Atuagagdliutit - 14.08.1959, Qupperneq 15

o.u gustip tatdlimåne landsrådip
o-tautsiminerata autdlartinerane ima
°KauseKartoKarpoK:
Er»ng Høegh:
OKaluserissagssat sule autdlartitina-
git kigsautenaraluarpunga oKauseKa-
iarniardlunga, igpagssaK radioavisime
"ørgen Olsenip OKauserisimasså piv-
Oi °‘- tåssunga atatitdlugo Jørgen
yisenip erKartorslmavå 1958-ime su-
lunersutigisimassane suliat imalunit
suieriautsit kommissione avKutigalugo
arKigssomeKarnigssåt, tåssungalo tu-
ugatitdlugo erKartorsimavå taussuma
sujunersutip atausinarmik akuerine-
sardlune Kulinit akuerineKarnane su-
JUngnaersitaunera pissuteKartoK
iandsrådime taimanikut ilaussortau-
sut utorKaungmata amalo inungmata
andshøvdingimut akissuteKarsinåu-
ngitsut ånilångassutdlo amalo sule
nunavtine nunasiaugatdlarnermitdle
Pissutsit atane inussut, tamånalo kfi-
ugarfigisinåungikåt.
sui«inersQ» Kinersinigssame atomexar-
s,naussoK
landsrådip taimanikut tamåna a-
^Isinåunginamiiik pissuteKarpoK
^lulingnik, imåingitsordlo ånilånga-
same imalunit landshøvdinge akerdli-
savdlngo Kunugigamiko. sujugdler-
aik tåuna sujunersut tåssauvoK suju-
wsutit landsrådime suliarineKarérsi-
massut katiternerat, inerérsimassut
ingumut tiguneKarKingnerat, åipag-
uuigdlo sujunersut erKarsautigiv-
magauSjmångerKigsårtoK. pingajug-
ai*lk nalungilarput taimanikut akor-
avtme formanditut piginåussusiling-
tornaisinaunata, ama taimanikut-
e nalungilarput sule politikip tungå-
kjap kina utorKat-
sissuteKarfigisavå?
1 ®^Hng Høeghip Jørgen Olsenivdlo
ij/’usrådime akioringnerat pivdlugo
n,a °KauseKarumavunga:
„ ^ndsrådime akioringneK tusåvdlu-
fr jsumaKalersimavunga Erling
^øeghjp jørgen oisen utorKatsissute-
Sgg 'SlssariaKarå suj unersutigisima-
K a KinerKusårutåinaunerardlugo o-
Utigigamiuk, — mingnerungitsu-
oK§tH° OKautsine kingugdlit pivdlugit,
arame Jørgen Olsenip sujunigssa-
ssa ?aul;sorssutigissariaKarå oKauseri-
nSits taSSSanS nautsorssutiSineKasa-
tusarnardlugo ima påserKajånar-
dim arp°K Jør2en Olsen — landsrå-
^•ue ilaussortavta pikoringnerpåt ilåt
taUnailivdlugo landsrådime suniu-
m /utitiniarneKartoK. tamånalo nå-
0]ggln.arneKarsinéungitsoråra Jørgen
^mut ajoKusivdluinarsinaung-
s6K-1Tla • Pusingilara Jakob Nielsenip
hin llan§ukå landshøvdingip pissau-
atornerdlungniångisåinarå, ta-
lQn^+arne tainenångivingmat avisimi-
j akioringnermilunit. amalo lands-
02geKalaisa Jakob Nielsenip Jørgen
karnhi111^ suiunersutå atorungnaersi-
giss • ° silatunerusimassutut OKauti-
ge al®a paitsuinarsimånginerpåt? Jør-
ssanvvSenime OKarP°K sujuligtaissug-
hgit Kiuersisassugunik Kularnå-
jya ®am>k landshøvdinge taisimåsaga-
ligtaaiug°. tåssa landshøvdinge suju-
s^rTlssutut soraersiniarnago piuma-
3Ulir>tnarpå lundsråde nangmineK su-
tåu°ta^ssugssaminik Kinersisinauti-
marfSs°K- klsal° Jakob Nielsenip ka-
ÉrjlJartarnermik OKausé matumane
atsiaS Jløeghimut såtinartariaKéngu-
Kai,t^Put’ OKautsinime kingugdlit o-
nerhiftnSmagit mearame umitsang-
dluklrnaKarpunS.a angutit tåuko mar-
la^? „^ndsrådime pisoKartaulersut
ata ®Fadip atarKinarssusia landsrådip
haujj-1flarssusia igdlersordluarnerusi-
agin at ^andsrådip iluane isumaKatigi-
Pilersitsiniaratik isumaKa-
6igsitsiniåinarunik.
Lars Chemnitz.
tigut taima Kagfagsimatigingitsugut
nangminerssordluta nålagkersuisinau-
lersimavdluta kisalo ama nalungilar-
put taimåitoK sujunersut Kinersinig-
ssame atorneKarsinaussoK pilerisåru-
titut inungnut kussanångitsutut. isu-
maKangajagpungalo Jørgen Olsenip
angnerussumik tamåna erKarsautiga-
lugo agdlåt sujunersut sarKumiusima-
gå. tamåna pissutigalugo Jørgen Ol-
sen Kinuviginiarpara utorKatsissute-
KarKuvdlugo taima OKauseKarsima-
landsrådimut måna katerssorsimassu-
mut tåuko erKarsautigalugit sujuli-
vutdlume isumaKatigingisåka erKar-
sautigalugit, inuit atausiåkåt pivdlu-
git taimatut OKauseKarsimånginama.
kisiåne uvanga nangmineK isumaga
landsrådime taimanikut sarKumiussa-
ma isumå, anersåva, kisiat silåinarig-
salåginarsimagavko. åmåtaoK imåi-
ngilaK encarsautigivdluagåungitdlui-
nartumik OKautigineKarame, taimåi-
ngilaK. ukiorpagssuarniuna uvanga
JoruarKatut OKauseKarsimassunga —
kisiåne taima agtigissumik taimalo
nåkigtaitsigissumik issigineKarnera
agsut ajussårutigåra. nalungikaluar-
para soruname landsrådimut ilau-
ssortauvdlune, åma taimanikut mia-
nerssorniarsimavunga piginaunera ta-
måkerdlugo, taimåitumik taima agti-
gissumik pineKarnigssara nautsorssu-
tigisiméngitdluinaraluarpara. taimåi-
tumik tåssa OKarpunga, ajomaKaoK
tamåkumåka pissutsit tåssa inuit na-
avisimut OKauserissamik
landsrådime akioringneK
Erling Høegh såkortunik OKauseKartOK — avisimut »Informatiomimut OKau-
serisimassane Jørgen Olsenip utertikurnanagitdlo
nerminik, landsrådivdlo atarKineKar-
nera navianartorsiortingmago encar-
sautigerKUvdlugo..
taima sukangnerfigissunik
oxauseKångikaluarpunga
Jørgen Olsen:
nalungilara inugparujugssuit taima
aperssorneKardlunga akissutigisima-
ssåka tupåtdlautigisimésagait. taima-
nikut uvanga igdluvtine aperssorne-
Karpunga tåssånga avisiliortumit, må-
ne landsrådimiungitsoK, taimåitumik
uvanga taimanikut oKautsika akissug-
ssauvfigisavåka. imåipoK landsrådip
måne imalunit sujugdlit avatanitutut
OKautsit tåuko issigiumavåka, uvanga
nangmineK OKauserigavkit. kisiåne
imåitoK OKautigingitsorsinåungilara:
taimanikut taima sukangnertigissunik
OKauseKångikaluarama. tåssa nalungi-
lavut avisiliortut, tåssa soKutigerKU-
nermit, ama taimånak ilaortuissartut.
kisiåne utorKatsissuteKarniångilanga
Jørgen Olsenip avisimut „Informa-
tion“imut OKauseKarsimanera pivdlu-
go OKatdlinerme landsrådimut ilau-
ssortap OKauserissai mardluk angner-
mik OKauseKarfiginiarpavut. tåuko
imåiput: „tåssa nalungilavut avisi-
liortut agdlagkatik soKutigerKunermit
taima ilaortuissartut", amalo „avisi-
liortoK avisiliortugssivdlune".
Jørgen Olsen „Information“ime su-
leKataussumit iluardluéngitsumik pi-
neKarsimanersoK erKainiångilarput,
tamåna igdluatungéinånit ilisimagav-
tigo. kigsautiginaraluaKaordle ilisimå-
savdlugo suna pissutigalugo Jørgen
Olsenip agdlagaK atuamiaraluarmago
itigartineKarsimanersoK, amalo påsiu-
minaraluaKalune OKauserissaussut
„ilatdlagtårneKarsimanersut" „nang-
minerdlo ingerdlatsisinaunigssamut"
tungassut oKauserissaussunit avdlauv-
dluinartumik agdlautigineKarsima-
nersut.
nauk isumaKaraluaruvtalunit Jør-
gen Olsen ilumordlune avisiliortumit
ajortumik pineKarsimassoK tamånalo
pissutigalugo landsrådime erKungit-
sumik issigineKalerdlune, tauva i-
nungnut avatånitunut, OKautsit issu-
arneKartut pivdlugit, avisiliortunik
tamanik taima issigingnilersitsissaria-
KångilaK. ingassåussinane OKartaria-
Karsorårput taima OKartamerit ajuat-
dlagtitsissartut erKungitsuvdlutigdlo.
nålagkersuineK soKutigisimavdlugulo
erKarsautigissarsimagiga.
OKautsit tåuko oxauseraka
avdlångortisångilåkalo
kisiåne atauseK OKautigisavara er-
sserKigdluinartumik imåitoK: taima-
nikut OKångitdluinarama måne lands-
styreKalersiniardlugo. kisiåne avisi-
liortup tåussuma aperingmanga suna
pivdlugo taimatut sarKumiussaKarsi-
manersunga ima OKarsimavunga, er-
Karsautigisimagiga landsrådip pigi-
nauneKartitaunera agdlissariaKartoK
imalo OKardlunga — sordlo erKarsau-
tigaka tåssane, savalingmiormiut Ka-
noK agtigissumik pisinautitaulersima-
ssut, uvagutdle sule taimåingitsugut.
isumaKardlunga åma landsråde ang-
nerussumik piginautitaussariaKara-
luartoK månåkornit. ajflssårutigåra
tamåna agsut landsrådeKatima, tamå-
na uvanga privatimik igdluvtine o-
KauseKarsimanera — uvanga taimane
isumaKaraluarama inuinartut igdlume
isumaKångilagut avisiliortut avdlanik
inutigssarsiutilingnit tatiginéngineru-
ssut, taimalo avisiliortut tamarmik
taimåitutut OKautigineKartamerisa å-
ssigisagaluarpå OKaråine erKartussi-
ssuserissut tamarmik sianinåriniartu-
ssut, jutit tamarmik erKungitsumik
pissusexardlutik iluanårniapilugtu-
ssut, zigøjnerit tamarmik tigdligka-
jugtussut, naussorigsaissut tamarmik
sianitsussut, umiartortut tamarmik
imerajugtussut nålagkersuinermigdlo
ingerdlataxartut tamarmik nuånarine-
Karnigssamingnik angussaKarniartu-
ssut.
inuit tamarmik OKausenartartut ag-
dlagtartutdlo taima erKungitsumik
nalinginaliunginigssamingnut ikioKa-
tigigtariaKarput.
år Kig ss.
Jørgen C. F. Olsen
naggatårutaussunik OKauseKartok
tak Kup. 16
utorKatsissutigiumangikai
lungisait taimåitumigdlo imånak ni-
pangersausertariaKångitsut. taimåitu-
m!k tåssa OKarpunga uvanga tåssa
OKautsit tåuko OKauseråka avdlångor-
tisångilåkalo.
(kup. tugdl. nangisaoK)
,l............. ———
augustip sisamåne radioavisi-
me issuarneKarput landsrådi-
mut ilaussortap Jørgen Olsenip
avisime „Information“ime sule-
Kataussumit aperssorneKardlu-
ne OKausé:
— isumaKarpunga Kalåtdlit-
nunåta landsrådia savalingmiu-
ne landstyretut pisinautitaussa-
riaKartoK. månåkut ukiut 50 Kå-
ngiusimåput landsrådimut tu-
ngatitdlugo inatsisip sujugdMup
suliarineKarneranit, måssalo ta-
matuma kingorna angnertoru-
jugssuarmik avdlånguteKarsi-
magaluartoK, landsrådip pisi-
nautitaunera sordlo kommunal-
bestyrelsep pisinautitaunerata
angnertusisineKameranut na-
lerKiutdlugo, angnertusisineKar-
simångilaK. landsrådip sujulig-
taissugssane nangmineK Kiner-
tugssauvå, taimatutdle årKig-
ssussineK ingerdlaterKinarne-
KarsindungilaK. månåkut lands-
høvdinge ajornardluinartumik
suliagssineKarsimavoK danskit
nålagauvfiata soKutigissai isu-
maginiautigalugit kalåtdlit so-
Kutigissait isumaginiartugssauv-
dlugit. sujoma landsrådime su-
junersuteKarpunga landsråde
pivdlugo inatsisip avdlångorti-
neKarnigssånik atautsimititaKa-
lernigssamik, sujuligtaissumik
KinersissarneK landsrådivdlo
aulajangisindussusiata angner-
tusisineKarnigsså isumagalugit,
Jørgen Olsen nangigpoK.
tauva „Information"ime sule-
KataussoK aperivoK: sujunersut
akuerssissutigineKångila?
— åp, uvangame kisima su-
junersumut isumaKataugama,
Kulit akerdliuvdlutik, Jørgen
Olsen akivoK.
— suname pivdlugo taimåipa?
— taimanikut landsråde a-
merdlanertigut utorKassånik
ilaussortaKarpoK landshøvding-
imut akerdlilisinåussuseKångit-
sunik. tåuko inunertik tamanga-
jåt nunasiaKarnerup nalåne ki-
sermåus siv dlune naKisimang-
ningniardlunilo nålagkersuisso-
Karnerup nalåne inusimåput.
sunerneKarsimatigaoK tamåna
anigorsinausimanago.
----------------------------- J
„avisiliortut"
OKauserissaK ingassagtajåringitsoK