Atuagagdliutit - 29.08.1959, Síða 13

Kalåtdlit-nunåne issingnerpau-
ssarfia sikorssuaKarnerpaussarjialo
anguneKangaj aler sok
uvagut nalivtine inussut isumagissagssarigåt Kalåtdlit-nunåne umassut
assiglngitsuf nunguinameKånginigssåt, magister Chr. Vibep oxaufigigå
*
Storisen — skader ederfugle, ræve, fiskeri og andre erhverv,
men der er bedring i sigte
mitit, teriangniat, aulisarneK inutigssarsiutitdlo avdlat sikorssuarnit
akornusemeKartarput, pitsaunerulernigssåle ilimanarpoK
Kangarssuarmitdle Kalåtdlit-nunåta
inue nalautaicartuartarsimåput ukiu-
nik kångnartunik ajorssarnartunigdlo
pigigsårnatunik arsinartunigdlo pår-
dlangneKartartunik. nunaKarfinguit
inue toKorardlutik nungutarput ki-
ngornale avdlanik nutånik inersor-
KingneKartardlutik.
Kalåtdlit-nunåne inuit tamatigut
imåne piniagagssanik, KeKertarpag-
ssuit tingmiåinik nunavdlo nerssutai-
nik nåpateKartuåinartarsimåput. uma-
ssut atugarigsårångata inuit amerdli-
artulersarput. umassut atugardliulerå-
’ngata inuit ajorssalertarput Kiavdlutik
kågdlutigdlo.
taimatut Kalåtdlit-nunåne pissutsit
måna tikitdlugo ituarsimåput. Kalåt-
dlit-nunånltarnerpagssuavne, ilåne
avanerssuarme piniartut peKatigalu-
git ukissardlunga, ardlåtigutdlo Tunup
sineriåne, Kitåtalume kangerdluine
Kånainilo uvdlormut imåne, ukiup si-
kuane, tingmissat ineKarfine ivnane
auvfarnilo pissagssaK kisiat isumav-
dlutigalugo misilikulassaKåra. unu-
kut tuperme igdlermilunit igsiauvå-
lerdlune uvdlormutdlo pissaKardluar-
simaneK pigssardliomerdlunit OKat-
dlisigerujulersitdlugo ingminut ape-
rerKajainartarpoK soK-una piniagag-
ssat, tingmissat umassutdlo avdlat,
ilånikut amerdlasorujugssussardlutik
ilånikut taima soKångitsigissartoK?
aperKutdlume tåuna inungnut pingå-
rutilerujugssuvoK.
rigsarkivimit ikiorserneKarneK
ukiorpålungne aperKumut téssunga
akissutigssausinaussumik navssårniar-
dlunga misigssuisimavunga Kalåtdlit-
nunåta pissusia taimatutdlo piniagkat
avdlångorarnerånut patsisausinaussut
påsiniardlugit.
sujugdlermik påsiniardluarKårta-
riaKarpoK umassut åssigingitsut amer-
dlanerit KanoK ilissukut amerdlineru-
ssarnerat ikilinerussarneratdlunit. ta-
matumunga Kalåtdlit-nunåne kiser-
måussivdlune niuversimaneK iluaicu-
taoKaoK tåssame 1793-mitdle tunissat
agdlagtuivfé måna tikitdlugo rigs-
arkivime sule torKortarineKarmata.
téukulo kisitsiserpagssuit katerssor-
dlugit suliaralugitdlo påsinarsisima-
vok Kalåtdlit-nunåne piniagkat amer-
dliartuårtardlutigdlo ikiliartuårtarne-
rat.
kurvit tåuko misigssordlugit påsini-
aråine takulertorneK ajornångilaK
piniarnerinaK piniagagssat ikiliartor-
tarnerånut pissutaussångitsoK; pissut-
sit avdlat såkortunerujugssuit pissu-
ssarsimåsåput.
umassut napaniarnermingne tunga-
vigissaisa ilagtineKarsimanerat misig-
ssorKårtariaKarpoK.
imap sikorssuitdlo pissusé misigsso-
råine silavdlo nigdlernerulertardlunilo
kissarnerulertarnera, sialuk, aput pa-
nernerdlo, anordlerajungnera Katsu-
ngagajungneralo tamåko tamarmik pi-
niagagssat avdlångorartarneråtunga-
jak nikerartuput.
Avangnåne issingnerulerneK
tamåko åssiglngitsorpagssuit, katit-
dlutik Kalåtdlit-nunåta klimanik pi-
lersitsissut, misigssordluaråine pinia-
gagssat napaniarneråne pingåruteKa-
Kissut mardluk uparuarneK ajorna-
rungnaerput, tåssa nunarssup avang-
narpasigsuane, Kalåtdlit-nunåta a-
vangnå ilångutdlugo, silåinaup puer-
Korneruleriartortardlunilo kissarneru-
leriartortarnera — sikorssuitdlo Ka-
låtdlit-nunåta kujatåne avdlångorar-
tumik pissuseKarnerat.
månåkut Kalåtdlit-nunåta avangnå
avKusårdlugo nigdlertikiartuarneK na-
låusimavoK piniagagssatigut ardla-
lingnik malungnauteKardlune: teri-
angniat ikilisimåput sårugdlitdlo a-
vangnarpasingnerussumit témakar-
dlutik il. il. påsinaKaordlume inuit
ilarpagssuisa taimatut klimap avdlå-
ngoriartornera ingerdlåinåsasoralugo
ånilangatigingmåssuk.
sujornatigut klimap pissusia misig-
ssordlugo takuneK ajornångilaK Kalåt-
dlit-nunåta avangnåne ukiut uko 1810,
1850, 1890, 1920-t erKåine månåkutdlo
1960-p erKåne puerKornerulertarsima-
ssok. puerKornerulertarnerit tåuko
ukiut 37 migssiliordlugit akugtussuse-
Kartarput, tåssa puerKortinerpåneranit
tugdliane puerKornerunerpauvfianut.
taimåitumik månåkut pissutigssa-
Karpugut oKarsinauvdluta Kalåtdlit-
nunåta avangnåne puerKortikiartor-
nerusimanerata ukiut ardlalinguit
Kångiunerisigut kigdligssane tikisagå
kiagtineru j artorKilisavdlunilo.
mitit amerdlåssusiat
teriangniat Diskobugtime amerdli-
ssarnerisa ikilissarnerisalo ersserKi-
vigsumik klimap avdlångorarnera ma-
litaråt. umassut tåuko piniarnikut iki-
lisarneKarnerat ingmaralånguåinaK
malungnartugssauvoK. teriangniat pi-
niagausinauvfiåne kialunit nungusai-
ssunigssane ånilångaginago pissarisi-
naussane tamaisa pissarissarsinauvai.
tingmissåtaoK imarmiut taima OKau-
tigissariaKarput miteK kisiat pinago.
agpat naujatdlo amerdlåssusisa kli-
map avdlångorai’nera malitaråt pini-
arneKarneratdlo månåkumut ikiliartu-
tausimångilaK.
mitit kisimik avdlatut iput. 1800-t
nålemerat tikitdlugo klimap avdlå-
ngorarnera tåukutaoK malitarisimaga-
luarpåt. tamatumale kingornagut kli-
map pitsaunerulerfigigaluine amerdli-
artungitsorsimåput. måniliortarfing-
mingnilunit erKigsisitaugaluarnerisa
amerdliartortisimångilai ukiume ilå-
ngautaussartut kujåmutdlo nutartut
amerdlavatdlåKingmata.
sikorssuaKartarnera
sordlo OKautigerériga Avangnå må-
ssékut puerKortikiartornerup avang-
narpasingnerussumit nalåukå, ilåtigut
Kujatå ilångutdlugo, teriangniardlior-
nermik malungnauteKardlune.
månile ama ajoKutaussoK avdla su-
niusimassoK tåssa sikorssuit. sikor-
ssuit ukiut tamaisa, pivfigssatdle åssi-
gingitsut nalautdlugit, tåkutaraluar-
put. sikorssuit piniagagssanut, sordlo
miternut teriangnianutdlo, suniuteKar-
tarnerat misigssoréine påsinarpoK si-
korssuit upernåkut måjime avangnar-
parpatdlårångamik ajoKutaunerpau-
ssartut. taimåitarneratdlo åma akug-,
toKatigiårtumik ukiut 19-it migssili-
ordlugit akugtussuseKardlune pissar-
poK, tåssa puerKortikiartuårdlunilo
kiagtikiartuårtarnerane atautsime
mardloriardlune sikorssuaKartardlune.
ukiune 100-ne kingugdlerne taimåitu-
arsimavoK ilimanardlunilo sule taima-
tut åssigiåmik ingerdlåsassoK.
kingugdlermik 1940-p erKåne uper-
nåme sikorssuaKarpugut måssåkutdlo
tugdlia atuterugtorpoK. månåkume
Kalåtdlit-nunåt puerKornerpauvfiata
nalautinarnago sikorssuaKameruvoK,
pingårtumik Kitåta kujatå, nalåu-
på miternut, teriangnianut aulisarner-
mutdlo inutigssarsiomemutdlume av-
dlanut ajoKutaoKalune. ilimanarsinau-
vok ukiune tugdlerne Kuline pitså-
ngoriartuåmeKarumårtoK Kalåtdlit-
nunåtalo KagfagkiartuåmeK iluaKuti-
giniardluarsinaujumårpå.
Kujatåne ajornartorsiuiit
Kitåta kujatåne piniagagssat amer-
dlissarnerånut ikilissarnerånutdlo pi-
niarnerup klimavdlo suniuteKartarne-
re misigssoruvtigik Kitåta avangnåne
pissutsinit avdlåussuteKangångitdlat.
klimap suniuteKartarnera malungnar-
nerpårtåunguatsiarpoK.
aKigssit, ukatdlit, teriangniat, agpat,
tåteråt naujatdlo avdlat piniarneKar-
nerat tåuko amerdlåssusinut ingmara-
låråinånguaK suniuteKarpoK.
K’aKortup erKåta nunakinera piv-
dlugo inuitdlo tivfasingnerussumut si-
aruariartorneråne ukatdlit sivisune-
russumik piniångineKartarnigssåt ima-
Ka pissusigssamisornerugaluarpoK si-
nerissavdle ilåne pissariaKarane.
mitit Kitåta kujatåne ikilisameKar-
nerpåuput, sikorssuaKartarnerane iki-
lisarneKartarnermik saniatigut piniar-
neKarnermingne ikiliartuåKaut.
15 °/o-é pissarineKartarput åmalo tai-
ma amerdlatigissut pikaluartauvdlutik
tingisuingortineKartarunardlutik ki-
ngorna tOKuinartugssat. inerneralo i-
mailerpoK mitit uvdlumikut amerdlå-
ssuserisinaussartik inorujugssuardlu-
go amerdlåssuseKalerput.
tugtut klimap avdlångorarnerata
amerdlåssusé avdlångorartipai. månå-
kut tugtoKarfiup KerKane tugtoKardlu-
arpoK piniarneKarnermingnut akiuv-
dluarsinaussunik. tugtoKarfingnile ku-
jatdlerne avangnardlernilo mianer-
ssornerussariaKarpoK. tugtut avang-
narpasingnerussume puerKorneruler-
nera akiugagssaråt kujasingnerussu-
milo pukagtarneK nagdliussårtoK må-
nåkut akiugagssaralugo. Avangnåne
Kujatånilo nunarujugssuit tugtup sia-
ruarfigisinaussariaKarpai amerdliar-
tuaorfigalugitdlo.
aorfit
Kitåne Nagssugtup avangnåne kuja-
tånilo ikånerssuaKarpoK KeKertar-
ssuartut isorartutigissumik auvernut
tusintiligpålungnut umavfiusavdlutik
nalerKutdluartunik. Kanga tamåne au-
verpagssuaKartarsimangårmat Kåina-
migdlunit avKUtiginigsså naviagine-
KartarsimavoK. uvdlumikutdlo avdla-
mik pissutitagssaKångilagut piniapi-
lungneKarnerdle kisiat pissutigalugo
aorfit neriniartarfigssuartik Kimåsi-
mangmåssuk. aorfitdle tamaunga
utertiniåsagåine avdlatut iliorneK a-
jornarunarpoK tåjavna auvernut re-
servatingordlugo tåvanilo aorfit sivi-
kinerpåmik ukiune 20-ne piniarKU-
ssaujungnaertitdlugit. taimailioralua-
råine kitåta avangnånut tamarmut i-
luaKutåusagaluarpoK, tåssame aorfit
tamångånit Upernavik Thulilo tikit-
dlugit siaruartalisagaluarmat tåukulo
piniartuinut iluaKutauvdlutik.
(Kup. 17-me nangisaoK)
LANDSRÅDIP ANGMAGAUNERANIT
landsråde atautsimitarnerminik autdlarn'merminut autdlamausiutdlugo
nålagiartoK.
13