Atuagagdliutit - 14.08.1959, Síða 26
MERARTAVTINUI
oKalugtuaK Niels Ebbesønip
nalånit
(normumit sujulianit nangitaK)
tyskitdlo taimailiorpåt. sagfiorfiup
silatånut histitik unigtipait sujuler-
ssortåtalo iperåutame tigarutånik sag-
fiorfiup matua kasugtorpå.
„hallo, sagfioK!" suaorpoK, sagfior-
dlo anivoK.
„Aarhusimut avKutå erKorparput?"
„Aarhusimut..?“ sagfiup tupagsi-
maKalune nåkupai.
taimailissordlo Ovep hestine king-
migsalårpå. tauva uningasinaujung-
naerdlune autdlarnialeriarmat, tyskiv-
taoK hestia kajaitsagpoK, inualo ka-
tataungajavigdlune hestiminut Ka-
KerKardluinarpoK.
Ovep hestine akerartorpå, ilamilo
påsisinåungisanik sagfioK OKarfigipat-
dlagdlugo: „angerit!"
sagfiup påsivå, sujornagutdlo tupag-
simanerigaluane Kangiussissutut itdlu-
go OKarpoK: „åp, Aarhusimut avKutfi..
tåssame ingerdlatsiåinaruvse Aarhus
angusavarse."
tyskiaraK erKigsiatdlagpoK autdlar-
Kigdlunilo.
kinguningua OKarKigpoK: „kinalunit
mianerssordlune pissariaKarpoK. uva-
ngalo naluvara tåssaunersutit kumak,
Sønneke-å. tåmartajårtiniarunarpavti-
gut, uvfalo taimak atorfigssaKartitsi-
gigivtigit.“
Ove akinanilo ileKimisåginarpoK.
taimanikut sila ajornerssuångorpoK
natarKornalerdlune Kimugsersutdlo si-
samat masagtoruj ugssuångordlutik.
„nuåningilaK." tyskiaraK OKarpoK.
„åp,“ Ove akivoK, „måssåkutdle Ka-
suerserfigalugulo silamik Sncigsivig-
ssarput tikilerparput.“
„akunitarfik?“ sujulerssortåt pasit-
sapilugunardlune aperivoK.
„någga, taimåingilaK,“ Ove akivoK,
„igdlutoKarssuaK ujarKanit sanåk, ino-
KångitsoK, uvsigdlunilo pitsagssuaK.'1
„tauva tåssungnapatdlagkasuarniar-
ta! puh, natarKornaralugtuinarpoK, ki-
salo igsiåutavtinut agdlåt masagssuar-
mik sugssaujungnaerput!"
„tåssa tamånisaugut," Ove OKarpoK.
kinguneralångua ungalugatOKaK
inoKångitsoK pulémagfigåt igdlulo
ujaråinarssuaK tikitdlugo. taimailior-
dlune Ovip tyskit angangme najugå-
nut ingerdlåsimavai, iluagtivigdlugulo
igdlo tåuna nutåK erKungitsuliorner-
minut påsissutaorKajaraluaK takungit-
sortisimavdlugo.
„tauva takuniarsiuk," igsiåutaminit
pigsigdlunile suaorpoK, „hestise nusu-
kardlugit isertiniarsigik, tåssa tamavta
inigssarput."
tyskit ine tårtulnarssuaK itsuartor-
påt, tarKamanilo nipaitdluinarmat
nangmingnerdlo orKuivfigssarseruso-
Kigamik hestitik isertinarpait.
„ivigarssuarnik tunisavavse,“ ki-
ngugdlersåt isertitdlugulo Ovep taima
OKarfigai. tåukule pingasuvdlutik av-
dloriussaK ilungmut åpakarniariaråt
matorssuaK KajangnaeKissoK matuna-
suarpå silatåtigutdlo sånerussua savi-
mineK KajangnaeKissoK aulajangiusi-
utdlugo.
„tåssavik, nuåninårnialerparse!" nu-
ånårpalugdlune suaorpai. „nalungila-
ra aninaviångitsuse. igalåt taima mi-
kitigissut anivfiginaviångilase. tarKa-
manitdluarniaritse pissaKaréruma ti-
kiuterKingnigssara utarKivdlugo."
taimailivdlunilo hestiminut KaKivoK
Palle Galtivdlo igdluanukardlune aut-
dlardlune.
tåssane angane pisimassunik tama-
nik OKalugtupå. Pallivdlo Ovip uter-
dlune tikiunera tupigerKåraluardlugo,
OKalualårutai sule tupigusutigineru-
vai.
„takuk, grev Gertip Niels Ebbesøn
toKuniarå," kamagdlune suangavoK,
„taimåisångilaK, tåussumalo angutitai-
nut uvanga ilangutingitdluinåsaunga."
tauva angutitane ilagalugit igdlor-
ssuaK ujaraussoK aterfigåt tyskitdlo
pingasut tigussaralugit parnaerutdlu-
git. akiuniaraluarput periarsinauna-
tigdle, unuardlo tamåna Palle Galtip
narKup iluane parnaerussiviutåne iti-
sume måtuneKarput.
uvdlut Kavsit Kångiungmata Dan-
markime tamarme tutsiupoK unuame
Aprilip l.ane Niels Ebbesøn Randers-
imut pisimavoK grevilo nujaitsoK to-
Kutdlugo.
„soralo,“ Palle Galt kivdlisimarpa-
lugdlune OKarpoK, „Niels Ebbesøn-ip
inunera ånåupat, tåunaKångigpåme
KanoK iliusagaluarpugut? såkutorKing-
niarauginarungnaerputit, nunaminig-
dle igdlersuissup kingmigsautainik
sølviussunik pisåsautit. uvavnigina-
rumavitdle?”
„ilauna, angå," Ove nuånårdlune a-
kivoK, „måna taimailiorusoKaunga."
nugt. S. Kaspersen.
mérKat uvalikut atuarérångamik
angerdlartitdlutik inupilorujugssup
nautsiviane pinguarajugput.
nautsiverujugssuaK agsut pinersoK
maugåKissunik ivigalik. naussorpag-
ssuit kussanaKissut ivigkat akomine
takugssåuput sordlulo tåssa uvdlori-
ssat. orpigssuit paornaKartartut arKa-
neK-mardluk upemalerångat kussa-
nartorssuamik ukiåkut paomångutar-
tunik angmartertartut åma nautsiviup
kungikiinut niorKuteKartartOK
GULD KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
iluaniput. tingmiårKat orpingne mit-
simåtarput tusamerdluinartumigdlo
Kitivitardlutik. Kitivinere tusarningå-
rångata mérKat plnguarnertik puior-
dlugo tusamålertarput. ila, månitdlu-
ne nuåningårame, ingmingnut suao-
Katautilisåput.
uvdlut ilåne inupilorujugssuaK a-
ngerdlardlune tikipoK. ikingune to-
rugdleK pulårKåmersimavå ukiut ar-
fineK-mardluk pulårsimavdlugo. ukiut
arfineK-mardluk Kångiungmata oKau-
sigssane tamaisa OKautigisimavai, i-
nupilorujugssuarmiuna oKausiligssu-
ngitsoK. univkågssaerukame aulaja-
ngersimavoK igdlussårssuane uterfi-
giumavdlugo. utimut tikikame taku-
nialerpai mérKat nautsivingmine pl-
nguartut.
„måne suna suliagssarigavsiuk? “
kamagtorssuångordlune suaorpoK,
mérKatdlo ersitsagdlutik tuaviuinaK
Kimarråput.
nautsiviga uvanga kisima pigåra,
inupilorujugssuaK OKarpoK, kialunit-
dlo påsisinaussariaKarpå uvangåu-
ngitsumit pinguarfigineKåsångingmat.
avatågutdlo portusorssuarmik Kar-
mardlugo ungaloriardlugo ima agdla-
gartalivoK:
„sussagssaKdngitsunut iserfigerKU-
neicdngilaK“.
aitsåt ingminuinaK erKarsautigissu-
palårssuaK.
mérånguåkuluit pinguarfigssaeru-
put. avKusinerme pinguardlutik éKå-
tåraluarpåt; pujoralaKarnermitdle u-
jaraKarnermitdlo pinguarfigineK ajor-
naKaoK.
(normume tugdl. nangisaoK)
26