Atuagagdliutit - 16.09.1960, Blaðsíða 10

Sådan ser den amerikanske vejrdrabant
Ti ros ud. Den har to fjernsynskameraer,
der sendte billeder af skyformationerne til-
bage til jorden.
kut silasiortut maskinarssuarnik ilua-
Kuteicardlualersimåput nautsorssui-
nerup tungåtigut tamånalo peicatiga-
lugo silamik nalunaerutit Kulånit pi-
ssalersimavdlugit, tamatumunåkut si-
lap pissusigsså angnertunerujugssuar-
mik påsissaKarfigineKarsinangordlu-
ne.
KåumataussaK silasiornermut
atortoK
amerikamiut Kåumataussautåt sila-
siornermut atortoK sujugdleK Alpha
59 ukioK måna februarime autdlarti-
neKarpoK. soruname tåuna autdlar-
Kautaugame pitsauvdluarsimångilaK,
ajungitsumigdle påsissaKautausimav-
dlune, nunarssup uvdlussortåta 25
pct-a påsissutigssanik pivfigisinausi-
mavdlugo. tauva KåumataussaK Tiros
aprilime autdlartmeKarpoK, tåuna så-
kutigigsårneroKalune. taimaeriarmat
amerikamiut uverinardlutik tamatu-
muna norKainialersimåput. Tiros
mardlungnik åssilissutitaKarpoK ra-
diokutdlo autdlakåtitsissuteKardlune
USA-me radioKarfingnut mardlung-
nut nagsitsissartumik, åssilissanik
fjernsynikut. måna Tiros åssilissanik
nagsitsisaerpoK Kåumatinile mar-
dlungne uvdlunilo 18-ne nunarssup
ilainit åssigingitsunit åma rusit nunå-
ta kujatånit katitdlugit åssilissanik
23.000-nik nagsitsiSimavoK.
pitsångorsainerit pingårtut
amerikamiut silasiortut åssilissanik
Tirosip nagsiussainik misigssuisima-
ssut nuånåKaut, silap pilersarnera su-
jornatigut nagdlerneKångitsumik tåu-
kununa takutineKarsinausimangmat.
Kåumataussat silasiornerme atorneKa-
lersinagit ugtortainerit tupingnavi-
ngitsut iluaKutigalugit nunarssup ilå-
ne angnikitsuminérarssuarme taimåg-
dlåt silap pissusigsså oKautigineKar-
sinausimavoK. nunarssup ilåne ang-
nertorujugssuarne tamåna sujoncut-
dlugo tusintiligpagssuarnik silasiorfe-
KarsimagaluarpoK, tamåkule akornå-
ne silardlungmik pingortoKarsinau-
ssardlune arajutsissamik. nuissat ku-
lånit åssilissat misigssordlugit påsine-
KarsimavoK silap pissusigsså måna
tutsuvinarnerujugssuarmik OKauti-
gineKarsinångortOK, månalo Kularine-
Karungnaerdlune Kåumataussat silasi-
omerme pingårutileru j ugssuångor-
tugssaussut. sapåtit akunere ardlaKå-
ngitsut Kångiupata KåumataussaK si-
lasiornerme atorneKartugssaK avdla
autdlartineKåsaoK, ukiunilo tugdlig-
ssane mardlungne nautsorssutigine-
KarpoK nunarssup avatåningånit i-
maKa Kalåtdlit-nunåt avKutigalugo
silap pissusigssfinik nalunaerutit pi-
ngåruteKaKissumik pitsångorsaivfigi-
sinaujumårdlugit.
faralsuf sufdlunif P. Brøsfe-mif
sujunersut raketinik
manga autdlartit-
sissarnigssamik
silasiornermut tungatitdlugo raketitigut svenskit suleKatigine-
Karnigssat dankit kigsautigigåt
ilisimatutut påsiniainerme raketit
danskinit atortorivdluarneKalersinåu-
put, tamatumunåkutdlo danskit nu-
narssup avatånik misigssuinermut i-
kiusinauvdlutik. danskeK ilisimatoK,
silasiortOK magister Asker Lundbak
aperKumik tamatuminga sarKumiussa-
KarpoK oKardlune: inuit måna sulissu-
tigilerpåt raketit iluaKutigalugit ar-
ssarnernik misigssuinigssaK. nangmi-
neK isumaKarpunga iluaKutåusagalu-
artoK sukut ardlåtigut tamatumuna
ikiusinauguvta. arssarnerit avatdlit
svenskit soKutigeKait uvagutdle soku-
tigineruvdlutigik arssarnerit ilordlit
tåuko Kalåtdlit-nunåt napivdlugo i-
ngerdlassarmata.
silap pissusianik misigssuivfingme
erKarsautigineKarsimavoK arssarnerit
ilordlit raketinik misigssorneKarsinau-
nigssåt tamåna åma professor Bøggild-
ip isumaliorKutigisimavå månamutdle
tamatumunåkut KanoK iliortoKarsi-
manane.
tåuna oKarpoK tamåna pivdlugo a-
nguniagaKardlune svenskit atautsimé-
KatigineKalersinaunigssåt pingårtit-
dlugo, sordlo svenskit raketinik ta-
måkuningalo påsisimangnigtunik a-
tugkisinaungmata danskitdlo såkutig-
ssanik. taimailissoKésagpat raketit
aulisarfik nutåK
tyskit kitdlit islandimiutdlo kilisau-
taisa nålagait tyskitdlo kitdlit imånik
misigssutåt „Anthon Dohm“ Dan-
marksstrædime Kalåtdlit-nunåta ku-
jatåne kangiane aulisarfiuvdluarsi-
naussunik navssårsimåput. ilisimatut
tyskit kitdlit imånik misigssuivfiani-
tut isumaKarput navssårfiussune tåu-
kunane ukioK nåvdlugo aulisartoKar-
sinaussoK.
Kalåtdlit-nunånit igeriuneKarsinåuså-
put.
tuluit sujunersutåt
magister Lundbakip sujunersutå pi-
ngåruteKarpoK månåkut OKatdlisigi-
neKalersimangmat raketsondersinik
taigorneKartut nunarssup avatåne
misigssuinerme atorneKarnigssåt. nu-
narssup avatånik misigssuissut Stock-
holmime atautsimineråne rusit ilisi-
matuisa OKautigisimavåt nuname av-
dlamiut ilisimatuisa kigsautigiguniko
tamåko misiligutigisinaugait. sujuner-
sut tamåna svenskit akuererérsimavåt,
svenskitdlo tamatumunåkut atåssute-
KarfigineKamigssåt danskit tungånit
pingårtineKardlune. svenskit misilini-
arput 100 km tikitdlugit Kutdlarsi-
naussunik. tuluit sujunersuteKandg-
simåput nunat tuluit nålagauvfigssuå-
nut atassut taimatutdlo kitdlit iligit
peKatigigdluik Kåumataussanik aut-
dlartitsissarnigssånik. raketit tuluit
atugkiukumavait peKataussutdle av-
dlat såkutit tungaisigut aningaussar-
tutitigutdlo avdlatigut ikiutisavdlutik.
isumaKarnarpoK taimailiornigssamut
Danmark peKataorKuneKåsassoK, dan-
skitdle ilisimatut akornåne måna ta-
matumunåkut KanoK tusagaKarnig-
ssaK utarKineKaratdlarpoK.
telefonikut OKalussinermut
tuluitdle aulajangivigsimåput Kåu-
mataussamik telefonikut oKalussiner-
ne såkortussaivfiussugssamik autdlar-
titsiniardlutik, tåunalo atulerpat Lon-
donimingånit New Yorkimut telefo-
nikut OKalussissoKarsinångusaoK 50
ørinarmik akilivdlune. åmåtaordle tu-
lungnit svenskit suleKatigiumaneKar-
simåput Sverigip avangnåne misiligu-
tinik raketinik mikissunik igeriussi-
ssoKartåsavdlune. svenskitdlo tama-
tumunga akuerssilerssårput. Kanigtu-
Macs
- man ser det straks
Macs aitsåt tåssa kigutinut
KdKortingnartOK
Vælg den bedste tandpasta De kan
få — vælg MACS. Den renser effek-
tivt, desinficerer, beskytter mod
d&riig ånde og smager vidunderligt.
kigutinut KaKorsåumik pit-
saunerussumik pigssauångi-
latit, Macs pisiarissarniaruk,
salivdluarslnaoK, tunitdlang-
nartuiaissartoK, tipigigsoa,
suna Karngup, tipigsså.
amerikamiut silasiornermut tungatitdlugo
Kdumataussiåt Tiros taimatut issikoKarpoK.
tåuna mardlungnik fjernsynikut åssilissu-
teKarpoK nuissat åssileriardlugit dssit nu-
narssuarmut utertitardlugit.
kut danskit kajumigsårneKarsimåput
amerikamiunit raketinut ugtutilissar-
Kuvdlugit, danskitdlo isumaKarput ki-
nuteKarunik åma rusit raketinik aut-
dlartitagåine ugtutilisinauvdlutik.
nunarput silasiornerup tamarme
Kiterå
amerikamiutdle sule angnertuneru-
ssumik pilerssåruteKarput tåssa Kåu-
mataussanik autdlartitsissarniardlutik
silap pissusigssånik erKordluinartu-
mik påsissutausinaussunik, nunaleri-
nermut, takomariartitsinermut feri-
arnermutdlo pingåruteKartorujugssu-
ångorsinaussunik. Kåumataussat tåu-
ko iluaKutigalugit nunarssuarme ta-
marme silap pissusigsså OKautigine-
KarsinångortugssauvoK. månåkut mi-
sigssugarineKartut ilagåt .taimatut nu-
narssuarme silasiornikut eKiteruvfiu-
ssugssamik pilersitsinigssaK Kalåtdlit-
nunåne, imalunit Norgeme Sverigemi-
lunit kaperdlagtartup avangnåne, ra-
diokut Kåumataussanik atåssuteKar-
fiussugssanik. amerikamiut isumaKar-
put Kåumataussanik silasiornermut a-
tortunik mardlungnik autdlartitsissa-
riaKartoK 3.200 km åma 6.500 km a-
kornéne Kutsigtigissukut nordpolimit
sydpol Kulauvautdlugit kåvigtugssa-
nik. tåuko kåvingnermingne påsissa-
mingnik uvdlormut mardloriardlutik
nunarssuarmut nagsitsisinåuséput, ne-
riutigineKarpordlo Kåumataussat ima
malussarigtigissunik såkuserneKarsi-
naussut unuamisaoK silamut tunga-
ssut nalunaerssorsinåusavdlugit.
imap narKanilusoK
månamut silasiortut imap narKani-
lusoK inusimåput, tasamångånit siléi-
narmik misigssuiniartutut. ukiunile
kingugdlerne mardlungne Kåumatau-
ssat atorneKalermata tamatumuna av-
dlångordluinarneKarsimavoK. månå-
taraisut sutdlunit P. Brøste-mif
DOLLAR
$aU
BEECHAM-
DENMARK A/S
" ^IBRØSTE
10