Atuagagdliutit - 29.04.1960, Side 26

MERARTAVTINDT
uvdloR atauseK piarérsapatdlarérsi-
mavdluta februarip åipåne 1943 saniv-
tinit Kimugsipalårdlunga atersårpu-
nga, avKUtiga sivikikaluaKissoK kiag-
kiuterérdlugo, tåssame Kingmit arfineK
pingasut åssigingitsunit pingasunit pi-
ssut Kimugtugssarsiarisimagavkit. i-
lait påssut, ilait pigingnigtimik igdlui-
nut angerdlarniat, åliuna sermikut Ki-
mugsiutiginiagagssat ånåussiniutigalu-
git. Kåumatip sujuliane Kingmika to-
KorarneKarsimåput; KinuvigineKarsi-
mavungale umiarssuarmut amerika-
miut sikusiutanut ilaontuneKardlunga
— susa KingmeKångikaluaruma — tå-
ssagoK KimugsitdlarKigkama.
igpagssaK uvdloK atauseK ulaper-
ssuarsimavugut piumassarineKarsi-
mangmat Kamutit tatdlimat Kingmer-
tagssaitdlo, Kingmitdlo nerissagssar-
pagssue nagsåsagivut. Kingmitdlume
48 nagsatagssaråvut, ilait saimagaluit
ilait ersinakuloKissut påssukuminar-
dluinarKigsångitsut. sunauvfale sungi-
utlnguarumåråtigut!
mardluvugut, åiparalo nangmineK
pigissaminik KingmeKarmat Kimugsi-
litdlaruvta isumavdlutigissugssauvara.
Kingminutdlo pårssinigssamut nikagi-
ngingmanga pileritsåinarsimagujunga.
takordlusavatdle Kingmit ilaKutarl-
ngitsut Kimugsiutigalugit KanoK någ-
dliuperårnartigissut. ku j anartumigdle
KimugsingitsoKaugut! imågdlåt King-
minut akerartueKåtangilanga. umiar-
ssuaru j ornerssuarputdle ilåinakuga-
luamik tusalåsavat — taimanikume
sorssugtorssuput!
umiarssuarmut ikåuneKarpugut
tungmeraKångingmat portoKingmat-
dlo mniatsiåvut pujortulérKat amugi-
nartarpait, uisakajårpugutdlo Kingmit
pitugtordlugit.
pilertoKissumik autdlarmat pitugtue-
rérdlutalo periatdlaravta, tauvauna u-
miarssualivingmit anitdlauterérdluta.
inertugutdlo iserKUvåtigut — tåssalo
paitsorneK autdlarnerdlune. åiparalu-
me amerikamiutut OKaKardlutalo siu-
teKaraluarpugut påsisimassaKångit-
dluinarpugutdle! takusavarputdle! ise-
ravta ajoKersupåtigut — ermigtarfit
perusuersartarfitdlo sumlssusinik. ine-1
rujugssuarmutdlo inigssineKarpugut a-
ngutit 180 inigissånut.
inigsserérmatigut takussagssarsior-
neK autdlartiparput, alutorigunardlu-
ta malerssukujortaråtigut atautsip Ki-
måneK sapiveKåtigut, silåmutdlo anit-
dlangnialeriaravta unigteKåtigut, OKa-
lugdlune ussersuatåkuloriardlune tar-
ritsiåinaK pugtaKutit aitsussat tuniu-
pai. påsivarput anilerångavta pugta-
KUsertarKUgåtigut. umiarssup Kåne Ka-
mutigdlit åssigmgitsunik angissusig-
dlit ardlaligssuput — tamåssalo Kår-
tartunut igitsissutit, igitagssatik pia-
rérérdlugit autdlartineKarnigssaming-
nik utarKinartut. inerterneKånginavta
atauserssup malerssortuaraluaråtigut
takussagssarsiutsiavigsoKaugut — su-
nauvfa Katsukumårdlugit.
Kingminåsit Kingmigssivdlutik uni-
nganeK Kasutarivigsimåput; ilaisalo
pitutatik kiperérdlugit umiarssup Kå-
ne angalaulerérsimåput, ilaitdlo niv-
dliarussålerérsimavdlutik. ånugssu-
nialisagivut iserKuinaKåtigut, nålåi-
nartariaKarpugutdlo.
iseravta nalunaeKutaK tikuartordlu-
go Kanerdlo tikuartardlugo OKalune-
Karavta påsivarput taimånangorångat
nerissåsassugut. tåunaKame såkututut
nerineK autdlartiparput pugutavut u-
livkårujugssuartardlugit Kåliussavut-
dlo erKaivingmut igitardlugit Kingmi-
lissautivta nangitagssait, sivnikut imå-
nut igingmatigik Kingminut inersu-
kavtigik imågdlåt salugtortaisa puat-
dlarsautigivdluarpait. uvalikut King-
mit neriserKåravtigik issigingnårtor-
pagssuaKarpoK, nuånaringåramikigdlo
kingorna uvaguvtinut agtortisaerpait.
nerisitsiniatdlo pilerngutarput. uliku-
lårtumigdlo takugångamik isertitdlugit
Kiaersertitarpait.
ingerdlaornivtine silamut anigångav-
ta atauserssup Kimånavivigtarpåtigut.
kisa Kuilertagikulugtalerparput — a-
mame ånuatåginarmat. påsiniariaKår-
put sunauvfauna navialerKunata pår-
ssissutitaussoK, atåtarssuavtinigdlo
taigulerparput.
Ivigtunut pinaKaugut, taimane nå-
lagarssuaK ilagårput, aperångalo Ivig-
tut ikårfigerusugsoralugit. ilauna, ikå-
rusoKaugut! ikåKatigåtigut. såkutuni-
ngoK nuname pårssissoKarpoK, agdla-
gartamigdlugOK perKårtariaKarpugut
sarKarmiussarujugssuarmik Kalipauti-
gigsårtumik; KerKatigut agdlagsima-
vok: Visitor. paitsordluariaravko åi-
pavnut nugtinaKåra igdloKarfingme ti-
kerårte. sarKarmiussaleriardluta avKu-
sinikut autdlaratarpugut. autdlaisilig-
ssuit sanerKukångavtigik ingerdlåinar-
titaråtigut. agssagarssuaK kaujatdlag-
dlugo Kimerdlorparput. kangerdlungup
iluane umiarssuåraK takoriaravtigo
ornigparput, pulårsimavfigigavtigulo
tårsissutortisimavugut. umiarssuarput
kisarsimavoK, sumigdlo silame Kauma-
ssunguaKångilaK. taimaitdlune pujor-
tulérarujugssuaK sigssamut pingmat
nålagkersordlugo ikautitipugut.
aKagukut anorerssuartorssuvoK ike-
rasårånguåkordluta Kungnåt atånut
kisariartorpugut. ikårtitdlutale uitså-
torujugssuångorput anigavtalo påsi-
varput inuk katagtisimassoK. tiguvåt,
umarsaraluaramikule umartingitsor-
dlugo. tusarpugutdlo Kimugsimik ta-
kuniagagssavut nangmingnérdlutik ti-
kisimassut tåssalo Kimugsertugssau-
jungnaerpugut.
såkutut akornanlpugut, tåukunatut-
dlo pissusilersortitauvdluta. Kungnå-
mititdlutale ilungersornerput Katsuti-
lerunaramiko Arsungmut tikerårtit-
siarpåtigut nålagkerdluta akunerit
mardluk, nålångilagutdle. unutdlarå
aingmatigut aitsåt ikårpugut. imåg-
dlåtdlo ukiuinarssuarme Sisimiunit
Katéngutiga Arsungme ajoKiussoK ti-
keråratdlarujara. sivisumik tarKavani-
pugut; taimanilo ilimasugtorssugamik
sorssutit takugssaoKaut, ilånilo ardla-
ligssuångortardlutik på’tungånilo ki-
ngorårtautdlutik pårssissussardlutik.
unuåkutdlo umiarssuarput tårsigå-
ngat sinerKuneKartarpugut atissaiara-
ta pugtaKutigssavut sanivtine piarér-
dlugit. umiarssualivingmititdlutik su-
ngiusartuåinarput. ilåniåsit sungiusa-
litdlarmata akornénut pulavunga, iku-
singmigsardlunga pérsiniaraluarmånga
mångertikama, såkutut nålagåta nag-
dlerdlungalo tuvivkut tigoriardlunga
pérsipånga Kungujumik isumanane,
sungiusarungnaermatale Kungujutdla-
tigivigsoKånga.
taimaitdlutingme angerdlåuniåinale-
Kåtigut. Sisimiut avatånut pileravta
avasigata nuna ilisarnardluarpoK. aor-
fitdle Kagssimåtut akunisiuleravtigik
auvfangniaratdlariput, atauserårdlu-
tigdlo. neringuåsånginamikulo tuniu-
påt. imågdlåt sikunut aserorterumik
350 erKåne inulingme auvfagtitauguj u-
gut.
tårsingmat timukénginamik unuå
nigerssuaK silardluk uvdlut arfineK pi-
nga jugssåne aitsåt timukarpugut. uv-
dlukut imartåne agssoralisimassarput,
tårsiartulersordlo sikunut pulatertar-
put — Kanga serKulunguarsse! taimait-
dlune unigtugutdlo igassuisa ilåt aKua-
ta imartånguatigut aulisåumik ningit-
sivoK. tugtiåinaK amuarpoK — sårug-
dlik kussanåssusia! tåssalo ningitsivig-
ssaerutdlune. Kingmilissautivut umiar-
ssuarnermit Kasuvingmata pitugtorne-
Kåsaerput piumassamingnigdlo umiar-
ssuarme angalaortitauvdlutik. autdlar-
Kårnermigsutdle serdlernatigiungnaer-
simåput, Kårsilåginavigkamingme. a-
tauserdle ajunårpoK Kårsimagunardlu-
ne. pølserujugssuaK nerigå takugavko
aKaguane toKusimavoK — ila, nåssat!
pumut ikeriardlugo igikavtigo såvisi-
mångigpat KissiarineKarsimåsaoK.
uvagutaoK umiarssuarnermit Kasu-
ssuvigpugut suliaKånginermit, nauk a-
likutagssarpagssuaKaraluardluta; ilå-
nilume uvdlormut mardloriardluta fil-
mertarpugut. sujornatigut sivisumik
umiarssuarmisimassut nunamut piv-
dlutik tarfivatdlårångata sualugissar-
påka; tupingnångitdlatdle umiarssuar-
minertik Kasunarissukavsåssarsimaga-
miko. nunamut pigångamik sunauv-
fauko angatdlavigtunårsivdlutik tarfi-
niånguåkulugtartut; taimanilo igpi-
giungnaerpåka.
tåssa ukiut 15 sujornatigut sorssug-
tunut alåkaitsiarneK. takinerujugssusi-
naugaluarpoK — OKalugtuterKigku-
mårpagit åma ukiume såkutunut ting-
missartoKataunermik.
martsip tatdlimåne sigssamut niuvu-
gut, Kingmilissautikalo isumaKatiging-
nerulersimagamik angerdlarseKiga-
migdlume Kumut Kivimiånguartitdlu-
nga majupånga. asuåsit ilaisa kågti-
taussartut nalugåt ilerKiinguartik ati-
sagamiko inuvdluatårnerssuartik Kå-
ngerdlugo. uvagutdlume tikitdluarpu-
gut nunaKarfigput alutornarseriåinar-
simassoK.
Knud Olsen,
Sisimiormio.
☆
taimane pinialerKarama
sule piniartutut sungiusarneKarna-
nga iliarssungorpunga, tåssalo sungiu-
saissigssaKarnanga. tauvalo uvavnut
sungiusarnialerpunga.
sujugdlermik piniagaråka Kalerag-
dlit eKalugssuitdlo; piniartume usori-
galuardlugit piniuteKånginama, Kajar-
tomerdlo pilerigigaluardlugo KajaKå-
nginama. kisame taimaitdlunga Ka-
jagssarsivunga. eKalugssuarniartar-
dlunga, måssa nangmineK aulisaute-
Kångikaluardlunga, agfakuinarmik
katersseriarama, åmalo amigssarsiv-
dlunga — taimane åmit akikitsungu-
gatdlarmata. tåssa Kåiniorpåtit?
någga, uvanga nangmineK sanavara
avdlamik pissugssaKångingmat. nalu-
lerångavko Kåinat Kåinivingnitut mi-
sigssoriartortardlugit — kisauna init-
dlartoK! tåuko amertugssat ajomar-
neK ajorput taimane taimåikatdlara-
mik.
tåssa KajartåKaunga! Kajartortartu-
kavsångorpungalo Kajartuartarérsi-
magama. Kajartårdlunga avalarKåra-
ma unåK kisiat såkugalugo pissaKa-
Kaunga — naujåK artortoK. kingug-
dlermik mitit sisamat, åma artortut,
autdlaiseKaraluarpunga atorneK ajo-
ravko Kanganisarssungmat Korueru-
niko. ilånile ajornaKingmat atornia-
lerpara, amalunimiå portaKarmina-
nga. arnap alersai uigulerigdlugit por-
taralugit Kajartordlunga puisarteria-
rama serKOKåra, autdlaitdlardlugo. tå-
ssa angoKaunga! nuånårnermut av-
dlamigdlunit Kinernanga angerdlar-
punga. tåssalo angussartukavsångor-
punga akulikingikaluartunik.
iluarinialikavsagdlugo erKuineK a-
julerujunga. ilånilo amerdlasulerdlu-
go asulinaK misiligdlugo — ila, ilua-
ngårame! åma tåssa puissit puatdlari-
armata toKutsineK ajulerpunga. tai-
maitdlune piniartut ilåt autdlaisiseri-
armat autdlaisikua pisiaråra. kisiåne
sule KingmeKångilanga! taimaitdlu-
nga piniartut ilåta Kingmé atulerpåka,
kingornalo nangmineK KingmeKaler-
dlunga. KagssusersorneK utomiarner-
dlo tåssa autdlartinarpåka, avdlat i-
sumavdlutigiungnaerdlugit ingminut
ikiortukavsångordlunga.
tåssa piniagarssuit sutdlunit puissi-
nguanit autdlartitdlugit pissarissartu-
kavsångorpåka. taimaitdlunga åma
natserssuaKaunga, upernåkutdlo utu-
nit taKåmuarssuit pissarissalerdlugit.
ilåniåsit sinånitdlunga tunungmut
utorsiordlunga autdlarpunga. taima a-
vasigsorssuarme sinålerissaravta. ilu-
liarssuarmut nasigdlunga sikuinarssu-
arme takulerpåka tuluvarssuit. silor-
ssusangmat ornilerpåka. unga pat-
dligdlugit — årime orKungeKåra! ma-
nilarssuarnit alåkariatdlariga sunar-
ssuaK-una kajortorssuaK? påsilerpara
nanorssuaK! tuluvarssuit tåuko saner-
Kutinardlugit tåunåinaK piumalermå-
ssuk sule kalerringitsoK terdlinganit
tikinigsså uloriagilerdlugo — Kiviat-
dlartoK ■—• una! asuna nikiganilo alar-
mioK! kingugdlermik KiviarsarKigdlu-
go, åma KiviatdlartoK kingorKiusi-
mavdlune — aulariarneralo påsinago
— periaraluarpara sujorKiutdlune ni-
korfarérsoK. tåssalo uningatsiardlune
Kimåvdlune autdlåinaKaoK. soruname
angujartorpara eminardlo oKåtaivili-
uterérdlugo. Kingmitit tusardlilårpi-
git? någga, piumaKangåssuk tusar-
dlingilåka. Kiviartaleriånguardlune
tungivnut-una autdlatdlartoK! mag-
ssigtålitdlartordlo Kamutivnit nåkåi-
nardlunga tungånut såtipalåriardlugo
serKoravko asule tåssa tuinaKaoK —
autdlaitdlardlugo. tåssalo Kingmima
tikikåne nivdlersorssuvdlune magssi-
kaluardlunilo niaKorssuane tugtika-
miuk aulåsångilaK. Kingmika nigor-
dlugit uiarterdlugo tunuanit tikipara
autdlaisiga silugterérdlugo. toraluar-
para, tåssale toKusimassorssuvoK! tå-
ssa nånoKaunga! angissorssuarmik
pernaKaunga! sunauvfalo ilångartale-
rumårdlugit. aitsåme tåssa piniagar-
ssuit pilerinartut!
taimailivdlimga piniartunut ångu-
kiartorpunga Kilalugkanigdlo pissa-
Kartalerdlunga. taimaitdlunga åma
Kemertamik nauligtamik pissaKarmi-
unga.
nauligtara atauseK OKalugtuarisa-
vara:
ilåne-åsit ukiåkut Kilalugkanut
Kagssutit tikipavut Kågtartaligssuit.
umiamik ornigkavtigik — taimanikut
autdlaiseKarata — periarparput amå
iperérsimassoK, uiåta najorå. uvanga
alera kisiat nagsardlugo.umiap kånå-
nit pérsivdlunga iput igimaleriardlugo
alera umiap sujuanut Kilerdlugo —
taimanikut inusugtuarKamik ilaKar-
dlunga Kagssutit tigumerKUgaluardlu-
git iperarsimagai, nauleKåra! tåssame
autdlaruteKåtigut. kinatoringivigdluta
avåmut autdlarukåtigut oicarfigånga:
aKutdlanga-ait? tåssame Kimugtiniv-
tine aKugtuvoK. arne uterfigingmago
Kagssutinut napingmat tåssane toKu-
parput. pissarssuåka OKalugtuaritit-
dlugit tåuna ilångutingitsortångilara.
Jens Ottossen.
<--------—— ----------------------
tingmissartoK nåkarsimangmat
26