Atuagagdliutit - 01.10.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo
akit åssigmgisitårnerat piårpatdlårpoK
Avangnåne ajoKinut
tigusimavarput:
tunissat akisa åssigingisineKamerat
pivdlugo Iginiarfiup Kinersiviane pi-
niartut aulisartutdlo isumåt mauna
nalunaerutigåra. sårugdlit akimikut
åssigingisineKamerat tamanit nama-
gineKångeKaoK, sårugdliup piniartar-
nera amerdlaneme åssigingmat sulia-
rineKartamerilo åssigingmik piuma-
ssaKarfigineKardlutik. sårugdlingniu-
taussut amerdlanerpårtait åssigigput,
nunamilo sutdlivit tulåussuivitdlo å-
ma taimaitdlutik.
ajoraluartumigdle sårugdlit amer-
dlanårdlutik tåkutituarångata auli-
sagkerivit ulivkårtordlutik unigtaria-
Kartarput, tamånalo aulisartunut nå-
maginångeKalune imaingmåme auli-
sartoK uvdlormut piniarfigssaminik u-
tertisinåungisaminik ånaissaKartør-
mat, aulisartordlo kinalunit pujortu-
lérKamik, igdlumik avdlamigdlunit a-
kilersugaKarångat tunissaisa akikine-
russusiat nautssorssutigineKartånging-
mat.
ukiamut tunissat aké aulajangemi-
ameKalerpata pissariaKardluinarpoiv
aulisartut piumassåt tunugdliutineKå-
sångitsoK. erKøimassagssatut sulissu-
tigineKåsaoK matuma kingorna auli-
sartunut sagdloKitåumik aulajangi-
ssoKånginigsså.
Ausiait niuvertOKarfiat måna kuja-
tånisutdle tunissatigut akitsuivfigine-
KarsimavoK, Kangåtsåvdle kommunia
Ausiait tunissagssiornikut ingerdlatit-
sivdluartortå miniineKardlune. ta-
måna iluarsissariaKarpoK.
tunissagssiat amerdlinigssånut akit
åssigingisitåmerat ajoKutauginarsi-
nauvoK, nunaKarfigissame tunissat a-
kisunerunerat pinardlugo peKameru-
ssumukartugssaugaluit unerartalisag-
pata, uvfa peKarnerussumukaraluaru-
nik tunissatik amerdlanerusagaluar-
tut.
taimaingmat akit åssigingisitåme-
rat uvdluvtine piårpatdlårpoK pissa-
ri aKaranilo.
åma sujunersutigineKarpoK puissit
■amisa akitsornigssåt.
aulisartut piniartutdlo sivnerdlugit.
KuleKutaK takuinardlugo ilå pissor-
palåraluåssusia, kisiåne avdlatut ku-
leKutsernigsså pissariaKartingilara.
sujunersutigåra „tugsiaKåtårutit" —
jutdlime porskime il. il. — katerssu-
sagivut. imåipoK ajoKip pine nugter-
dlugit nagsiutisagai.
ukiOK mana tugsiaKåtårutautivta
taigdlait nutaitdlo åssilivdlugit uper-
nånginerane inerdlugit nagsiuteriåi-
nångordlugit katerssorsimåsagivut.
upernalemerane organistivta ardlå-
ta, Ausiangne Sisimiunilunit kater-
ssugkat tigussariaKarpai. tåussuma
duplikérernigssai isumagisavai.
taimailiomigssaK palaseKarfiup a-
kilertariaKarpå.
suliagssaK angisuvoK pissariuvdlu-
nilo, taimåikamilo pingitsorneK ajor-
narpoK. nunarputdle tamarme kater-
ssuineKarpat ajungineruinåsånginer-
pa?
1949 aussame K’aKortume ajoKit a-
tautsimingmata sujunersutigigavtigo
„tugsiaKétårutit" duplikérerneKåsa-
ssut 1950 erKåne taimailiorput, taima-
nilo Tunumikama pigingilåka, åma a-
merdlavatdlårsimångitdlat. Kularnå-
ngilardle kalåtdlinut kujatåmiunut. i-
luaKutausimåsaKissut nauk amerdlå-
ngikaluardlutik. tåuko naKerKitaria-
Karput.
ajoKit sumilunit tugsiaKåtårutinik
ajorssarput — ajorssarpugut.
„tugsiaKåtårneK" inungnut KanoK
KajaK
InorKap sujunersutå Kåinap timer-
ssutitut atorneKalemigssånik, taima-
tutdlo avdlamit isumaKatigineKardlu-
ne tapersersorneKartoK, uvanga ilåti-
gut isumaKatigivatdlånginavko aki-
ssuteKarfigilåsavara.
iluarivdluinarpara KajaK pingårtit-
dlugo timerssutitut atomiarneKarmat.
sujulivtalume piniutaisa pingårner-
ssaringmassuk, tåmartinigsså agdlåt
kångusutigissagssavtitut OKautigisi-
nauvarput. Kulamångitsumik Avang-
nåne sule atomeKardluaraluarpoK. ki-
siåniliuna måne Kujatåne ingangmik
Nungme tåmardluinalersoK. imame
ingassagtigaoK uvanga aussaK måna
Kåinamik atautsimigdlunit takungivig-
kama. timerssutitutdlo atoi-nialisaguv-
tigo sungiusartitserKårujugssuartaria-
Karpugut. iUniarnera akisusaKaoK.
méraunermit KajartomeK sungiusarsi-
mångikåine Kaj arKigsungomigssamut
sungiusarfigssaK sivisujåkasiusaoK.
kinalo sungiusainiåsava? uvdlumikut
piniartoK sungiusainiarnaviångilaK
akeKångitsumik, inutigssarsiornine a-
jutortikumångikuniuk. akilerdlugulo
simgiusamiaruvta KanoK akisutigisa-
ssok erKarsautigeriarsiuk. kisalo nang-
mineK KajaKamiåsagåine uvdluvtine
akikitsungeKaoK. nangmineK aningau-
ssaKarujugssuångikåine akilemeK a-
jornardluinåsaoK. naluvara GIF-imit
tapissuteKartoKarsinaunersoK, Kularå-
Jørgen Olsenip onausinut
akissutimininguit —
Jørgen Olsenip OKauserissai tJmå-
namit oKauseKarfigineKaréraluartut
erKaimiuinit akissuteKarfigineKå-
ngingmata uvanga imåitunik akiuma-
vunga:
ajussårutigåt inusungnerussut KajaK
ornigiungnaeralugtuinarmåssuk. ajo-
kqok taima påsinerdluitigigavit. må-
ne K’aersune Kajagdlit agfait inusug-
ttiput. ajoKaoK issivit igdlua Kamit-
dlugo igdluinånik utorKait Kajagdlit
kisisa issigisimagagkit. igdlugtume ui-
sasimagaluaruvit inusugtut Kajagdlit
åma takusimåsagaluarpatit.
tJmånaminerpit nalåne pui9seKångi-
lagut. sordlo imaKa åma ivdlit sutdli-
vingne uvdlut ilåne ima OKarsinau-
ssartutit: uvdlume telegrammeKångi-
lagut. kisiåne månåkut puissiligssuvu-
gut. K’aersune julimit augustip 14-iat
tikitdlugo puissit 493 pissarineKarput,
pissaKarnerpårdlo inusugtuvdlune.
agdlagamineK una imaKa påsissa-
Karfigisinaugit inusugtup KajaK sule
ornigivdluarå.
Pavia Nielsen,
K’aersut, OmånaK.
suniuteKartigissartOK nalungilarput.
tamåkununatigutdle pitsuvatdlårpu-
gut. tugsiaKåtårnerup inuneK ilordleK
angussarpå. katerssuineKaraluarpatdle
ajoKit kisimik pinatik kalåtdlitdle a-
ngisumik pigssarsiaKåsagaluarput. a-
joKit piginåussuseKardluardlutigdlo
perusugkaluarput, kisiåne pigssaileKi-
nerssuaK sulerusungnermut aking-
mivfiussarpoK.
sulilo KujanamerusagaluarpoK:
1) K’aKortume „tugsiaKåtårutit“ Kris-
ten Poulsenip katerssugai nunavti-
nut nåmagtungordlugit naKerKiti-
kåine.
2) Påmiut, Nup Manitsuvdlo ajoKisa
tugsiaKåtårutinik nagsiussinigssåt.
(palaseKarfingne ajoKit — asimiut
igdloKarfingmiutdlo — pivåka). Si-
simiut uvavtinut nautsorssutigåka.
soruname ajoKit avangnåmiut ka-
jumigsåmeruvåka uvagut avangnå-
miut åma avKutitigut ajornartorsi-
orfigissartagarput ungasigungnaer-
mat-åsit kisiåne påsingnigtut kuja-
tånitutaoK ikiukumassut agsorssu-
aK Kujanåsåput.
3) Avangnånit nagsiussat SarKaK eKi-
terfigisinauvåt. akungnaitsuatsiaK.
4) nagsiunerat frimærkilo palaseKar-
fiup akiligagssarai.
nalungikaluarpara stencilernigssait
umarinartussut suliaruj ugssuvdlunilo,
kisiåne pingitsomeKarsinéungitdlat.
Nathan Petersen
rale taimåitoKarsinaussoK. nalunge-
rérpara KanoK anlngaussanik ajomar-
toruteKarértigissoK. amalume avdlar-
pagssuamik sordlo timerssortarfit
pitsångorsameKarnigssåinik aningau-
ssartutigssaKaréKingmat, amalume ta-
måko sujugdliutariaKarmata.
nikatdluinartariaKångilaK: måne
Nungme Kåinap timerssutitut ukiune
tugdliussune ardlalingne atomeKaler-
nigsså Kularigavko isumaKéngilanga
nunaKarfingne avdlamiut nikatdlor-
sårniarika. kajumigsårumavavsile nu-
naKarfingne KøjartaKarnerussunituse
Kåinap timerssutitut atorneKalernig-
sså tamaviåruterKuvdlugo. nuånisa-
KaoK piumåssutsimingnik sungiusar-
titsiumassunik sancumersoKartåsag-
pat. sungiusimångikåinime åma er-
KaimassariaKørmat ulorianartoKartar-
mat nuéningitsunik kinguneKarsinau-
ssunik.
inuvdluarKussivdlunga,
Frederik Petersen, „Nuk“.
månit asiunikut
igdlume ningiussumut narrutsagsi-
manarnerpåt ilagait månit asiunikut,
pingårtumik ménit asiusimångitsut a-
komåne nfimagtorneKarångata. taima
pissoKartitdlugo nerissagssiat tamar-
mik igineKartardlutik.
Kalåtdlit-nunåne najugagdlit sivi-
suvatsiåmik månit handelip niuver-
tarfiutaine pisiarissartagkatik asiuni-
kortagdlit nåmagtortuarsimavait, ila-
lume månit Kalipait sångårångamik
Kalautinaråine aserortardlutik. avdla-
tut OKautigalugo månit pitsauneru-
ngitsut — ajorneritdle — handelip tu-
niniartarpai, Kalåtdlit-nunånilo igdlu-
ne ningiussut taimailiorfigineK ajor-
naKaut. månit Danmarkimit pineKar-
tut Kalåtdlit-nunånut ångukångamik
angnerpåmik Kåumatip åipå avigdlu-
go pisoKåussuseKartugssåuput, månit-
dle ajortungoratik sule pisoKauneru-
lersinåuput. månit Kalåtdlit-nunåne
niorKUtigineKartut asiusimassunik ila-
Kartarmata isumaKarKajånarpoK Dan-
markime månilunit niuvertarfingne
sivisumik uningatineKartarsimassut.
tamåna pissutigalugo Kalåtdlit-nunå-
ne månit niorKUtigineKartut uvdloK
suna månigsårineKarsimanersut naKi-
ssusigkat matuma kingorna pisiarisi-
naulerniartigik.
Jørgen Frederiksen.
ALPHA-DIESEL A-S
Frederikshavn — Telefon 1000
2