Atuagagdliutit - 16.09.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X-----------!
tigulagkat
kalåtdlisut agdlauserput
igai ersordlugo
A/G nr. 17-ime artikeliane agdlagaic
atuardlugo narrujuminångitsungilaK,
tåssane agdlauserineKarmat Kalåt-
dlit-nunåne inuit Kulinait kisimik ka-
låtdlisut agdlautsimik kukuneKångit-
sumik agdlagsinaussut. sumit-una ta-
måna pigssarsiaussoK?
atåtigut atsiortunga tamåna påsisi-
nåungilara taimåisorinagulo. ilitsori-
lernivnitdle påsisimavara kalåtdlisut
agdlautsivtinik iliniartitauneK inger-
dlåneKartoK, sordlo seminariame av-
dlanilo iliniarfingne sorunalume mér-
Kat atuarfiåne. tamånalo iliniagagssaK
soKutigingnigtunit ardlaligpagssuarnit
ilikarneKartarpoK, måne Nungmlnåu-
ngitsoK sineriagssuarputdle Thulemit
Tunume nunaKarfit avangnardlerså-
nut Scoresbysundimut tamåkerdlugo.
taimåitumik Kularivdluinarpara inuit
Kulinait Kalåtdlit-nunåne kalåtdlisut
agdlautsimik kukuneKångitsumik ki-
simik agdlagsinaussut.
uvanga nangminen erKarsartausera
påsingningneralo najorKutaralugit o-
Karsinauvunga kalåtdlisut agdlauser-
put iliniåsavdlugo ajomånginerpau-
ssok, soruname inungutsivtinit oKau-
serigavtigik. agdlauserissame erKai-
neKarpoK agdlauserput ukiune ki-
ngugdlerne 100-ne atugausimassoK
uvdluvtinut nalerKukungnaersoK, ag-
dlåt ineriartornivtinut inuiaKatigi-
ssutsikut kigailaKutauginalerdlune. i-
nuk taimatut oKarsinaussOK ingminut
kångusutigssarsiorpoK, kalåleKatine i-
nuiaKatigingnut nikanamerpånut
nautsorssukamigit. imaKa isumaKar-
KarpoK uvagut kalåtdlit soKutigigtai-
ngåravta oKautsivta agdlangnigssait
ilikarsinåungikigput. inuiait avdlat
sordlo Europame erKåisaguvtigik å-
malisaoK OKautsitik oKalungnermikut
atortarniånguaraluardlugit agdlag-
tautsimikut kukuneKartarsinåuput.
landsråde aussaK måna atautsimi-
kame kalåtdlisut agdlagtautsivtinut
udvalgimik pilersitsivoK, tåssunagoK
agdlagtautsivtinik OKilisaissugssanik
sulissugssanik pigssarsiniardlune.
landsrådit atautsimikångamik suna
suliagssaK nåmagsisinåungikångami-
ko kisiåne udvalgimik pilersitsivdlu-
tik. sok inuit avatimingnitut påsini-
atdlånguarnagit taimailiortarpat, asu-
goK Kalåtdlit-nunåne OKartugssauti-
taussut Kutdlersaringmatik.
kångusutiginago OKautigisinauvara
kalåtdlisut agdlagtautsivtinik iluar-
saissoK tyskiussoK, imåingilaK tyskiu-
game tusåmåinardlugo kalåtdlisut ag-
dlagtauseK årKigssorsimagå ima ima-
lo agdlangneKåsassoK. angut tåuna ta-
mavta atarKissagssarput — Samuel
Petrus Kleinschmidt — suliå pivdlugo
nersortariaKangårparput Kutsavigalu-
gulo agdlauserput inerdlugo åntencig-
tariaerutdlugulo suliarisimangmago
uvagut kalåtdlit kingugdliarssuit o-
Kartariaerutdluta agdlauserput uv-
dluvtinut nalerKukungnaertOK.
uvdlune mékunane ineriartulerfing-
mik taineKartartune iliniartut, iliniar-
titsissut avisiliortutdlo kalåtdlit kisi-
mik pissuput. oKautsit takornartat —
danskisut tulugtutdlunit — ilinialeri-
aramikik nangmingneK inungutsi-
mingnit oKauserissatik narrugilerdlu-
git — tåukuinåime — OKautsivut —
pigigaluarunikik narrugisséusagamik
ima OKarsinaulersimåput agdlauser-
put uvdluvtinut nalerKukungnaersoK,
inuit Kulinait kisimik kukuneKångit-
sumik agdlagsinaulermata.
sule kalåliussugut inuit Kulit ava-
tånitugut agdlauserput ilikarsimavar-
put kukuneKångitsumik agdlagsi-
nauvdluta. taimåitumik udvalge piler-
sitaK Kinuviginåsavarput agdlauser-
put avdlångortineKarKunago ukiut
100 atoréravtigik pitsaunerussumik år-
Kigssomaviångingmåssuk.
agdlauserput OKaluinarnerput ma-
ligdlugo årKigssorneKåsagaluarpat a-
tamåna inuit Kulit inordlugit ilikar-
neKarnigsså ilimanartoK,
OKautsit sutdlunit ilikarumagåine
kukuneKångitsumigdlo agdlagtaruma-
gåine grammatik iliniardluartariaKar-
poK. tamatuminga ilikarumångitsup
OKautsine agdlauserdlo nikagalugit
piuåsavai uvdluvtinutdlo nalerKu-
kungnaersut inuiangnut avdlanut tu-
sardliutåsavdlugit.
kisalo OKarKigdlanga: agdlauserput
pitsaunerussumik årKigssomeKarsi-
nåungilaK ukiune 100-ne atugaorér-
sok pimorutdlugo iliniardluartaria-
KarpoK narruglnamago.
Stephen Petersen
ajoicit kirketillægigdlit
— Kångitsutdlo
ukiuvta nutångorsaineruj ugssuarnik
nagsataKartut nagsataisa ilagåt ajoKit
OKalussissartut oKalugfiup tungåtigut
tapisiaKalernerat. tamåna ajungeKaoK
nauk åipåtigut sungingårmat Kuiasu-
tigssåinaugaluartoK, sulilume Kuiasu-
tigineKartardlune. tamåna tupingnå-
ngilaK „ajoKip" sulinera „iliniartitsi-
ssup“ sulineranit taima pingårneruti-
gissoK „ajoKe“ KånginarneKarpatdlå-
lermat (?), nauk neriorssuineKartua-
raluardlune årKigtoKarnigssånik. na-
lungikaluarpara tamåna pissariusso-
rujugssuarmik suliarineKartartoK, ila-
le utarKiussårneK KasunarseKaoK, tå-
ssame 1959-ime aprilip autdlarKautå-
ne neriuleraluaravta KanoK pissoKar-
nigssånik.
tamånale pitsångorsagaugaluarpat-
dlunit sujunersutiginiarpara ajoKit o-
Kalussissartut skolelederinit taimaer-
Katainigdlo oKausigssaKarfigineKa-
rungnaerKuvdlugit, una pissutiginago
piumassåinarmingnik pilisassut, kisi-
énile OKalugfiup tungåtigut sulissut
pingåKissumik suliaKarmata sulivfe-
Kardlutigdlo suliagssaKardlutigdlo,
taimalo palasip (provstip) tungåinånit
OKausigssaKarfigineKalerKUvdlugit.
nalungikaluarpara provste skoledirek-
rektionime suleKataussoK, tamånalu-
me KujanarpoK. ajoKitdle OKalussi-
ssartut atausinarmit OKausigssaKarfi-
gineKartariaKalerput, „nålagkanumi-
gOK mardlungnut kivfartorsinaussoKå-
ngingmat."
iléngutamineK una aulagsagsårissu-
niångilaK, ajoKitdliuko issigineKarne-
rénut isumaliutigssissutauniartoK ne-
riugdlune „ajoKinit“ tapersersorneKa-
rumårtoK „Kutdlersarissanit“-dlo isu-
maliutigivdluarneKarumårdlune.
tupigineKarsinaugaluarpoK agdlaga-
mineK una A/G-mut ilånguniarneKar-
mat „Atuarfit ilagitdlo“-mut pinago.
A/G-le angnerussumik siaruartarmat
(kingugdleK måne takornarnialeravti-
go), téssunga nagsiupara, neriugdlu-
nga ilånguneKarumårnigssånik.
Eli Olsen
Arsungme ajoKiuneK.
folketingimut KinersissoKanga-
jalerunarpoK
Kavdlunåt kalåtdlitdlo Danmarki-
mut inugtåuput atautsit, taima måna
iliniartmeKarpugut. tåuko suleKati-
gigtugssåuput nålagkersuinikut, inu-
tigssarsiornerup timgåtigut avdlar-
pagssuartigutdlo.
kalåtdlit atorfingnik angnerussunik
angussiniapilortorujugssuput nang-
mingneK akissugssauvfigisinaussa-
mingnik. sujugdlermingme iliniarKår-
tariaKarput, iliniarsimagaluitdle Kav-
sinik tunugdliutineKarajugtarput ka-
låliunertik pissutigalugo imalunit su-
julerissamik soraerumérutait soraeru-
mérutigisimånginamikik. méssa ator-
fik tåun-a tigugaluaruniko kutsiorna-
viångitdluinaraluartut.
nålagkersuissunik ilaussortagssanik
KinersisinauneK tigusimavarput uva-
gut nangminerdluinaK Kinerniagarput
torKarsinauvdlugo nålagkersuinermik
soKutigissalerujugssuarnik, kalåleKa-
timigdlo iluanårutigsséinik sutdlissiu-
massunik. OKalungnikut agdlagari-
ssartagkatigutdlo tamåko sarKumer-
sarput, nunaKarfmaringisamingne å-
måtaoK avdlane ilisarisimaneKaler-
sardlutik tutsuvigineKalersardlutig-
dlo. tåssa kalåtdlit nålagkersorneKar-
nermik tungåtigut ilaujumatdlersimå-
put iluaKutaujumatdlersimavdlutig-
dlo.
folketingimut kalåtdlit Kinersima-
ssåinik kalåtdlinik perKigsimissutig-
ssaKarsimångilagut, igdlua-tungåti-
gutdle Kujamasugsinauvdluta kalåle-
Kativta igsiavitik atarKinartut ator-
dluardlugit kalåleKatitik sutdliniar-
ssarisimangmatigik. tåssane takutipåt
kalåtdlit sapingissuseKartut taimåitu-
nut agdlåt ilaussortausinauvdlutik.
kisiåne kalåtdlit Kinigausinaussut
tåukuinaunerput? ardlåt tunuarumå-
sagaluarpat kalåtdlinik avdlanik taor-
tigssaKångitdluinarnerpoK?
folketingimut KinerdlertoKarnialer-
KårneKarmat oKarsimavunga sulilo
tåuna isumagalugo: „tåuna kalåtdli-
nut tuniussaussoK angeKissoK kalåt-
dlinit ilagsineKardluartariaKartoK, ka-
låtdlinigdlo sagdliutitsivigissariaKar-
tOK.“
nangminérsinaunermik tunineKa-
ravta kalåtdlitdlo takoréravtigik Ka-
noK sulivdluarsinautigissut tugdluar-
nerpoK Kavdlunånik kingorårtiniåsa-
guvtigik? nalungikaluarpavut Kavdlu-
nåt ilait kalåtdlinik soKutigissaleru-
jugssuit, kisiåne taimåikaluarpatdlu-
nit tugdluarsoringilara folketingimut
ilaussortartårniarnigssarput Kavdlu-
nårsiuinardluta måssa kalåtdlinik pi-
sinaussoKaraluartoK tåuko tunugdliu-
tininardlugit.
kalåtdlip suliagssamut angisumut a-
frimærke nutaK
24. november KGH nutåmik fri-
mærkemik atulersitsiniarpoK Thule-
me ajoKersuinerup niuvertoKaleme-
ruvdlo autdlarnernerånit ukiut 50-i-
ngornerat pissutigalugo. 30 øremik
naleKåsaoK augpalugtumigdlo Kali-
pauserdlugo naKineKåsavdlune. dan-
skit agdlagkerissartoKarfiata aulaja-
ngersimassumik titartaissartuata
Viggo Bang-ip titartagaK suliarisima-
vå, åssiliartagssånigdlo kigartuissusi-
mavoK Bent Jakobsen. erKumitsulior-
tut tåuko peKatigigdlutik issigtume i-
lisimassagssarsiortup tusåmassap å-
ssinga kussanavigsoK pilersisinausi-
mavåt. frimærke nutåK angnerulår-
tugssauvoK. aitsåt sujugdlerpåmik
Knud Rasmussenip éssinga frimærke-
rne takuneKartugssauvoK, oKarsinau-
vugutdlo sujusinårpatdlångitsoK.
☆
Det nye frimærke
Den 24. november udsender KGH et
nyt frimærke i anledning af 50-året
for oprettelsen af missions- og han-
delsstationen Thule. Det får værdien
30 øre og trykkes i rød farve. Det er
det danske postvæsens faste frimær-
ketegner Viggo Bang, som har præ-
steret tegningen, og gravuren skyldes
gravør Bent Jakobsen. De to kunstne-
re har i forening formået at skabe et
smukt og livfuldt portræt af den be-
rømte polarforsker. Det nye frimær-
kes format bliver IV2 gang almindelig
frimærkestørrelse. Det er første gang,
Knud Rasmussens portræt ses på et
frimærke, og man kan vel sige, at det
heller ikke er for tidligt.
ngussivfigisinaussaisa ilåt pingårtor-
ssuaK nangminérdluta Kavdlunåmut
tuniuniésaguvtigo isumaKarpunga ki-
ngomamut nagdlersuniarneK oKalu-
sererKigtariaKångitsordlunit.
Hendrik Olsen
Upernivingmio.
<£=r Deres tænder lyser” i møi ke
smhMJ E 3IIWVG/V '
FORHANDLES AF:
OLE’sVAREHUS GODTHAAB
Sunde, smukke tænder skal
"lyse” i mørkel Prøv den nye
Binaca, som indeholder ca-
milie og har en vidunderlig
frisk pebermynte-smag.
klgutit pitsait kussanartutdlo tårtume
"KaumassariaKarput”! okåtåriaruk
kigutinut KaKorsaut nutåK Binaca,
tåussuma akugå camille asulo
mamardluinartumik
anernerigsautisungnialåritdlune.
2