Atuagagdliutit - 01.10.1960, Blaðsíða 4

danskit umiartortut 30.000-t Hanne S.
pivdlugo navsuiaumik piumassaKarput
isumanarput umiarssuaK Kalåtdlit-nunane umiartornermut
atorneKarsinåungitsoK
niuverneK pivdlugo ministeriaKar-
fingmut agdlagkame danskit peKati-
gigfisa ardlagdlit, ilaussortauvfigine-
Kartut umiarssuit nålagéinik, piligta-
nit, radiolerissunit, aKugtunit, ma-
skinmesterinit, Kissugtuissunit umiar-
tortunitdlo, piumassarisimavåt HAN-
NE S pivdlugo navsuiauteKésassoK.
peKatigigfit ilaussortarait danskit u-
miartortut 30.000-t. sågfigingnissut i-
låtigut ima OKausertaKarpoK: pivfig-
ssap angnikitsup ingerdlanerane niuv-
'Vn&wogi;
nutåmik portugaK
ptlgssiaK atauscK thorfingmut
ridses

en her»s '£**$/
m
rr
I V

§/
BSSeebri

Lp

titorfik
najorKaruk
^ pCigssiamltut imermut Ka-
lagtumut tltorfingmut a-
kulifikugkit aitsåt tåssa najornagag-
ssaK. Vitamon akuliuneitarsinauvoK
supamut, miserKamut igssortitamut-
dlo. s6rdlo åssersCltigalugo pulvit
aulisagkanut neKinutdlo sujatag-
ssanut raspertagssåinut akulitine-
Karsinåuput — imalfinit suaussat
KaKortut pølsitdlunlt Kajugssånut —
mamaKutauvdluatdlåraut.
VjtTAHOK
mumang-
sinartut!
fagiutit Kalåtdlit-nunane umiartortit-
dlutik ajunårnerssuarnik mardlung-
nik erKorneKarsimåput. sujugdlermik
HANS HEDTOFT ilulissamut apor-
nerme kingornagut kivivoK. ånåussa-
KartoKångilaK, umiarnerdle påsine-
Kartutut issigineKarsinauvoK. atautsi-
mititaliortoKarpoK viceadmiral Vedel
sujuligtaissoralugo Kalåtdlit-nunane
umiartornerup navianåssusianik mi-
sigssuissugssanik, årKigssussinigssa-
migdlo maligtarissagssat Kavsit suju-
nersutigisimavait. taimåtaoK isumang-
naitdlisainigssamut KanoK iliusigssat
ardlagdlit sujunersutigineKarsimåput,
eminardlo atortineKarsinaussut ator-
tineKalersimaput. kinguninguatigut a-
junårneK avdla pivOK HANNE S ki-
vingmat. ajunåmerssuarme tåssane å-
ma inungmik ånåussaKartoicångilaK,
HEDTOFT-ivdle umiarnerata pår-
dlagtuanik påsiniaerKigsårtoKångilaK,
tamånalo umiartortut peKatigigfisa i-
luåne nåmagigtaitdliorneKalersitsiv-
d 1 unilo torKigsisimajungnaersitsivoK.
taimåitumik peKatigigfit isumaKati-
gigput pissutsit Kavsit pivdlugit nay-
suiautinik niuverneK pivdlugo mini-
steriaKarfik Kinuvigiumavdlugo. tai-
malo kigsautigineKarpoK HANNE S-p
inuisa tamarmik nalunaerssorneKar-
nigssåt ilångutdlugulo taineKåsavdlu-
ne inugtalersuinermut inatsimit ing-
mikut akuerssissuteKarsimasinauner-
sok. umiarssuaK pivdlugo kigsautigi-
neKarput ministeriaKarfiup piumassa-
rissainik nalunaiautit isumangnaitdli-
sautigssanik ingmikut KanoK iliuse-
HESS
Nånup
kfssarssutå
Bjørneovn
C. M. HESS FABRIKKER A/S
MATTHISSEN & DITTMANN A/S
Bredgade 20
København K.
En kvalitetscigar til en populær pris...
KartoKarsimanersoK åmalo tamakuni-
nga tungassunik ingmikut akuerssi-
ssuteKarsimanersoK, umiarssup Ka-
jangnåissusianik, sikunut Kajangnait-
dlisagauneranik, usilersortarfiata ma-
tuinik, radiOKarfianik, usilersortar-
fiata angissusianik usinigdlo itujaer-
sårinermik, umiarssuaK ingerdlaner-
mine angmåinartunik matorKassunig-
dlunit avssiaKUtaKarnersoK, ånangni-
utinut atortunik il. il.
Kalåtdlit-nunane tingmissartunik
sikunik alapernaerssuisitsineK avdla-
nik suliagssaKarpa tamatuma nåmag-
sineKardluarnigssånut suniuteKarsi-
naussumik? sågfigingnissut taima na-
ngineKarpoK.
iluliaK silalunit?
HANNE S-p umiamera pissuteKar-
nersoK ilulissamut apornermik sila-
migdlunit navsuiautigerKuneKarput
umiarssup kivinerata nalåne silap si-
kutdlo KanoK issusé. umiarssuit av-
diat tamatuma erKånitut tamåko piv-
dlugit nalunaeruteKarsinåusåput.
umiartortut peKatigigfine sujulig-
taissut issertutingilåt Kalåtdlit-nuna-
ne umiartorneK måna ingerdlåneKar-
toK årdlerinartutut issigigigtik, umi-
artortut isumaKéngitdlat umiarssuaK
HANNE S-tut itoK Kalåtdlit-nunane
umiartornermut piukunartussoK. nu-
name avdlame sananeKarsimavoK, si-
kunut Kajangnaitdlisagaunane nåmag-
tunigdlo inugtaKarane. sågfigingni-
ssume agdlagsimavoK, inugtalersui-
ssarnigssamik inatsisit malingneKarsi-
masinaussut, umiarssuarmiutdle umi-
arssup Kåne sulissugssat amerdlaner-
ssait inusugtuaråuput sigssuertuner-
me atautsime ukusinauvdlutik saKi-
ssuaraK, kivfaK sule inersimångitsoK
avdlalo kivfaK åma taimåitoK. ajunår-
Kajålernerme saKissoK soriarsinåu-
ngilaK, taima isumaKarput umiartor-
tut peKatigigfé. HANNE S-me maski-
nalerissut Kalåtdlit-nunane umiartor-
nermut tungatitdlugo maskinmesterit
peKatigigfiata piumassarissåinut åma
nalerKutingitdlat, radiolerissutdlo o-
Karput umiarssuarme radioKarnermut
atortut nåmaginångitsussut, umiarssu-
itdlo Kalåtdlit-nunane umiartortut
nalunaerasuartautivingmik peKarta-
riaKartut.
usilersortarfit matue
sågfigingnissutip naggatågut umiar-
tortut peKatigigfé aperiput HANNE
S pivdlugo avdlamik pissoKarKingniå-
nginersoK Svendborgime umiarneK
pivdlugo kigdlisiuinerup kingornati-
gut, tåssane aperssorneKarsimangma-
ta umiarssuautilik umiarssuvdlo nåla-
gå umiarssuautilingmut umiartortu-
ssok. kigdlisiuineK naggaserneKarsi-
mavoK isumaliortoKardlune umiarssu-
aK sikutamut aporsimassoK kivisi-
mavdlunilo. tamatumunga tungatit-
dlugo ministeriamut sågfigingnissut
OKauseKarpoK: Kalåtdlit-nunane umi-
artortarneK pivdlugo misiligtagkavut
maligdlugit isumaKångilagut taimåisi-
måsassoK. ilimanameruvoK magdlip
kigdlormukårtup HANNE S erKorsi-
magå kivissariaKalersitdlugo pissuti-
galugo umiarssuaK silardlugtume a-
ngalanigssamut piukunångingmat. u-
miarssuit taimåitut usilersortarfé a-
ngisorssuarnik matoKarput Kajang-
nartunik Kissussunigdlo. piumassari-
ssariaKarparput usilersortarfit matue
sisangnik sananeKåsassut. åma umiar-
tortut oKautigåt kigdlisiuinerme erKU-
ngitsunik navsuiauteKartoKarsima-
ssok. navsuiarneKarpoK ånangniutit
gummiussut umiarssuarmitut kiggu-
ssaussugssaussut agdlunaussat ånang-
niutinut Kilerutaussut kipineKångig-
pata. tamånale ilumortungilaK, aker-
dlianigdle ånangniutip gummiussup
agdlunaussartå ima suliarineKarsima-
vok umiarssuaK kivilerpat kigtorar-
tugssauvdlune taimalo umiatsiaK
gummiussoK pugtassugssauvdlune.
sågfigingnissut naggasivoK: erKortu-
sinauva taima pisimassume umiarssu-
aK inugtanilo tamåkivigdlutik kivine-
rane nåmagineKåsavdlune umiarsima-
nermik kigdlisiuineK taimågdlåt umi-
arssuarmik pigingnigtup isumå tusar-
niarneKardlune.
umiartortut peKatigigfisa sågfiging-
nissutåt måna ministeriame misigssor-
KigsårneKarpoK, suliagssardlo tamåna
peKatigigfit peKatigalugit oK-aluseri-
neKarumårpoK.
maligtarissagssat sukanganingor-
tariaKarput
umiartortut peKatigigfisa sågfiging-
nissutånut tungatitdlugo socialdemo-
kratit avisiat „Aktuelt" agdlagpoK:
påsinarpoK umiartortut peKatigigfisa
HANNE S-p alianartortå puiugagsså-
ngortikumångingmåssuk. ministeria-
mut sågfigingmssume ercortumik o-
KautigineKarpoK kigdlisiuineK umiar-
nermik inuit 18-it inunerånik nale-
Kartumik suliamik erssersitsineru-
ngingmat. påsiuminaitsut pivdlugit
navsuiauteKarKussineK pissusigssami-
sorpoK. kigdlisiuinerme navsuiautit
oKautigineKartut ilaisa ilumussusé pe-
Katigigfingnit ilåtigut agssortorneKar-
put. peKatigigfit OKautigåt HANNE S
umiartornermut navianartumut na-
lerKutingitsoK, issertutingilåtdlo Ka-
låtdlit-nunåne umiartorneK uvdlumi-
kut ingerdlåneKartoK årdlerinartutut
issigigigtik.
soruname pingårtuvoK umiarnerme
pissutaussut sapingisamik påsiniame-
Karnigssåt. avise agdlagpoK, sulile pi-
ngåmeruvoK ilungersortumik isuma-
liutigisavdlugo umiartortunut umiar-
ssuamutdlo maligtarissagssat Kalåt-
dlit-nunåne umiartornermut tunga-
ssut pissariaKavigsumik sukanganeru-
lernigssait. umiartorneK tåuna navia-
nartoK inuniarnermut pingåruteKar-
(Kup. 25-me nangisaoK)
Kungusuta-
riånguak
Danmarkime tamarme erKumitsuliat erKåissutigssiatdlo sujumugagssåuput imiortut
Jacobsenfkut Carlsbergfondivdlo nunamut tunfssutigissarsimassait. katerssugausivingne
Korsoringnerssalianilo, igdloKångfnerssane silåinarmilo tuniniaissarfingne sujumorslnauva-
tit. takornariat nuånarivdluagåt, Langeliniep sinåne »Den lille Havfrue« (KungusutariånguaK)
tamåkorpagssuit ilat åssersutitut taiginarsi-
nauvarput - Carlsbergimik tungaviltssut ilåta,
Carl Jacobsenip 1913-ime tunissutå.
^rkbeti
4