Atuagagdliutit - 20.04.1961, Blaðsíða 21

MEKSSTAVTI
Ameralik
erKaimassatdlo
måne oKalugpalautilåratdlardlavse
„Ameralingmik“. tåuna kangerdlug-
ssuvok Ntip kuj atå’tungånitoK. Ka vdlu-
nåtsiait igdlukue Kinguane siorKat ti-
måinarssuine måna ilersimåput. er-
Kaimåsavarsilo oKalugtuan „Ungor-
tOK“ tåssane kangerdlungme kalåtdli-
nit akiniarneKarsimangmat.
Nup tungånit omeriartigo. — Uv-
kusigssaK Kingigtorssuardlo sarssute-
riardlugit Ugpik uiardlugulo påvane
KeKertårånguaK ersserparput, tåssa
„NugårssunguaK". tåssånga Amerag-
dlip suvdlorssua tamarme erssertar-
poK. NugårssunguaK Kanga angmag-
ssivigineKartarsimavoK Smålo uper-
nåkut mitemiarfigineKartardlune. pu-
issinianit akunivfigineKarajugpoK. å-
tåt anileriarfiåne avatå puissiniarfigi-
neKarajoKalune.
sancåtigut ilungmut autdlariarta,
sujugdleK tikiparput Tuapårssunguit
tåuna autdlårsimassut tupeKarfigi-
ssarpåt Smålo angmagssivfiussardlu-
ne Kanga. taigutiminut tugdluavigpoK
tupeKarfiata sujorånguane tuapait
KaugdloreKalutik ilungmut issikiviå-
nut alianaeKUtaoKaut. timå naggore-
KaoK kitånut nalerKiutdlugo.
tåssånga NaKingnere silardleK ilor-
dlerdlo sinerpavut ilåtigut Kutårdlug-
ssflssartut. Tuapagssuitdlo tikitdlugit,
Sma tangmårfiussartOK, pingårtumik
tugtuniat tupeKarfigigajugpåt. tai-
mane låpit tugtue Nfip nunånut nung-
neKånglkatdlarmata auvfarssågaluar-
poK, mSnale tupeKarfiata encåne tug-
tut saunikue OKalugpalårputdlusoK
pissårfiussarsimaKissoK. teriangnia-
nutdlo putdlaterpagssuaKarpoK. asulo
kfiKarivdlune timålo sarKaugame nag-
gorigtaKalune aussaunerane.
Tuapagssuit nåat uiariaruvtigo si-
neriak KutårdlulnangajavigssuaK ui-
arparput. tåssane AkuilisaussaK tåte-
råt ineKarfigissartagåt tikitariaKar-
POK nauk amerdlångikaluardlutik. —
taigåtå Kanigtuanit erKumiginaralu-
ardlune alånguata’tungåne K’asigiå-
nguanit issigalugo naggoringnerssap
åssigivigtarpå, sordlo Kåinap akuiliså,
taimåitumik-åsit atserdluavigsimavat.
KutårdlufnarssuaK avarKualerpar-
put, tåssalo „IlångarniussaK" nagdler-
parput, tåssane naujarujugssuit ine-
Karput ardlaKaratik. — OKalugpalår-
taKarpordlo tåuna. Dåne tugtorpag-
ssuit tusåmalerdlugit auvariat ilung-
mukårput pujortulérKamik. naujåt a-
varKutileriaramikik igdligivdluinaler-
pait, ilåt nåparutåtigut majuariara-
me Kangale igdlemartamut perérpoK
naujåtdlo pingasorårtaralugit. puior-
dluinarpåle åmukarniarneK ajornar-
nerussarmat, tåssalo ivnivigpoK Sma-
lo angalaKatigit mestaleråt. pujortu-
léraK såvitorpoK, mestaliat tagpika
Kutsiarssuarme ivnamipoK. — pilår-
dlutik tikipåt, atertemerdlo ajomaku-
soKaoK. — agdlunaussamik nalugsivi-
gisinga, maunga aulajangeriardlugo
arKåsaunga. ilaisa akivåt: imånut ti-
nginarniarit, nigsisavavtigit. nalung-
nerdle ajorame nangåvoK. pilordlugo
kisame ikivoK, tåssalo naujåt irivdler-
tåssarssuarmut uneKalerput tårsiartu-
SnguaK. auvariatdle tåuko pigssarsi-
vigsimångitdlat, taimåitorme eKaluk
angivigsorssuaK pissarineKarpoK au-
varémerup kingoma mamarssautigi-
neKaKissoK.
tåssånga uiarparput kangerdliuma-
neK, tåssalo K’orKunut itivnera. ta-
måna naggoreKaoK orpigarpagssua-
Kardlunilo. tåussuma kangerdlup ki-
nguata Kulfnguane tugtumik pemar-
narpoK inåsugtuinauvdluta sisamauv-
dluta nukatugaK perssukavtigo, nuå-
ninguamssoK.
K’årusulik ominalerparput någau-
ssaK putdlaterpagssualik tunua’tungi-
migut igdluaraKarpoK K’orKune sava-
lerivfiup pigissånik. ukiume tikitdlu-
go ukalerpagssuaKartarpoK Kå’tungå
aussamilo angmagssagpagssuaKartar-
dlune. alånguane Ameralik pulatertit-
dlugo umiatsialivigigsumik kanger-
dlunguaKarpoK.
tauvalo Sagdlåp ilua påriruteriar-
dlugo Kuånit igdluaragdlit tikitaria-
Kardlutik. tåuna Kangaligame nung-
miut KajaKaratdlarmata piniariarfiu-
ssarsimavoK. taimane sut tamaisa pi-
niagagssarai: puissit, natåmat, tugtut
teriangniatdlo. uniagoK Kulingua a-
ngissoKarajoK.
ilimgmut Kutårdlujungnaeriartor-
dlune mmagigsiartuåK. „NunagigsoK“
avancuteriardlugo „Nunagigsup ilua-
nut“ pivugut. tamåne låpit måna ig-
dluaraKarput. Kangaligamilo Kasigiar-
ssualigssussarsimavoK. — tåssånga
„ItivdleK" pulåinaKisigo. igdluaraKar-
poK mardlungnik kapisilingmiut lå-
pitdlo piånik. — sårugdligpagssuaKar-
tarsimavoK natårnaKartaKalunilo. Ka-
ngåinénguaK bundgarnerssorfigine-
KartarpoK Venømit, Claus Sørenseni-
mit Nungmilo aulisartunit. sunale pi-
nerdlugo kingugdlemut iluanårfigine-
KarneK ajorpoK. ilisimassutdle OKau-
tiginiartarpåt påvata lkånera pissu-
taussoK, aulisagai avatånit ilårtorne-
Kénginamik nungukiartortut.
tåukunane aulisaKataussarpunga pi-
ngasoriardlunga. sujugdleme pujortu-
lérKat 20-t erKSne ulivkårtarput ti-
ssågssamingnik, sulinartaKaordlo.
tugdliane sussångajavigpugut, ki-
ngugdlermilo ajorneruvoK.
tåssa måna tikiparput Kingua a-
vangnardleK. ItivdleK Kingumigut ta-
seraussarssuaKarpoK kugtartumik. i-
lua angmagssagpagssuaKarpoK åma-
lugOK eKaloKartardlune.
silåmut K’firnoK tikiparput, tåuna
Kanga tikencåmit nalåne kapisiling-
miut puissiniarfigissarsimavåt. Små-
kua amisorpagssuit unuleriartoK pu-
lagångamik nisanik akordlutik. pini-
ariarfiussarsimaKissoK nalunångilaK,
iliverpagssuit tamåna nalunaerpåt, it-
sardle najomeKartarsimaKissoK. Sma
iliveK atauseK takunarpoK Kajartane
såkunilo ilagalugit KUvnerKamut ili-
neKarsimassoK. imåisinauvoK Kanga
inuartarineKarsimassoK torKortatut i-
livemeKarsimangmat.
bimdgarnerssorfigineKartalermat ba-
råkit tatdlimat nåparneKarput, måna-
lo tamarmik Nup kangerdluanut nug-
temeKardlutik. kangerdlup Kingo-
ringmane anorai aussaunerane niki-
tauteruj uinartarput isersarneK agsar-
nånguardlo. K’ornuata silatinguagut
KeKertaKarpoK.
tauva NflgssuaK alånguatigut siner-
dlugo autdlaKaugut kangerdliumane-
rasåK nåata timgånut Kutårdluinå-
ngoriartordlune. Nåa uiarparput i-
lungmutdlo sårKigdluta Ameragdla
Kavdlimåtsiait igdlukulik pulajartu-
lerdlugo. Niviarsiat sarssutiatdlagdlu-
git Kilaersarfingmut pulåinarpugut.
mSnale tikivingneK ajornarsivoK. Ka-
ngarssuaK Kularnaitsumik siorarssuit
savssångikatdlarmata itisåj usimåsa-
galuartoK, måna tinugtagåinarssuå-
ngorsimavoK.
tusåmåsavarse taimane K’asape
Kavdlunåtsiait akiniariartormagit
Kavdlunåt autdlåsaerdlutik tjlåvag-
tarssuat kisime puissiniarsimassoK,
taimåitordligoK Karssxmik Keråtardlu-
ne toKussoK — puisseKartarsimanera
taimanile tusåmarérparput, uvangalo
angumeråra sule puissiligssåssoK. 3-
malo kapisilingmio OKalugtuartoK tu-
sånikåvara, kugssineKaramigoK mar-
dlungnik, éipå natsinavit éipålo Ka-
sigiåinavit. — sumutdle mana någsi-
maKinerput!
Kinguane siorarssuit mile atauseK
sivneKarunartOK upernåkut kugssi-
nerpagssuaKartarput savssariartortu-
ardlunilo. ilusinarme naujarpagssuit
ineKarput siorarssuit KUlSne alångua-
tungåne. — Kilaersarfiup igdlukor-
ssua tikitsissut sule ilivitsåssaunerar-
tarpait åsit ujaråinarssuarnik sanåK.
tåssa Ameragdlap suvdlua silåmut
angmåinartorssuartut ipoK.
silåmut autdlariarta. „IvigtussoK"
sarssuteriardlugo „Umivit" tikipavut.
tåssane auvariat timut avKusineKar-
put UtorKarmiut taserssuata encånut
sinigkiartartut. KéKarssuaK Kitingu-
ssåK sarssusungardlugo Koruatigut u-
miåralissardlutik Kanga Kåinissardlu-
tik auvfagtartorssåsimåput. avKuser-
ngatalo OKalugtuarålusoK inugpag-
ssuit avKutigissarsimagåt mångarina-
vigssågame.
Umivit KUlSniput taluliarssuit Ka-
nga pisigsmarmik tugtuniartaratdlar-
mata agdlunårtalersordlugit piniarfi-
ussarsimassut. ujarKat sujuleriårdlu-
git nåpartiterdlugit ivnårssuk igdlu-
liutdlugo. tåuko ujarKat agdlunåmik
ingmingnut atanilersordlugit. tauva
ungorissut tåssunga tugtut ungorniå-
savait, pisigsigdlitdlo tåssane toncor-
simåsåput tugtut pisigsårussånguar-
dlugit.
Umivingmit Tuperdluk uiariaruvti-
go EKaluit ilordlit tiktnaKaugut. tåu-
ko koKarput mardlungnik KåKarssu-
arnik avatangemeKarsimavdlune, a-
vangnamutdlo imaK akianut alianaik.
kfiata åipå eKaloKarfiuvoK eKalugig-
sorssflvdlune. Kulåne KåKarssuaK „Er-
sarua“ta KåKat portunerit ilagai.
EKalungnit ilordlernit K’ingårssuaK
sarssuteriardlugo silåmut autdlarpu-
gut. aussamigoK ukalerpagssuit Kåva-
nitarput. AnordliuitsoK avKusåriar-
dlugo tåuna Kasigiarssuit najortarpåt,
manaliåsit soKåsaerpoK. Nåluk uia-
ravtigo suvdlua silåmut tamåt ang-
marKortariaKarpoK. Agpat ivnå ku-
tårdluinaK avKUsåriardlugo Agpat e-
Kinga tikitariaKarpoK. — auvariat tu*
peKarfigissarpåt alianaik silåmut på',a
avaleKångitsussarssuaK, sanimut ta"
manut KåKarssuit kussanavit issilci-
vingmut lgauvdlutik. „
KulSnlpoK KåKarssuaK „NukagpiaK
Kangaligame inåsugtuarauvdluta aU"
varneK nuånerserugtormat oKalugPa"
lågssaKarnarpoK.
atéralo Nångmit autdlarpugut umi"
årKamik Agpat eKingaliåsavdluta.
avangnaK tigsiatårdlugo Ameraliku
ilungmut autdlariaKaugut isersarnaK
umiårKamik nangiamangaj agdlun^
imågdlåtdlo umiårKamik akånerit 6-1
omigparput pujortulérKat inorssitdlu-
git.
taimane tugtoKångitsortoK Nukag'
piaK KaKiniaravtigo mardlåvdluta.
lussautdluta KaKiniaravtigo KaKeKai"
put, Kåva angnikitsuararssågame sa-
nerai ivnårKivigssuit erdlångumina"
Kaut takuvdlugit. — inugsoKångilaK’
isumaKatigigpugutdlo inugsulerumav-
dlugo, nåparneKarnerane éipå ping3"
soriardlune igipoic atialo taivdlug0
„NukagpiaK", — erKavtinitut tamaisa
naKitdlisipai. Kapisigdlit imåt nuiv-
dlune, Kilaersarfikut Eualuitdlo, — a"
savko påne KeKertarpagssuit alianaik
asulo KatsungaKalune. taimanile na"
lautsortumik tugtoKångilaK, Iterdlali'
åinarpugutdlo.
Iterdlak putdlaterpagssuaKarpok
Smålo auvariarfigineKartardlune. y"
atausiardluta najungagdlak tupeKarf*"
ata Kulinguane pissarårput. (tåssa a-
ngissoK niuiarniko, nagssutik kingug'
dlimingnik iluarsåutaramikik). —
malo åipåne „Amitsorssuarme" kula-
vak tugtuarålo pissaralugit.
Kangimut sangmissoK tugdlerå. tau-
na oKalugpalårtanarpoK ima: Kangab'
game auvartup angissorssuaK takig"
ssordlugo tåssungånguaK pissutdlugu"
lo upisimavoK sunauvfa umåminik U"
nigtordlune. OKalugtuarineicarpordl0
tagpavane ilivinarsimagåt, KapisiS"
dlingoK imåt nuilårdlugo, amåsit uja-
missårnaraluarpoK pisugtuarnerit iia"
ne, tåkuitsorparputdle.
tåssånga K’asigiånguit tikitariaKar-
put. tåuna igdluaraKarpoK teriangn1'
arniat inigissartagånik. orpigarPa°"
ssuaKarpoK patdlemigdlo, ilumisu"
taoK. tåssane Kangaligame Nångme
niuvertup orpiliagssat ikutai måna ta-
kaj Sngorsimåput, tigorKUSsåungitdla1'
die OKåtårutaungmata.
tåssane nagtoralik ineKarpoK, kåp
sinåne måne narssåinanme.
tauva „InugsugssuaK" silåmut Kutaf'
dluinarssuaK EKaluit pårdlit Någssu"
ata tungånut amiåkorilerpå. tamåna
suisaKaoK.
EKaluit pårdlit måna Nångmit f®rl"
artorpagssuamik aussaunerane in°'
Kartarput. — tåukulo eKaloKartaKaU •
Ameragdlip suvdlorssua takeKigarne
ukiume ameraligsamertitdlugo imdi'
naunek ajorpoK. — agdlåme Nåp ki'
tåne agpangniat ajOKUtigissaKåt.
taimåtaoK nunasameK pulatineral0
kåkagtaKaut. asulo nardlusåjussåinar"
ssågame umiatsiålivigssaileKinarame,
K’asigiånguit Kingorpasigsualo kisi'
mik umiatsialiviussaramik.

St. Møller, Tape Nåk.

Ameragdlip nmgorpia „Ameragdla“ Kavdlunåtsiait nunaKarjikuanit ilungmut kugssuaK erssipoK tamassuma er-
k& sioråinarssuvoK ulutagan.
Kilaersarfingmit silåmut issikivia, talerperdliuput sarnåta tungåne Kdnat såmerdlit: tung er dl ex „Ivigtusso“ u
ngatdlen „Nulup k&karssua"
agdlagtarniarit!
merKat nangmineK Atuagagdliu-
terse ilångussivfigissarniarsiuk,
susa nåikaluartunik. agdlautige-
rusutase tusardliutardlugit.
FERD’NAND
Nødvendigt
kunstgreb
<5)0
pernusersiorneK
atortariatuaK
(S
22