Atuagagdliutit - 20.07.1960, Qupperneq 22

imigagssaK ajunårneritdlo
1957-ime 1958-imilo Kalåtdlit-nunåne ajunårtuf tamarmik 35,4 pct.-é imi-
gagssamik pissuteKarsimépuf
Kalåtdlit-nunåne ajunårnerit imi-
gagssamut agtumåssuteKarnerénik
nakorsauneK Preben Smith nautsor-
ssusiorsimavoK ilisimatutut misigssui-
nerme atugagssanik, tamatumane tu-
ngavigineKardlutik 1957-ime 1958-imi-
lo ajunårnerit.
ukiune tåukunane mardlungne per-
dlåtårsimassut 822 nåparsimavingmut
unigsiméput, 1958-imilo uningikaluar-
dlutik 1505 påssuneKarsimavdlutik. u-
nigtunit 822-ussunit 166 aulakorsimå-
put, téssa 20,2 pct. ajunårtunit 113-
init 40 imigagssamik perKuteKarsimå-
put, tåssa 35,4 pct. 1957-ime 1958-imilo
Kitå avguaKatigigsitdlugo 27.296-inik
inoKarsimavoK, ukiunilo tåukunane
avguaKatigigsitdlugo 56,6-inik ajunår-
toKartarsimavdlune( ingmingnut tOKU-
tut ilångutdlugit).
imigagssamik perKutenardlutik aju-
nårtunit 40-ussunit, sisamat sualu-
ngitsumik aulakorsimåput, Kulingiluat
agsungåtsiaK 18-itdlo agsorujugssuaK,
Kulingiluatdlo ulorianartumik aula-
korsimavdlutik. imigagssamik perKU-
teKardlutik unigtunit 166-iussunit 61
■amåuput, tåukunångalo Kulit toKuv-
dlutik.
pinerdlissut måkuninga perKuteKar-
simåput:
ajulersimassunik nerisimassut 2,
nåkartut 50 (pingasut toKuvdlutik) i-
kuatdlangnikut 9 (7 toKuvdlutik),' u-
nikut 1, autdlartorfigissut 2 (atauseK
toKUvdlune), Kajaussut umiårKamig-
dlunit ajunårtut 7, imånut nåkartut
14 (13 toKuvdlutik) silamik pissute-
Kardlutik 5 (3 toKuvdlutik), ingming-
nut toKutut pingasut, perKarnisårnerit
63 (atauseK toKUvdlune) kisale åma
avdlamik pissuteKartumik atautsimik
toKussoKardlune. pinerdlinernit 73 ig-
dlume pisimåput, tåukunånga 13 to-
Kuvdlutik, 64 nuname pinerdlisimåput
15 toKuvdlutik, 17 imåtigut 11 toKuv-
dlutik, tatdlimat sutdlivingme, toKU-
ssoKarane, sumik perKuteKarneranik
taineKångitsut 7, atauseK toKUvdlune.
1958-ime uningikaluardlutik péssu-
titisimassunit 1505-init 142 imigagssa-
statsminister Viggo Kampmann 50-
inik ukioKalemermine avisime Infor-
mationime aperssomeKarsimavoK o-
KauseKarsimavdlunilo nålagkersui-
ssut isumaliorKutigigåt pissariusaKi-
ssumik aningaulssatigut ikiuteK'amig-
ssaK.
„ukioK migssiliordlugo sulissutigisi-
mavarput, silarssuarme nålagkersui-
nerme apemutit angnerssarilertsima-
ssåt, tåssa nunat teknikikut kinguar-
simasimassut pitsunigdlo inugdlit
ikiorsemeKamigssåt, statsministere
OKarpoK nangitdlunilo: pissutsit ta-
mik pernuteKarput, ikissusiånut pissu-
tausimagunardlune niuvertoruseKar-
fingnit asimioKarfingnitdlo ånernerit
angnikitsut nalunaerutigineKarsimå-
nginerat. imigagssamik perKuteKartu-
nit 112 angutåuput 30 arnauvdlutik.
31 aulakulårsimåput, 65 aulakungåt-
siarsimåput 37 aulakoKalutik. igdlume
59-inik pinerdlissoKarsimavoK, nuna-
me 59, 2 imåtigut, 2 pinguardlune
sporterdlunilo, 5 sutdlivingme 15 av-
dlatut. 55 nåkarnermik pissutenarput,
2 maskinamik ikuatdlangnermigdlo, 2
unermik, 1 autdlåimik 5 nåkarfigitit-
dlutik, 18 savingnik åssigissåinigdlo,
1 ingminordlune, perKarnisårnikut 50,
-.............................J
måko sukumissumik misigssuivfigine-
Karsimåput navsuiautaussumigdlo tut-
siutoKarumårdlune. isumaKarpunga
nunanut . kinguarsimanerussunut ima
angnertutigissumik ikiuteKartariaKar-
tugut, tamåna nålagkersuinermut tu-
ngatitdlugo oKatdlisaulerumårdlune.
kikut tamarmik tåssångåinaK akueri-
sinaussåinik kr.-nik miliuninik ardla-
lialungnik tunissuteKamigssaK nåma-
gisinåungilarput".
erKarsåumut tamatumunga stats-
ministerip pissutigitiniagå tåssa ma-
nåkut Danmarkime ima pigssarigsår-
toKartigilersimangmat, taimatut ikiu-
teKartoKåsångikaluarpat inuniamikut
atugkat KaglariarKingnigssåt ugguti-
gineKarnavianane. tamatumingale pi-
lerssårut avisime Finanstidedeme
iluarinago agdlautigineKarpoK, oKau-
tigineKardlune tugdluångitsoK akile-
rårutit avKutigalugit pingitsailissu-
taussumik nunanut kinguarsimaneru-
ssunut ikiuteKamigssaK. agdlautigi-
ssardlo nangigpoK:
— pingitsailissutaussumik ikiuiniar-
tOKåsagpat, nålagauvfiup nangmineK
iluane, suliagssanik navssårneK ajor-
namaviångilaK, Danmark nunanut av-
dlanut ikiuinialersinago årKingniame-
KartariaKåsassunik. Kanorme stats-
ministere isumaKarpa sordlo kalåtdlit
nunancativta atugait pivdlugit. nior-
Kutigssanik atuissamermik_ Kanigtu-
kut misigssuinerup takutipå kalåtdlit
ilaKutarit nalinginaunerussut, måssa
pilersuiissoK sapåtip akuneranut nalu-
naeKutap akunere 48 suli'ssaraluartoK,
aningaussarsiait ima agtigissångitsut
ilaKutarit tamatigut Kårsitdlardlutik
nerisinaussaratik. kikutdlunit inuia-
Katigingnut sunut atanertik, Kanori-
tumik ameKarnertik inuniamikutdlu-
nit Kanoritunik atugaKarsimanertik
pissutigalugo ingmikortineKånginig-
ssanik isumaKatiglssumik Kanigtukut
folketingip akuerssineranut akerdliu-
ssumik, Kalåtdlit-nunåne akigssauti-
tigut åssiglngisitsineKartuarpoK, ka-
låtdlit tjenestemandit, måssa tjeneste-
manditut avdlatutdle iliniarsimaga-
luartut taimatutdlo suliaKaraluartut,
damskinit suleKatimingnit 25 pct.-mik
akigssautikineruvdlutik.
avguaKatigigsitdlugo angnerpåmik
kalåleK bestillingsmande Kåumåmut
580 kr.-KarpoK, tåukunånga igdlumut,
Kissugssanut Kåumancutinut avdla-
nutdlo inunerme pissariaKartunut ne-
rissat ilångunagft 260 kr. atomeKar-
tardlutik. erKarsautigissariaKarpordle
kalåtdlit bestillingsmandit 40 pct.-é
kisimik taimatut angnerpåmik akig-
ssauteKarmata.
aitsåtdle tåssa Kampmannimut su-
liagssaK, agdlautigissaK nangigpoK.
ukiumut aningaussat 20—30 miil. kr.
ikiutigineKartugssat sujugdlit atorne-
Karsinåusagaluarput kalåtdlit inuni-
arnikut atugåinik pitsångorsainiamer-
mut, tamatumunåkut ilerKorigsåmi-
kut nåkåutornigssaK ånilångatigissa-
riaKarane. kalåtdlitdlo inussutigssar-
siornerat piorsaivfigineKåsagpat,
nangmingneK niorKutigssiomeratigut
inuniamikut atugait nåpertututut issi-
gineKarsinaulisavdlutik, sule tamatu-
munga aningaussat amerdlaneroKissut
atomeKartugssåuput.
Luksus-skønhedssæben
med den fornemme
franske duft
til almindelig pris!
NY LECITON indeholder
tilmed lecithin, vidunderstof-
fet, der kendetegner al ung,
smuk hud.
a / g
NY LECITON tupingndinar- M
tumik sunisinaussumik leeit
hinimik inusugtut aminitar-
tumik akulik.
KaKorsaut pinersinartoK pitsagssu-
aK franskit tipigigsuliatut tipilik
avdlanit akisunerungivigpoK!

SÆSONENS ENESTÅENDE SÆBE-NYHED
ukioK måna KaKorsautit pitsaunerssåt
danskit ikiuiniarnerat
taineKångitsutdlo 6. sulivfingme imi-
gagssaK pissutigalugo ikigtuinarnik
pinerdlissoKarsimavoK.
1957-imut tungatitdlugo kisitsisit i-
måiput: 476 unigsimåput, tåukunånga
76 toKuvdlutik. 77 imigagssamik per-
KUteKarsimåput 18 toKuvdlutik. 1958-
ime: unigtut 346, toKUSSUt 41. aula-
korsimassut 89 takunånga 22 toKuv-
dlutik. 1959-ime: unigtut 454 toKUssut
42, aulakorsimassut 55 toKUssut 9.
1959-ime nautsorssuinerit sule inerne-
Karsimångitdlat.
☆
Ilulissane
ånåussiniartau-
tigssaK
Atuagagdliutine nr. 2-me Hans
Hardip Diskobugtime Kangerdlungme
aulisarfiussume ånåussiniartautigssa-
mik sujunersutå akisavara, kingusig-
kaluartumik Ilulissane aulisarfiup Ka-
ngerdlup Kanon iliusia nailisardlugo
OKalugpalårilårdlugo.
kangerdlup påvane iluliarssuit
ukiune kingugdlerne sermerssuaK
sujugdlermitut aserusaermat påvani-
tut iluliarssuit pingårtumik måssåkut
ukiume imavingmut avalagtarput ima
akuneKartigilersardlutik Kangerdlup
sikua silåmukartoK ingerdlåinardlune
anialersitardlugo — sordlule takorna-
riamut takuinardlugit ilungmut agpa-
kagagssåungitsorssuit.
Kangerdlup sikufå
ukiune kingugdlerne Kangerdlup si-
kutå imåikajugpoK upernalerneratigut
manilarssuarnik sikussardlune tåtoKi-
vigdlune påvanitutdlo iluliarssuit Kå-
Kånguatut Kajangnaitsigilersarput u-
kialemeratigut akugdlartitilertardlu-
tik. iluliarssuit imavingmut angmane-
Kalernerisigut Kangerdlup sikutå pia-
lersarpoK. ilame ilåne tupingnavigsu-
mik ukiorigssume avaterput aulassu-
mik sikoKalersarpoK avasiartukut a-
vatåta sikuanik sikuvingmik. kanger-
dlugput alåkaråine pujoragssuaK, pa-
vungarssuaK imarssuaK. taimailerne-
ratigutdlo aulisartut navianaKissume
aulisarfeKalertarput.
siko unigtugssåungiisoK
taima Kangerdlup sikua pavungar-
ssuaK pigångame ukiorigsissordlo ma-
nerKamik sikussarpoK, kisiåne siko u-
nigtugssaujungnaertardlune. tamatu-
munga perKutauvoK iluliarssuit ang-
maneKarnermit siko ingerdlåinalersa-
rame. siko taima piakulalerångame iv-
ssussujungnaertarpoK, såvigdlunilo si-
låmukålerångame ernerdlune seKugti-
lersardlune. anore måssåkut angneru-
ssumik såvissutaussarpoK, magdlit si-
kuvdlo ingerdlanera sikumut seKumi-
lertutaussardlune.
ånéussiniarfautigssaK
tauva aperKutingorpoK ånåussiniar-
tautigssane suna pitsaunerunersoic.
Hans Hardip agdlagkamine taisså
tingmissartoK åmuinaK mitartoK? av-
dlalunit? uvanga tingmissartoK tai-
måitoK piukutingilara, ukiume tai-
mailineratigut silapiluk tårssuardlo
pingårnmgortarmata, åmalo taimåitu-
mik ånåussiniuteKaraluarpat sikut se-
Kumakut akornånut tingmissartoK mi-
sinaunaviångitdluinarmat. KimugseK
såvigussauvdlune silémukartitdlune
sangunerdlunit ajulersarpoK åmalo si-
kume såvitume ima angnikitsigisisu-
mitardlune Kamutit nåmagissåinå-
nguånitardlune.
pujorlulérarssuaK
piukunarnerpåK tåssa pujortulérar-
ssuaK pisatserssordluagaK, såkortumik
Kinguartautilik, umiatsiartå Kajang-
naitsoK, maskinå såkortoK silapilung-
mut, malingnut sikunutdlo akiusinau-
ssok, isumangnaitsoK.
Peter Poulsen,
Ilulissat.
22