Atuagagdliutit - 29.08.1959, Blaðsíða 21

PETER FREUCHEN:
»K’ imugseriarssuarme
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
t (( massut atuagkap nugternerane a-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
piniartut
(nr. suj. nangitaK. — nugt. H. H.)
ateK tåuna tusarnikuvara umiar-
ssuardlo taimatut atilik erKaimavdlu-
go, kisiåne oKalugtuagssartaKamersoK
nalugavko oKalugtuarerKUvara. nalu-
ngikaluarpara ukiut mardluk Kångiu-
put Santa Genevevame erKumitsumik
pissoKarsimassoK — imalunit umiar-
ssuarmut tåssunga tungatitaussumik
pisimassoKartoK, kisiåne erKumitsu-
liausimanersoK naluvdluinarpara.
„ilumut erKumitsuliaK-una, avdlau-
sinaungivigpoK," Pablo eKivigpoK.
„nukara erKumitsuliamit nalåuneKar-
POK. tamåt sukumerdlugo oKalugtua-
risavara, tauva tusarnåréruvsiuk er-
Kumitsuliatut oKautigiumåsanerigse
takusavarput!“ — oKalugtuariniagka-
nilo tikitigalugo agpipoK Katångune
OKalugtuaralugo. pilerKårame OKautsit
erKarsautigerujugssuarKårdlugit ait-
såt anitarpai, sivitsulersordle OKat-
dlorigsiartuinardlune kisa naggatåti-
gut OKatdlorigsivigpoK.
Pablop OKalugpalåva
KUlarnångilaK måne Kalåtdlit-nu-
nåta avatåne aulisarneK tamavsinit
nalungineruvara. tamåna påsivdluaru-
mavdlugo umiatsiåme aulisariumisi-
massariaKarpoK; sila atugssautitdlugo
uvdlut tamardluinaisa Kasuerserane
sulerulungneK kisiat pissariaKarpoK.
uvdlup unuavdlo ingerdlaneråne na-
lunaeKiitap akunerine 18-ne, tauva si-
nik ukiomigssånut torKuinardlugo.
aulisarfiutitdlugo inuneK nåméinarta-
KaoK, kisiåne tamåna tamarme puigu-
gaussaraoK Portugalime angerdlarsi-
maleriardlune pissat nåmagserérsi-
mavdlugit ukiumilo seidnarik igdlo-
Karfinguavtinilerångavta. Portugalip
sineriå igdloKarférarpånguaKarpoK,
igdluararpånguit atautsimortut nau-
ssorigssuarnik nautsivigtagdlit. inuit
tamanitut tamarmik imånit inussute-
Kartuput. inuime tamanitut tamarmik
aulisartuput.
ukiune untritiligpagssuame Atlanti-
koK ikårtugarisimavarput ikånerssu-
arnut aulisariardluta. OKartarpume
Columbusip Amerika navssåringikat-
dlarmagule uvagut portugalimiut
New Foundlandimut aulisariakåssar-
simassugut. anorip silavdlo KanoK ine-
ra soKutiginagit angalassarsimassugut
umiarssuårånguavut aulisagkanik i-
merniardlugit — tåssa aulisagkanik.
ilame tamåkua aulisagånguit pualasut
ikånerssuarnitut tarajorterdlugit a-
ngerdlåutagkavut, katugdlit isingini-
arfingmik nalåne imalunit ukioK kau-
jatdlagdlugo tatdlimångornerit tamai-
sa neKitorKussåungivfingmikut neri-
ssagssait.
aulisartut martse autdlartinartoK
piarérsalerértarput. tauva aulisautitik
aulisarnermilo atortutik misigssortar-
pait umiatsaitdlo aulisariutitik Kali-
pagtardlugit. arnatdlo ulapårtarput a-
ngutitamik atissagssait piarérsardlu-
git. ikånerssuarnutdlo aulisariarfig-
ssaK sujorKutdlugo sapåtip akunerine
kingugdlerne nuliaussut anånaussut-
dlo najaussutdlo nuliagssatdlo — ta-
marmik pingitsoKaratik ulåputilersar-
put. aulisarfit putsuarigsivdluttik Kia-
narsikasigdlarångata iluatigut atissåt
oKortugssat, ilugdlit agdlagigsårtut
tatdlitdlo masangnavéKutait.
arnat agdlapalårivdlutigdlo merssor-
dlutigdlo nuerssaissarput Arnamut X-
luartumut sernigssorKUSsatik encar-
sautigitigalugit.
upernåK tåuna OKalugtuariniagara
nunaKarfinguavtine Joao de Sousa pi-
lerinerssauvoK. taimanikut 24-inarnik
ukioKarpoK, umiarssuarmile nålagau-
ssugssauvdlune. ukiune Kuline umiar-
torérsimavoK, måssame 14-nik ukio-
Kardlune umiartulersimavoK. uperna-
kut New Foundlandimut autdlarånga-
me ukiåkut tikitaraoK. aulisartut au-
ssat tamardluinaisa ilagissatik nuna-
Karfinguartigdlo angerdlarserfigissar-
pait, tauvale ilungersungårdlutik ani-
ngaussarsiatik nungukångata ikéner-
ssuit aulisagaicarfiussut såginartaria-
Kartarpait.
Joao ikingutiminit avdlanit tamanit
timimigut suanganerssuvoK. amalo pi-
ssaKardluarsimavdlutik ukiåkut tiki-
kångamik akigssarsiagssane tigunagit
torKuinartarpai. aningaussarsiagssame
agfait umiarssuautilingnititarpai tor-
Kortaralugit KaKugo anguniagkaminut
iluaKutigigssamårdlugit. taimaisior-
nermine agsut ajornartorsiortarpoK,
måssame ilaKutariussugut pitsoKigav-
ta.
atåtarput aulisariume nålagausima-
vok, tauvale aussat ilåne angalagame
utingitsordlune. ajunårpoK emerssua-
nilo angajugdlit mardluk, umiarssuv-
dlo inue tamarmik ajunårputaoK. Joao
taimanikut nukagpiarånguakasiuvoK,
uvanga angajugdliulårpunga, erKå-
nguavtinilo nunaKarfingmitumut å-
kavnut inigssineKarpunga, atåtama
kivfaisalo ajunårnerat nålagiutigine-
Kartitdlugo palase nugkavnut OKar-
poK tåssa måna ilaKutavtinut isumav-
dlutaulernerardlugo. ilungersorKuvara
nukagpiarardlo neriorssuivoK saplngi-
saminik iliorumavdlune — nunarna-
taisale Kungujutdlatiginarpåt, peror-
simångeKingmåme.
sulinane sapivigpoK, amalo Kungu-
julåinartugame Kimassugamilo au-
ssaunerane ikånerssuarne aulisartit-
dlutik aulisaKatiminit agsorujugssuaK
nuånarineKartuvoK. ukiunerane Katå-
ngutivut arnat suleKatigalugit tarat-
serissarpoK, imaKale tåukunånga nuå-
narineKartorssussarane. tamarmingme
aningaussautiminik tigumatutut issi-
gåt, vininguamigdlunime najorseKa-
teKarumassångilaK, natdlukétardlune
aningaussanortångilaK imerauteKatau-
jumassaranilo. igdloKarfinguarmiut
nagdliutorsiutilitdlarångata imalunit
ingerdlaortorssuamut ilaorKutångilaK.
suliane kiserdluinåt nåkutigissarå a-
ningaussautinilo paorKutarerKigsår-
tardlugit.
igdloKarfinguarmiut ardlåinåtalunit
påsisinåungivigpå suna pivdlugo Ra-
faelap taima asatigigå, Kimåkumångi-
vingmagume. Joaolutdle pitsutigaoK,
angutå atåtavta umiunerane ajunåKa-
tausimavoK. tåussumåtaoK nalungilå
kågdlune inardlune KanoK ajortigi-
ssok, nalungilåtaoK taratserivdlune
KanoK sulerulungnartigissoK, atissat-
dlo kussanartut singnagtorinartaria-
Kartarpai. kisiåne misigissane nåma-
galugit atorpai. Joaotut ipoK, Kima-
ssuvdlune pivdluardlune inuvoK, ine-
rikamilo igdloKarfinguarmiut amar-
taisa pinernersarilerpåt.
nuånårsakujugtut ilaorKuvfigeru-
sugtartuvai, nipilerssutitdlo nuånare-
Kalugit, nutsane naussulersortarpai u-
nukutdlo Kitåtut akuliuvfigissardlugit.
erinagingårame sordlume ingilinguaK,
taimaingmat igdloKarférKame angutit
aulisartut inusugtut tamarmik unang-
mivåt. taimåikaluartoK ardlåinåtdlu-
nit aulajangerfigingilå, taimanilo Joao
umiartorérdlune tikikångat avdlamik
ingerdlaKateKarumajunignaertardlune
taunale-una kisiat.
Rafaela Joaolo méraunermingnit i-
kingutigiuput. tamarmik anguniaga-
Karput imunga angussagssåungitsumik
nåkåinarfigerusungisamingnigdle. uv-
dlunerane taratserivingne sulissarput,
sulerulugtaKalutik, unukångatdlo sig-
ssaK sinerdlugo pisugtuartarput Ki-
ssungnik tigssardlukunik Kissugssar-
siordlutik, sutdlo iluaKutaulårsinau-
ssut sigssame sujumorsinaussatik ta-
maisa alapernaerKigsårtardlugit. nauk
KitseritugaluaKalune Rafaelap ikingu-
ne aningaussanik ilevKåmerane ta-
persertuåinarpå. maKaissingeKå nuå-
nårsarniardlune katerisimårtunut ila-
gineK ajormane imalunit tunissuti-
nguamik Kanordlunit angnikitsigissu-
mik takussagssingisåinarmane. nalu-
ngilåme nangmineK pissutigalune a-
ningaussautiminik ilevKårtoK, suju-
nigssamime anguniagåne nangmineK
ilauvortaoK.
igdloKarférånguarmioKatine inåsug-
tut avdlat åssiginagit aulisartukului-
nauniarungnaerdlune angussaKamiar-
poK, pisinauleriarune umiarssuartår-
niarpoK nangmineK nålagauvfigssa-
minik. erKarsautigå Rafaelalo igdlu-
tåmigssartik inerpagssualingmik. ka-
terérsimalerunik Rafaela taratseri-
vingme sulissariaerutisaoK. ilame ta-
ratserivik sutdliviugame imåinåungit-
sok, agssagdlemartorujugssuaK, asu-
lume issinut KasilinartaKigame. OKar-
tuåinarporme Rafaela amåisassoK a-
kimassoK, sujumut pilerssårutitik o-
KaloKatigissutigissarpait, kigsautige-
Kåme inuvdluardlune inunigsså, issi-
gissarpaime arnat inusungnermingne
sulerulungnermit utorKaliårtartut er-
ninardlo takujuminåssusertik ånaissa-
råt.
kisalume anguniagkane angussuka-
siuvå. upernåt ilåne Joao nangmineri-
ssaminik umiarssuartårpoK nangmi-
nerdlo nålagångordlune. takujuminar-
nerpåmik nålagåussutiminik atissaKå-
ngikaluarpoK, åma takujuminarner-
pait ilanik umiarssuartångikaluarpoK,
kisiåne umiarssuartåva tåssa Santa
Geneveva, umiarssuatoKaK pitsavik.
nålagarigalua ilisimassortagssatut u-
kioK tamåt aulaj angersumik akigssau-
tigssineKardlune atorfigssarseriarame
niusimavoK, umiarssuautileKatigitdlo
de Sousa kajumigsårsimavåt umiar-
ssuaK pisiaremuvdlugo. taimaileriar-
mat nasartårpoK sinå kultiussapilung-
mik, tungutsoringmigdlo kavåjårartå-
riardlune ingminut kaptajn de Sousa-
mik taivoK.
soruname-åsit singagineKartorujug-
ssuvok, kisiåne igdloKarférarmiut inu-
sugtut angutit pilerngutinaK kivfarto-
rumavdlutik nalunaertarput. nalungit-
dluinaraluarpåt nålagarisavdlugo su-
kangasorujugssussugssaussoK sulisit-
sinertorujugssuardlo, kisiåne aulitsa-
rissusia tåuna pineruvdlugo kivfauv-
figiumassorujugssuångorpåt. tåssame
aulisartut nålagåt aulisagkatigut sa-
perssarfeKångitsoK kivfauvfigiumane-
KartaKaoK. sordlume-una Arnap Iluar-
tup ingmikut pivdluarKusimagå ilua-
nårajugtungortitdlugo. ilaKutarit å-
naissaKangårsimanerat pivdlugo Ar-
nap Iluartup Joao sernigssugarilersi-
mavå sujunigssamilo iluanårajugtu-
ngortisimavdlugo.
kisiåne åma Joao aningaussartu-
ngitsungilaK, nangminerissamik inger-
dlataKarniaråine tamåna pingitsorne-
KarsinaussångilaK. umiarssuarme kiv-
fagssane pigssarsiarigamigit aningau-
ssartortariaKarpoK, måssame akeKé-
ngitsunik takisunik gummerssuartår-
tugssåuput, uliatigkanik atissartårtug-
sséuput OKortunigdlo ivssusunik årKa-
titårtariaKardlutik. tåssa mingnerpå-
mik pissagssait.
(norm., tugdl. nangisaoK)
... mild
American flavor
H. Guttermann & Søn
Østergade 42, København K.
Guld-, Sølv- og Bijouterivarer en gros
kultimit, sølvimit erdlingnartunitdlo sanåt
amerdlasorssuåkutåt
FERD’NAND
Fremmed, blad
smager bedst
<*)
avdlap pé atuaru-
minarnerussa-
ramik
21