Atuagagdliutit - 16.09.1960, Blaðsíða 25

Diskobugtip Kmguane
aussaK 1960
agdl. LARS HANSEN
Avangnåmiuvdlune aussalitdlarå-
ngame nuånertaKaoK, ukiup issinga
tårneralo akiorérsimavdlugit. ilame
„Kangia“-miuvdlune ama aussap nuå-
nertéssusia! imarssuaK Kivdlarik siko-
rasårssuaK ilåne Kernerånguamik tu-
ngujuårtoK K’eKertarssup tungånut i-
ssigissarilerdlugo — sordlo ilerKungua!
— uvfale-una avaleKångitsorssugame
ukialemerane kitåtutdle magdlera-
jugtorssuaK Davis Strædep maligssue
éngusimassalerångata.
mana aussaK silagigtorssuvOK maj
junilo sialualårtaraluardlune juli si-
lagigdluinartorssuvoK. augustip Ki-
tencunerane aitsåt sialualålerdlune.
taimåikame nuna paneKaoK tatsit i-
maersitdlutik kunguit parKerdlutik.
t. p. Kangatut paornaKångilaK paner-
ssuarmit, ilåtigutdlo nuna ikumarpa-
lugdlune sordlo Ikamiut kujatåne
„NaternaK“-me ikumassorssuaK pu-
jorssuata K’asigiånguit igdloKarfiat
angungitsiartarpå takigånga anordli-
lerångat. t. p. angalaordlune mianer -
ssornartaKaoK ikitsitdlunit igisagåine
KamerKigsårtariaKarmat.
piniagkat
åtåt 1955-ip kingornagutdle sordlo
aitsåt kingumut taima malungnartigi-
ssut „amisut“ tåkutalerdlutik so-
runame kisermåtdlo. åmåtaoK agdlag-
tuarKat sordlo malungnariartut pi-
ngårtumik Ilulissat avangnåtungåne
avatånilo. kujasingnerussumile pisag-
dlune imaKa råjarniuterpalungnit pi-
ssuteKardlutik? angmagssagpagssua-
KarpoK amerdlåssutsimikut ardling-
nartumik Kasussångitsune ukiumut
nåmagtumik piliumagaine, unalo sila
panersivik! KaleragdlitaoK aussaler-
Kåmerane „MerKuitsoK“-me Kanganit
peKariarpoK aulisarfiale angnikitsoK
iluliarpagssuit matugångåssuk au-
lisarneK ajornarsissardlune sårugdlit
pérukiartortitdlugit Kaleragdlit mi-
singnarsiartorput sordlo 1930-ip su-
jornagut sårugdleKångikatdlarmat.
pujortulerarpagssuit
ukiorpagssungitsut matuma sujor-
nagut pujortuléraK KaKutigortOK må-
na maKaissigissagssåungilaK.
nangminerssortut pigissait upema-
languaK tåkussulersarput Kilalugar-
niat Ausiait kujatånit agdlåt avunga
Vajgatimut ingerdlaortut ilait tunini-
aiutigalutik. taimatut kujåmukå-
lerångamik pissaKartarsimatitdlugit
måtagtorfiussarput pisivfigissaravti-
gik.
tauva julime Ausiait kujalé sanig-
dliukångata „Kangia“-miut piumassut
kimukåleraraut peKarnersiordlutik
uningåinartunitdlo iluanårnerussar-
dlutik.
taissariaKarputaoK råjarniuterpå-
lugssuit K’aKortup erKånit pissut ilå-
ngutdlutik K’asigiånguane råjarnia-
Kataussarput majimit novemberimut
K’asigiånguane rejefabrikeKarneK
Diskobugtime nalencunerpauvoK. pi-
ngårtumik ukialernera encarsautigi-
gåine. ukialersitdlugo Ilulissat avatåt
avangnamut magdlerajugsigångat pi-
ngårtumik avangnamit Atåtalo suv-
dlua anisarnerajugsigångat rejenut
KalorfikuminaitdlissåsoK K’asigiångu-
itdle erKåt pingårtumik Kangersornup
på Katsungagajungnerussarame pi-
ngårtumik ukialersume atdlårKigtit-
dlugo ujamiarfigisavdlugo nalerKutu-
vok Diskobugtime avdlaningarnit.
uggornaraluarpoK igdloKarfiup fabri-
keKarfiup nangmineK inue atausitua-
mik pisoncamik peKartoKarmata re-
jerniutit amerdlanerit Ausiait erKåi-
nit pissuput.
tamåkununga ilåuput handelip a-
ngatdlaterpålugssue ilaisa ai’Ke uvav-
tine erKumiginartut s. i. Savikut, K’a-
piutikut. il. il. måssa piukunartOKa-
raluartoK s. i. Karl Fencker Ausiang-
ne ukiorpagssuarne niuvertusimassoK
il. il. neriusugut Aage Knudsenikutut
tutsiutalerumårtut.
tikeråt sakiminartut
aussarigserugtulersoK „Jutho“ Ilima-
namut nunaleKaoK grønlandsudvalgit
ilaussoralugit. itsaroK umiarssuit ki-
sartarfiånut. pitugfigpagssuit inug-
tut ikunik sujuariarneK åma takusa-
galuarpåt, umiarssuaK niviarsiatut
augpalugtunik atortoK (Kalipautilik)
anorimit pineKarane Katsunganerssu-
aK nunalisartuånguartoK. kaligtipoK
nårne. Kanga umiarssuanguit tinger-
dlautåinagdlit aliasugtutut Kernertu-
nik atissagdlit aliasugtututdlo nipait-
sigalutigdlo sagdlaitsigissut ukiumut
atausiardlutik tåkutartut erKaiguni-
kik.
tikeråt sivikeKissumik igdloKarfing-
me angalaorput. uggornaKaoK ilua-
migdlunit OKaloKatigsséungingmata
pivfigssap sivikissusia pissutigalugo
nauk OKaloKatigilårdlugit soKutiging-
nigkaluaKissut. issåinarmingnigdlunit
inuit KanoK OKausigssaKartut. nalu-
ngerértarnerpait? någga minutimini-
nguane sukumissumik påsissaKameK
ajornaKaoK. aussarssuaK ilungersua-
nartoKångilaK t. p. ukioK kaujatdlag-
dlugo imalt. ukiorpålungne nunaKar-
fiup inuisa inuniarnermingne pissa-
riaKartutut kigsautåt nangmineK Kar-
ninit tusartariaKaraluarput. sut sag-
dliutikumaneKartut folketingimut
landsrådimutdlo ilaussortaussut OKau-
serissartagait kisisa pinagit.
tauva tikerårtivut sakiminartut i-
nuvdluarKuinartariaKarpavut.
toKO tusagagssane
amigautaussaringilan
d. 29. juni radioavisime tusarpugut
Harald Moltke (amissoK) toKussoK tå-
ssa Avanerssuarmut ilisimassagssarsi-
orKårtut danskit 1902-me nungutåt
soruname utorKarssuångordlune.
angajorKåka 1902-me katisimåput
oktoberip 4-åne Kitsigsuarssungnit
Ausiangnut katigiardlutik. unuk ta-
måna angalaKatigit Ausiangne aliku-
sersuiput åssilissanik Kåumartitagka-
nik alutorineKaKalutik. angalassut u-
kuput: Mylius Erichsen, Harald Molt-
ke Knud Rasmussen Jørgen Brøn-
lundilo.
Ausiangnit ipuinaK K’eitertar-
ssuarmut Oktober Kaumat
taimanikut angalassut atåtaga Ki-
nuvigilersimavåt K’eKertarssuarmut
ikauterKuvdlutik, tauva akuerisima-
vai angatdlatit unerérsimangmata.
Kitsigsuarssungnut pivdlutigdlo sila-
mit sapemulersimåput. uvdlune tåu-
kunane atåtama „Miliuse“ Kimugsiu-
tuarsimavå unalo nuna mikeK!
sila atorssarormat Imerigsumut tå-
sséngånit K’eKertarssuarmut ikårni-
artitdlutik ikerme avångasigssuaK a-
kingnarsimavåt (tåssane ikersiortartut
nalungilåt taimanikut KanoK anore
tåuna nakutigissartoK) avdlatut sape-
ramik uterniardlutik sangunialersi-
måput mardluk ipugtut mardluk nå-
paruserniartut. tauva sanguniarnerå-
ne maliarssup Kårpai umiatsiaK ime-
Kalugo „inuit Kulit nagsatait Kingmit-
dlo“ anånaga åma Miliusip ilautisima-
gamiuk unalo umiatsiaK tatdlimanik
ipugtOKarsinaoK kisiåne sivnernagit.
tauva atåtama nålagkerpai ilaussut
tamarmik piårnerpåmik Kalusassut.
nagsatat tamarmik umiatsiap iluane
pugtalermata. „anorerssup maligssuv-
dlo nipait kigdlerKutinardlugo King-
mit nipåt“. sangorKamik sanguvdlu-
tik sanimunguaK autdlarsimåput anå-
naga oKarpoK: maligssuit Kulanger-
dluta matujartorångamitigut serpali-
atdlagatalunit taimåitorssuvdlutik or-
Kuvtigut anitdlakåutaraut. inorneru-
niaussålersimagunaraluarpoK (åmame
taimanikut arajutserérdlutik kaligtå-
ngikatdlarmata atåtama imame periu-
sia sule nalugamiuk). tauva perdlasi-
natik Imerigsumut. silagigsingmat a-
pusimåput utimutdlo aputdluardlutik.
atåtaga OKarpoK: „silatusårdluta pisi-
mångikuvta tamatuma kingorna a-
ngalassarnerpagssuit namagsineKåså-
ngikaluarput."
Kimugsimik K’eKertarssuaK
itivitdlugo
K’eKertarssuarméréramik Kimugsi-
mik K’eKertarssuaK itivitdlugo Alå-
ngormut ingerdlalersimåput Suersap
ernera Tiåle (Charles) ilisimassortali-
’utdlugo „KangeKerdlat Kingua“tigut
(taimane Tiålip aumarutigssarssuaK
takusimavå KangeKerdlat Kinguåne
kingorna misigssorneKartaraluarame
takuneKångilaK). tauva „AKajarua“ta
naKinerssua aterfigigamiko Alångup
KåKarssuisa sarKåt majuagagssåu-
ngingmat Kimugsimik perssuaKalutik
„Isungua" uiardlugo ingerdlaussåler-
simåput. taKuaerukamik ilungersuav-
dlutik. uvdlåkut Alångormiut ilåt ka-
ngimut aKigssiliardlune takulersima-
vai inuit ardlaKartut kangiminit sig-
ssékut ornigkåne, amame-una tamåna
Kimugsimik avKutdlugtuvigssuaK. su-
nauvfa tåuko Kingmitik pisåtatigdlo
Kimåinardlugit apuniarssarissut. tiki-
leråne aKigsseK autdlaivdlugo aputi-
kut agssakåtalersoK pilersimavå ilåta
arpåinaK ornilerå tigutigalugo merKue
nutsupatdlåinaK nererérpå sunauvfa
Miliuse perdlilernermit taima iliortoK.
apukamik pisåtatik aiseriardlugit ki-
ngorna umiamik SarKamut ikårsimå-
put.
K’eKertarssuarme avigsåleramik
Miliusip angajorKåka Kinuvigisimavai
ernertårpata Ludvigimik atserKUV-
dlugo ingminungoK erKåissutigssåt
1905-ime inugama tamåna nåmagsi-
neKarpoK.
ilitsorileravta angajorKåka Kunu-
ngup nåpikångamigit ajungitsorssuar-
mik pissarai takussarpåka.
naggåmik angalaKatigingncK
1909 juli Kåumat Thulemut ajoKer-
suiartortitagssat tangeKartineKåsang-
mata Kunungup atåtaga aKugtorå
Hans Egedeugalup pujortulérårånik.
pujortuléraK mikeKingmat „upåniut"
kaligdlugo ilaussugssat nagsatatdlo
tåssanititdlugit. tamatumuna silagig-
ssuaK kisiåne angatdlat mikeKingmat
Ikamiut Akugdlit K’asigiånguit Ili-
manardlo avKusårdlugit nunaKarfit
tikisamik ilåine unuissarérdlutik nag-
dliutorsiornigssaK aKagutoK unutdla-
rå sikusioKalutik Ilulissat kangerdluat
anissorssungmat perdlasinatik apusi-
méput.
kunge tikerårpoK
ukiordle radiokut tusaravta kunge
nulilo kungigssardlo tikerårniartut
Kilanårdluta pissugssat maligtarilersi-
mavavut, nauk ilåtigut patdlisångika-
luardlugit. 24 juni K’asigiånguanitit-
dlunga agdlagkat tiguvåka komitimit
pissut kungikut tikinigssånut Kaer-
Kussauvdlunga ilagsingnigtugssanut
ilåusagama. åma ningiorputdlo råja-
lerivfigtårssup kantinånut neriartor-
Kussanut ilaorKuneKardluta ila, tu-
påtdlaKaunga sussuteKarnanga taima
pineKarama. soruname Kujavdlunga
akuerssivunga.
uvdloK Kilanårissarput nagdlerpoK
16. juli nuiåkuaraluardlune silagigssu-
aK igpagssardle kungisioriartorpag-
ssuit tikerarérput. nal. 9,00 sujorKuti-
lårdlugo nunaliput tåssalo nal. 9,00
erKOrdlugo nunamut ikårdlutik kisar-
nerane KamutiligtartoKarérmat. sig-
ssiugkame ilagsingneréramik kungip
angutit Kavsit sarKarmiulersorpai, u-
vangarussaK åma ilångutdlunga nia-
Korutaussartalingmik tunineitarpunga,
ila, ajukutiumemardlunilo tugpatdler-
nåssusia! taima ilimasugane. tauva
råjalerivfigtårssuaK pulårparput ku-
ngikut ilagissaitdlo ilagalugit. kingor-
na igdloKarfik børnehavilo angalaor-
pait ingmikutdlo ilagsingnigfigssalia-
me kombestformand sigssiugkame ti-
kitdluarKUSserérsoK landsrådimutdlo
ilaussortaK kussanartumik oKalorér-
mata kunge OKauseKatsiarpoK Kujav-
dlunilo, tauva tunissutigssat tuniune-
Karput, tauva neriartorpugut tåssane
kungikut ilagissatigdlo nuéneKissu-
mik akuput. nalunaeKutardlo 12,00
autdlardlutik.
kungip OKausé tunissutailo nuåne-
raluaKissut pingåmerutiparput i-
nugsiarnissusiat ilagissatigdlo kinat
nuånårtut umatip asangnigtup er-
ssernerissarpai taimailivdlutik atarKi-
nartorssuit ilagissaisalo Danmarkitor-
Kap umatå kissartoK uvaguvtinut mi-
sigititarpåt Danmarkip Grønland-
ivdlo oKausinéimgitsumik atausiussu-
siat erssersitardlugo. taimåiportaoK
Kavdlunårpagssuit maunga suliartor-
tut oKauseKautigingikaluardlugo inug-
siarnissuseK ikiukumanerdlo nivtar-
tuarpåt. ajoraluarpordle sule Kavdlu-
nåKarmat kungikutut ingitsunik pi-
ngårtumik Kangale nunavtinitutorKat
ilait nålagarssuartut issikoKartarput
sordlo kalåtdlinik kivfartussiartortu-
ngitsut, taimåitune Danmarkip uma-
tå nigdlertOK nåpitarparput. naku-
ssagtiatdlangnångitsoK. KujanaK ku-
ngikut tikerårtamermikut kalåtdlit u-
matånut misigitituartarmåssuk Dan-
markitorKap anånatut umatå kalåt-
dlinut sule kissarneKartoK. atausiu-
ssusermutdlo KingorsimajuartoK.
igdluliarpagssuit
nutarterinermut erssiutit ilagait ig-
dluliarpagssuit boligstøttemit suliat.
åma Diskobugtip Kinguane sanane-
Kartut. igdluliat taméko 1950-ip ki-
ngomagut sananeKalerput inuit nutå-
nik igdlutårumassut navsuiåuneKar-
Kåratik igdlut KanoK suliaunerinik a-
kinigdlo. igdlut takuvdlugit kussanar-
torssuput kisiåne aulisartupalångua-
nut piniartupalånguanutdlo nalerKU-
tingitsut ukiup issingnerane aserfat-
dlagtailisavdlugit. kalåtdlit-una nang-
minerssortunut akisoK init ardlagdlit
Kalianilo aserfatdlagtailisavdlugit ta-
måna uvagut isumagissarput pissartut
ugpernarsarérpåt t. p. A/G-me agdla-
gaussartut erKaitigik! — igdlut piuku-
nameruput inungnut tatiginartunut
tuniutisavdlugit. tauva ajornartorsior-
neKalerpoK akiliutigssat amigartut
kæmnereKarfingnit agdlaKåtårutauv-
dlutigdlo nautsorssorneKartuarput.
tupingnångilaK anisitsinigssaK erKar-
torneKartartuånguardlune nåmagsine-
KarneK ajormat igdlutårtut erssentig-
sumik navsuiautencåmagit tunineKar-
tarmata. — åmalo tatigineKardlutik
atsiortineKaraluartut piorKuerdlutik
akilerårneK ajormata. igdlut tamåko
kalåtdlinut aulisartunut piniartunut-
dlo pingårtumik nutitaussunut akisu-
vatdlårtut. sulissuisa akisunerssue å-
ma pissutauvdlutik. taima oKarpunga
pissuteKardlunga. — aussaK måna
K’asigiånguane aussivunga nangmi-
nerssumik igdlungualiordlunga. igdlo
angissuseKarpOK 20 X 12 fod avigdlu-
go ininguit mardluk 10—6 fod. Kalia-
ne ine aussaK avdla inerumågara
(pentigkuma) 16 X 12 fod. nangmineK
titartapalårdlugo sanavara kaussarfi-
kavsangnitdlo akilerdlugo 8000,00 kr.
migssiliutigåka.
K’asigiånguit uvingaKingmata igdlu-
liordlune majussuineK pissariunerssa-
råt. ilåne atortugssanik pisiniarama
niuvertoKarfiup (handelip) bilinik a-
torniarpunga. akineKåinardlungale:
„bilit tåuko pisoKaoKigamik oKimait-
sunik usisinåungitdlat (lasteKångitdlå-
me) åma kalitaKarsinåungitdlat.“ ta-
måna nåmagåra. tauva GTO sågfigåra
Kujanartumik inugsiarnersumik suli-
ssupånga. sapåtip akunera KångiutoK
bilit tåukorpiait tugssagssianik Ki-
ssugpagssuarnigdlo bilit usilersorait
nåmagtorpéka mianerssordlunga ape-
rigama navsuiåuneKarpunga Kavdlu-
nåp nangminerssortup Kissugssarigai.
suna ajornarpa? Kavdlunåjungmat å-
liuna Danmark Grønlandilo avisikut
atausingortungoK. tåssa sule kungip
issigingisåne måne taimåitoKarpoK.
sule sule KavdlunåKarpoK nigdlertu-
nik umateKardlutik måne pissortauti-
taussunik. neriusaugut taimaitueruku-
mårtoK kinguligssavta avKutåine.
Claushavn, august 1960.
Lars Hansen.
25