Atuagagdliutit - 29.08.1959, Page 22

MERARTAVTINUT
i-----------------------—
Walterip misigisså
(nugt: Hans
avKusinermut ungasingnane nausso-
rigsaissup igdlua ipoK. igdlup avatågut
ungaluisa Kissuit augpalugtunik Kali-
pautigdlit kigdlingine orpit mardluk
kussanaKissut takussagssåuput; ig-
dluvdlo silatåne puilassuliaKarpoK Kå-
taK ningitdlugo imeriardlugo amuar-
tardlugo imertarfiusinaussumik. erKå
nuånersorujugssuvoK orpigpagssua-
Kardlune taseKardlunilo, igdloKarfi-
nguartaoK ungasingilåt.
naussorigsaissukut igdluat kussa-
nartuvoK igalåsserfé KaKortunik Ka-
lipagauvdlutik, inugtailo suliumatoru-
jugssuvdlutik. tåssane najuganarput
Walterip angajorKåve, nukå Frederik,
najå Lotte, LenetoKaK Jonasilo uma-
ssutaitdlo.
Walter arfinilingnik ukioKarpoK er-
ninardlo atualertugssauvdlune. sule a-
tuameK saperpoK. avdlarpagssuitdle
sapingilai. asangnigtuvoK angumile
arnamilo OKausé puigujaKalugit; tai-
måikame misigissaRartarpoK.
tusåvdluariåsassutit!
aussame uvdlåkut sila alianaitsupi-
lorujugssuaK Walter iternialerpoK ar-
ne sinigfingme kigdlingane igsiassoK
kuneriardlunilo OKarfigigåne: „uvdlu-
me Julip 20-rå. Gutip pivdluarKulisit
nukagpiarautinguara! “
tauva angutå iserpoK kunigdlugulo.
Katångutai atissalersorérsimavdlutik
isersimaput; Lene Jonasilo matume
KeKarput tamarmigdlo nuånårpaloKa-
lutik asangnigpaloKalutigdlo. Kingmia-
ta Kårup pamiune aulaterussårpå.
Walterip issine agssaligpai, Kungu-
jugdlunilo. ilanime sok taima inug-
siarnertigissut nalungilai. tåssame ar-
finilingnik ukioKalerdlune inuvigsio-
rame. pigsinavigdlune sinigfingminit
arKarpoK atissanilo igpagssaK unukut
erKåinardlugit piarsimassane kater-
ssornialerdlugit. Walterimiuna oKåu-
neK ajomavigsoK. Kanordlunit OKalu-
neKaraluarune atissane kussanalårtu-
mik igsiavingmut iliorarKuvdlugit tu-
sarneK saperpoK. uvdlumikutdle na-
vérsingilaK arnåtalo atissagssai nuta-
rit isaupai. kussanangåramik! ilug-
dligssålo manigsardlåK sinigfiata kig-
dlinganipoK skuilo igpagssaK pujora-
laKaKissut iperagai Kivdlersarsimav-
dlutik ateriéinåuput. alersigssai nutåt
igsiavingmiput. ermipatdlariardlune
atissalersupatdlagpoK atausiåinavig-
dlunilo ajututsiardlune tåssa skune
såmerdleK talerpigdlermik atigalua-
ramiuk.
-(
Janus sen)
inime nerriviliorsimagamik naussu-
nik pinersauserdlugo. kågit umiar-
ssuaussapilorujugssuardlo néparutilik
tingerdlautiligdlo Jonasip Kanga umi-
artortusimassup Walterimut sianigiti-
nago sanårisimasså nerriviup Kåniput.
umiarssuaussaK taimåitoK Walterip
Kangarssuardle kigsautigissarisimavå.
nuånåmera oKalugtuarinerdlunit ajor-
naKaoK umiarssuaussardlo erninaK a-
tertårtineKarpoK kussanavigsumik
Lunkentusimik.
„uvalero taseK ikårdlugo umiatsia-
rumårpugut tauva Lunkentus KanoK
tigsiatdlarKigtiginersoK takusinåusa-
vat“, angutå oKarpoK.
„pitsaunerungila errorsivigssuarmut
ikivdlugo oKåtåruniuk? tatsimukar-
nigsså uloriagåra", arnå OKarpoK.
„Lunkentus errorsivigssuarme tig-
siatårtitdlugo?" Walter kamagsimar-
palugdlune OKarpoK.
„Walter, neriugpunga nålagtusassu-
tit.' kisimitdlutit tatsimut avalåsångi-
vigputit. uvalerule umiatsiåsaguvta
Lunkentus nagsarsinauvat", angutåta
pivå
uvalingmat umiatsiarssuarmik ta-
måkerdlutik taseK ikårdlugo autdlar-
put. sila alianaitsupilorujugssdvoK. ta-
seK manigdluinarpoK aulisagårKatdlo
eKimagtåkutårdlutik misariaKétårput.
tatsip kigdlingane ujarKat åssigingit-
sorpagssuamik ilusigdlit Kalipautig-
dlitdlo iput.
anånap nunåinarme kavfisorfigssar-
tik piarérsarpå. sordlulo aitsåt taima
igfiaK imugdlo mamartigissut! ilumut
nuåningårame! akornutituaussut tåssa
ipernat kingmainerssue; Walterime
mamarivdluinarpåt.
nereréramik angutåta autdlåine ti-
guvå orpigpagssuamukardlunilo amå-
lo Lottilo nuniagiarput. Lene erruivoK
Jonasilo nukagpiancanik pårssissug-
ssångortineKarpoK. seKinereKigame
kiaKaoK. Frederik sinilerpoK Jonasilo
Lunkentus inerniardlugo pigårtarsi-
maKigame åma uemalivigkame kisa
sinilerpoK. ilane sinlleriarmata Wal-
terip umiarssuaussane oKåtårumat-
dlerpå.
tatsip kigdlinganut aterpoK Lunken-
tusilo ujarårKanik KaKortunik usiler-
soriardlugo uniailugdlo aKugtugsså
ikeriardlugo Spanialiartitdlugo aut-
dlartipå. avalagsamånguamik anor-
dlerpoK. ilalo Jonasip Lunkentus tor-
ratdlagsimangåramiuk! Walterivme
umiarssuaK taima pinertigissoK sujor-
angut igdlume uvane najugalik sumiuna itoK? — Hvor er
manden, der bor i dette hus?
dssilissap talerpia’tungå atdlingorteriaruk, tauva angut igdlup
atå’tunginguanitoK takusavat — Drej billedet med højre side
nedad, og I finder manden lige under huset.
nagut takusimångisåinarpå. malingne
ukumarnera kussanaK! sukangårami-
lo! tingerdlautai puerput Lunkentusi-
lo Spanialiardlune autdlarpoK. Walte-
rivdle tatsip sinågut pitutserdlune i-
ngerdlaKatigå.
anorssåumeriarmat Walterip pitutå
sapangipå. Lunkentus nangminerssor-
dlune tigsiartuatålerpoK.
Walter umiatsiåmut pigsipatdlagpoK
anginermitdle nikiseriameK ajorna-
KaoK. KanoK iliornigssane nalulerdlu-
go arpaKatåinalerpoK: „Lunkentus
såvipoK! SpanialiarpoK!" suaortaler-
poK. erKånguane aulisartoK najuga-
KarpoK umiatsiåle peKångilaK. taku-
leriaKåle nerssutit nerissagssåinik au-
laterissarfik Kissuk ilugdlissaK pusi-
titdlugo ilisimassoK. Walter erKarsa-
riångilaK. Kangale singerérpå, ikeriar-
dlunilo Kissuminermik tortauserdlune
autdlarpoK. angatdlatå orrajassupilo-
rujugssuvoK autdlarKautånile inger-
dlavdluartupilugssuvdlune. oKumika-
me itilårtorssuaiTnut tassugunguaK pi-
vok Lunkentusile sukanerujugssung-
mat Walterip anguneK saperpå.
tatsip narKa anguneK sapileramiuk
ånilåmigaluarpoK. angatdlatå orrarig-
siartuinarpoK, malialuitdlo tikeriara-
migit Walter nivdlialerpoK, tåssale
nangiamermit.
iluanårdlune Jonas iterpoK. nukag-
piaraK tatsime angatdlatipalånguaKar-
dlune nivdliassoK takoriaramiuk ui-
kame! tåssauna pinera tamarme ki-
gaitsuararssugaluartoK. åmame utor-
Kalinermit; manale arpåinavik atera-
me umiatsiaK ajautigalugo ikeriutå i-
puserpoK. Walterip takoriaramiuk a-
nilångajungnaerdlune suaorpoK: „isu-
maKarniaKinak ånilångassunga11. té-
ssalo nikuitdlune. nikuikaluartordlo a-
ngatdlatå kinguvoK.
kingussoK takugaluardlugo Jonas
tuaviutsangnermit iporiarpatdlårdlune
iputime igdlua napivå; tåssalume Wal-
ter anguvdlugo nujåinaisigut KaKipå.
ånåussåta Lunkentus kisiat niparra-
tiginiarå. Jonasip sugssaringivigdlugo
tunungmukarpoK.
tikisait ulapituatsiångorput. angu-
tåt navérsissoK arnåt KissaserpoK;
Lottelo manigtortuinauvoK. Frederik
nivdliåinalerpoK Jonasilo nikatdluvig-
dlune. Walter nunamut periarame er-
siungnaivigpoK, navianartorsiorsimå-
ngitsorigaluarpordlunlme isumaKara-
me nalugdlune ånagsinausimagaluar-
dlune.
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
GULD KARAMEL
kungikunut niorKuteKartartoK
(norm. tugdl. nangisaoK)
inupilorujugssuaK
nangminigssarsiortoK
(nugt.: Hans Janussen)
(normumit sujulianit nangitaK)
någga, toKutsisångilatit, mérKap a-
kivå, ikikame tåssa asangningnerup
iké.
kinauvime? inupilorujugssup aperå.
tupingnartumik tåssångåinaK atarKi-
ssariaKardlugo misigaoK sånutdlo sér-
Kumialerdlune.
mérKap inupilorujugssuaK Kungu-
jugfigeriardlugo oKarfigå: ilåne naut-
sivingne pinguartfparma. uvdlume iv-
dlit nautsivivnut paradisimik atiling-
mut ilagisavarma.
uvalerdlo tåuna méncat pinguariar-
tordlutik nautsivingmut iseramik ta-
kulerpåt inugpilorujugssuaK orpiup
atåne toKusimavdlune nalassoK nau-
ssunik Kaugdloringnik Kagdlersimav-
dlune.
22