-
tugssåungitsoK nangmineK pisimassu-
mut pissusimagune. tamåna kimit-
dlunit nåmagingineKarsinaugunångi-
laK. nangmineK pissungikaluardlune
mianerssuaitdliorujugssuamikut aju-
nårtoKarsimagpat tamatigut aulaja-
ngerniarneKartåsaoK taorsissoKåsa-
nersoK åmalo KanoK agtigissumik
taorsissoKåsanersoK.. tamatumuna ki-
kutdlunit mianerssorKigsårnigssamut
kåmagtorneKarput, tåssame mianer-
ssorKigsångikåine ingminut ajunåru-
taorujugssuartugssamik tamåna ki-
nguneKarsinauvoK. erKaimasiuk inup
aulakordlune ajunåruteKarnerane sit-
dlimasissarfik sumigdlunit akissug-
ssautitåungingmat. tåssa aulakordlu-
ne umiartorneK inungnut pigingnigtu-
nut ajunårutaorujugssuarsinauvoK.
mianerssuaitdliortoKarsimagpat
mianerssuaitdliorujugssuarnermik
taineKarsinåungitsumik ånaissaKartoK
taorsivigineKartugssauvoK. taorsissu-
taussugssatdle 5 %-iat tikitdlugo ilå-
ngautigineKarsinåuput.
ingmikut pissut
ingmikut itumik pisimassoKarsima-
gångat, sordlo sorssungnerme, atomi-
nik Kårtitsinerme åssigissainilunit a-
junåruteKartoKarsimavdlune, taorsi-
neKartåsångilaK, taimåitunigdle pisi-
massoKarnigsså neriunångilaK, åmalo
tamåkua atausiåkånut nautsorssutigi-
neK ajornarput.
aulajangersagkanile § 3 nr. 3 ma-
ligdlugo aserornen pisimagpat angat-
dlatip maleruagagssat maligdlugit pi-
satsersordluagaiLsimångineranit, tauva
taorsiviginenarnigssaK neriunartoKå-
ngilaK. taimåitumik angatdlatip tama-
tigut pitsauvdluinarnigsså sianiger-
KXgsårtariaKarpoK, tamatumanilo
1955-ime landsrådip mianerssorniar-
dlune periusigssanik aulajangersaga-
rigatdlagå erKaimavdluinartariaKar-
poK. måna tikitdlugo maleruagagssiat
tåukua Kavsitigut susupagineKartarsi-
måput, matumale kingorna inuit atau-
sidkåt tamåna sianigemigsårtariaKar-
påt susupagingnigtunigdlo ndmagtor-
sigångamik tamåna agssuarissariaaar-
tardlugo. tamatumanime KanoK akig-
ssanartigineK kisime emaimassag-
ssdungilaK, inuitdle inunerisa navia-
lagkiutigineKartut åmalo misigssorti-
tarnigssamik aulajangersagkat male-
ruandgsågagssarai.
ilångutdlugo taissariaKarpara § 3,
nr. 15. tåuna maligdlugo umiatsiårKat
kalitat agdlunaussat ingmingnut atå-
ngitsut mardluk atordlugit pujortulér-
Kamut pitugtomeKarsimassugssåuput.
maleruarKussaK tåuna tamatigut ma-
lingneKartartugpat kalitat ånaineKar-
tarsimassut ilarpagssue ånåuneKar-
tarsimåsagaluarput.
taerérpara årKigssussineK tamåna
nutaussoK maligdlugo pujortulérKanik
pigingnigtut agdlagartanik pujortu-
lérKamik pigingningnermut agdlagar-
tanik tunineKartalisassut, tåussumalo
tuniuneKarnerata peKatigissånik isu-
mangnaitdlisainigssamik il. il. lands-
rådip aulajangersagarigatdlagå åmalo
maleruagagssiat måkua tuniuneKartå-
såput.
tuaviortumik sitdlimasiumagåine
agdlagartat tamåkua angatdlatit
GTO-mit misigssomeKarémerisigut
pujortulérKatdlunit nutåt tuniuneKar-
neråne tuniuneKartåsåput. agdlagar-
tap piårnerpåmik pinigsså kigsautigi-
gåine kæmnere GTO-lo sågfigissaria-
Karput angatdlatip piårnerpåmik mi-
sigssorneKarnigssånik kigsauteKarfi-
galugit, avdlatigutdle kæmnere GTO-
lo KaKugo pujortulérKap misigssorne-
Karumårneranik nalunaerfigingnigtå-
såput.
sitdlimasinerup nalinga
akiliutdlo
sitdlimasinerme naligitine Karto k
aulajangerneKartåsaoK årKigssussine-
rup nutåp atulernerata kingornatigut
tungavigssaussumik naliliniardlune
misigssuisimaneK tungavigalugo. ki-
nalunit umiatsiaminik tamåkissumik
sitdlimasisitsinigssamut pingitsailine-
KarsindungilaK, tamdname aitsåt pi-
sinauvoK angatdlat nålagauvfiup ani-
ngaussautai, amerdlanertigut er-
hverv sstøttep, atordlugit pineKarsi-
magpat, angatdlatinigdle pigissaKar-
tut tamardluinarmik taimailiortaria-
Karaluarput. sitdlimasinerme akiliu-
taussartut angnikitsuinåuput aulaja-
ngersimassumik angissuseKardlutik
taimditumigdlo uivssumisitsisinauna-
tigdlo aningaussartutit nautsorssorne-
rdne ildnguneKarérsinauvdlutik. sit-
dlimasingitsor simaner die angatdldmik
pigingnigtumut ilimasunginiardlune
angatdlatå inardlerneKartumut ajo-
KutaorujugssuarsinauvoK. ilånikut
inungnit nåmagigtaitdliutigineKartar-
p ok ukiorpålugssuit ingerdlaneråne
akiler suissariaKartarneK sumik pig-
ssarsisanane, sitdlimasersuissarneruv-
dliuna isumagigå inuit amerdlasut
angnikitsunguamik akiliuteKartara-
luardlutik ajunåruteKartoKarsimatit-
dlugo taima aningaussartutinik matu-
ssissarsinaunigssåt. kiavdlunit suju-
mut issigerérsinåusångilå angatdlati-
ne umiardlunilunit umiaKavsigku-
mårnersoK, taimåitumik silatusårne-
ruvdluinarpoK taima inuit peKatigxg-
dlutik sitdlimaniartarnerat.
taimåitumik neriutigårput matuma
kingornatigut atausiåinardlutalunit
angatdlåmik sitdlimaserneKarsimå-
nit itissusersiutitåsagaluaruvit imalu-
nit nutåmik motoritårdlutitdlunit ing-
nåtdlagissersuisitsivdlutit tamatumu-
na umiatsiavit nalinga agdlissugssau-
vok taimalo sitdlimasersutit nalingat
agdlissariaKalerdlune. taimailiorsima-
nak ajunåruteKåsagaluaruvit tamåki-
ssumik taorsivigineKarsinåungilatit
taimågdlåtdlo migssingiussinikut na-
ligitineKartumik taorsivigineKarsi-
nauvdlutit. påsissutigssatut måna å-
ssersutigisinauvarput: puj ortuléraK
20.000 kronenut nalilerneKarsimavoK
taimalo sitdlimaserneKarsimavdlune,
tauvale 10.000 kronet atordlugit ator-
tugssarsineKardlune ■ taménale sitdli-
masersutinut avdlångutigitineKarane.
umiatsiaK umiaKavsisagaluarpat a-
ngatdlat tamatumåna mikivatdlårtu-
mik sitdlimasigausimassutut OKauti-
gissariaKalersimåsaoK taimalo taorsi-
ssutaussartut angnerpåmik 2/3-iånik
taorsissutigineKarsinauvdlune.
mianerssorit
isumangnaitdlisainiarnerme pissu-
sigssarititaussut aulajangersagkane §
8-me åmalo landsrådip aulajangersa-
garigatdlagåne taineKartut erKaima-
ssariaKarput. mianerssuaitdliornikut,
sordlo ingneK atordlugo, inuit inune-
rat perKissusiatdlunit kisalo aningau-
ssat ånaineKarsinåuput.
aserutsailiuinigssaK aulisarnertut
pingårtigaoK
ingmikortoK encartorusutara tug-
dleK téssauvoK angatdlatit aserfat-
dlagtailiorneKarnerat. ajoraluartumik
Kalåtdlit-nunåne pujortulérKat pigi-
neKartut ilarpagssue inungmingnut
tugdlusimårutigssåungivigsumik påri-
neKartarput.. erKaimassariaKarpoK
aulitsarigsuneK nåmångingmat, pu-
jortulérKavme pårinerdlungneKarne-
ratigut aulisarnerme iluanårutausi-
magaluartut ilarpagssue asiutineKar-
tarput tåssa iluarsagagssanut atorta-
riaKalersaramik. upernåt tamaisa pu-
jortuléraK årKigssutdluartariaKartar-
poK, nangminérdlutitdlo KanoK ilior-
nigssat nalornissorutigisagaluarugko
GTO-me tamåkuninga påsisimassa-
Kardluartut sågfiginariauvatit.
ukiumut misigssortitariaKarpoK
måna tikitdlugo pujortulérKat påri-
nerdlugaussarnerat sumiginarneKarsi-
magaluartoK månamit § 11 maligdlu-
go ukiumortumik misigssortitalernig-
ssåkut tamåna avdlångortitauvdlui-
narpoK. taima misigssuinerme pujor-
tulérKap ajoKutigissai tamåkerdlutik
påsineKarsinåuput iluarsarneKarsi-
nauvdlutigdlo, åmalo iluarsagagssat
tamåkerdlutik iluarsarneKarnigssaisa
tungånut pujortuléraK tigugatdlarne-
KarsinauvoK. tamatuma saniatigut sit-
dlimasissutit atorungnaeratdlartitau-
sinåuput, taimalo ajunåruteKåsaga-
luarpat pigingnigtoK nangminérdlune
akigssaiauteKartugssångortitauvdlune.
kiavdlunit påsisinaugunarpå taima
pissoKåsagaluarpat KanoK nuånitsigi-
ssugsséusassoK, åmalo avdlarpagssuit
tungaisigututdle ajoKuteKatsailiuineK
ajorungnaersainiamermit pitsauneru-
SSOK.
(Kup. 19-ime nangisaoK)
9